Industriarbetarnas tidning

”Sociala problem – går de att fixa”

17 oktober, 2012

Skrivet av

Efter flera skildringar av fattigdom ger författaren och krönikören Susanna Alakoski ut en bok om sin egen uppväxt. ”Alla måste få frågor om sina liv och livssituationer. Och man måste lyssna på berättelserna”, säger hon.

”Böcker bör ha ett ärende”
 skriver du på din hemsida. Vad har Oktober i fattigsverige för ärende?

– Jag vill förstå fattigdomen i ett historiskt perspektiv. I min egen förhistoria. Fattigdom handlar väldigt mycket om ensamstående mammor. Jag utgår från mammans situation i början av 1900-talet, till vad jag själv upplevde under 1970-talet.

– Sedan har jagockså funderat väldigt mycket på själva formen. Går det verkligen att skriva en biografi? Det har jag varit tveksam till sen rad ett. Jag har samlat på mig 500–600 sidor om mig. Polisrapporter, läkarjournaler, utlåtanden från socialtjänsten. Det är också en sorts biografier. Jag skulle kunna ha publicerat dem rakt av. Men vilka var de här människorna som skrivit om mig? Från vilken situation skrev de de här sakerna?

– Slutligen undrar jag vad socialt arbete egentligen är. Psykisk sjukdom jämförs ofta med ett brutet ben. Det ”går att fixa”. Men vad är sociala problem? Om man är socialt sjuk – går det att fixa?

Det är första gången du skriver självbiografiskt. Vad skiljer Oktoberboken från Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset?

– Jag har använt mig av mina erfarenheter förut. Men ända sedan jag var liten har fiktionen kommit in för att försköna tillvaron. Inte många tror det kanske, att Svinalängorna är en försköning av erfarenheter. Men den innehåller exempelvis en tröst i tre flickors vänskap som aldrig existerat på riktigt.

– Jag har ett exempel. När jag var i tioårsåldern skrev jag en mycket noggrann och välskriven uppsats som hette Pers första fisk!. Den handlar om en pojke och hans pappa som tar ut båten för att fiska. I båten dyker Per ner och fäster en lapp på pappas krok. ”Vi nappar inte idag”. Men så får de plötsligt en jättestor torsk. Per blir glad och stolt. Och av torsken lagar mamma mat som räcker i flera dagar.

– I verkligheten var det så att jag hade hittat en fisk i hamnen, bland fiskebåtarna. Jag bar hem den till mamma men vågade inte säga att jag hittat den, utan sa att jag hade fått den av en fiskare. Hon blev jätteglad och lagade en fisksoppa som räckte i flera dagar. Men jag vågade inte äta av den eftersom jag inte sagt som det var, att jag hittat den på marken. Jag förstod ju att den kunde vara dålig och att vi kunde bli sjuka.

– Den berättelsen kunde jag inte skriva ner i uppsatsboken i skolan. Då skulle det komma fram att vi inte hade pengar till mat. Att vi åt hittad fisk och att jag hade ljugit för min mamma. Så berättelsen kom fram på det här sättet. Som fiktion i den lycklig berättelsen om Pers första fisk!.

– När jag i Oktoberboken skrivit biografiskt har mitt språk blivit knappare. Med färre bilder. Jag kan inte skriva att jag är en glödlampa som exploderar, för det är jag ju inte. Den har nog en stramare röst, och jag refererar till mycket annan litteratur, lite som en essä. Den ställer frågor snarare än svarar på dem. Det är en dagbok.

Du har upplevt fattigdom och arbetat med utsatta människor som socialarbetare. Hur tycker du att samhällets insatser har förändrats sedan 1970-talet?

– Vi verkar leva i en paradox. Lite förenklat kan man säga att det då fanns mer resurser men ofta saknades kunskapen. Polisen visste mycket väl att det förekom våld i vårt hem, men våra ärenden avskrevs hela tiden. På den tiden fanns inga kvinnojourer, inga jourhem. Det fanns ingen möjlighet för polisen att ingripa kanske?

– I dag vet vi väldigt mycket mer. Om beroendeproblematik, det finns social forskning och evidensbaserade arbetsmetoder. Konkreta förslag på vad som bör göras. Men pengarna räcker inte till. Visst, det finns pengar. Men inte tillräckligt.



I dag är du författare. Du har en röst i samhällsdebatten. Men det har inte alltid varit så. Hur ska de fattiga och utsatta själva få inflytande i samhället?

– Alla måste få frågor om sina liv och livssituationer. Och man måste lyssna på berättelserna. Jag kommer från en enkel miljö, men diskussionerna hemma var superavancerade. Människor är ofta både väl insatta och intresserade av den politik som rör deras egen situation.

Slutligen. I ett absolut jämlikt samhälle. Vad skulle du skriva om?


– Då skulle jag kritisera de brister som uppstår i ett jämlikt samhälle. Jag tror inte vi måste vara lika. Vad är ett bra liv, liksom. Olika är bra. Men trygghet är nödvändigt. 


Läs också vårt porträtt av Susanna Alakoski från 2007.

Du kanske också vill läsa…

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Höjden av återhämtning

Höjden av återhämtning

Tidspress och höga krav – ibland går det bara inte längre. Anne-Marie Höglund berättar om hur naturen hjälpte henne att läka, och tipsar om böcker och en film för sönderstressade själar.

Hitta vägen till mästerverken

Hitta vägen till mästerverken

Att läsa en klassiker – låter det tungt? Det behöver det inte vara. DA guidar dig till mästerverken som varken är tjocka eller svåra.

Pocketsommar

Pocketsommar

Sommar, äntligen tid att läsa! Redaktionen tipsar dig om 16 böcker till semestern.

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Holmes, Poirot, Bond – och Lisbeth Salander

Den fjärde delen i den hyllade Millenniumserien har skapat mediehysteri över hela världen.DA:s Lennart Lund visar att det är ett gammalt trick att återuppliva gamla hjältar, även om författaren är död.

Nya gymnasielagen

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Ministern: De ensamkommande borde ha förberett sig bättre

Hundratals unga ensamkommande måste hitta fasta jobb innan jul för att få stanna i Sverige. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) tycker att Sverige varit generösa mot gruppen – men föreslår nu vissa lättnader på grund av pandemin.