Industriarbetarnas tidning

”Aldrig, aldrig, aldrig ger vi upp”

8 mars, 2013

Skrivet av ANNA SOFIA DAHL

ArkivbildenKvinnliga metallarbetare demonstrerar för lika lön under metallstrejken 1945. En fråga som är minst lika aktuell i dag, även om mycket har hänt.

Då fanns det fortfarande särskilda kvinnolöner, vilka avskaffades först 1960. År 1977 antog Metall, som det första förbundet inom LO, sitt jämställdhetsprogram. Trots att bilden är tagen för mer än 65 år sedan är män och kvinnors löner fortfarande inte lika. 2011 tjänade kvinnor i genomsnitt 26 800 kronor i månaden, medan samma siffra för män var 31 200. För arbetare inom den privata sektorn låg snittlönen samma år på 22 700 kronor i månaden för kvinnor och 25 200 för män.

Du kanske också vill läsa…

Game, set – och verkstad!

Game, set – och verkstad!

Vi hittar in på Svenska Racket­fabrikens verkstad, en solig dag i centrala Uppsala för 86 år sedan.

Kost, logi – och jobb

Kost, logi – och jobb

Folkets hus i Skönsberg, Sundsvall 1951. Urhi Karlsson får sig en tallrik spenatsoppa serverad av Helga Rödén.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Kassako på löpande band

Kassako på löpande band

År 1979 rullade det på för svensk bilindustri.

Det skulle va husvagn …

Det skulle va husvagn …

Året är 1956. Man hade tre veckors betald semester och den kunde gärna tillbringas på en gräsplätt under skinande sol med gasoltub, parasoll, husgeråd.

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Arkivbilden: Full rulle i åttio år

Timlönen vid Lilla Edets pappersbruk under det ekonomiska glansåret 1963 var 4,70 kronor.

Protest mot ”kvartalskapitalismen”

Protest mot ”kvartalskapitalismen”

November 1987. Det var en tid då kapitalism utan samhällsansvar väckte upprörda känslor och solidaritet inte bara var ett honnörsord. En busslast ilskna grafiker hade rest från Kumla och Örebro till Stockholm för att slåss för sina jobb på Rinaldo & Johansson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.