Eva Burman: Ingen bryr sig – cheferna cashar in
Utländska säsongsarbetare utnyttjas i kyrkans skog Hur är det möjligt?
Ledarsidan i Dagens Arbete bildar opinion utifrån arbetarrörelsens värderingar.
Publicerad 2013-08-14, 09:45 Uppdaterad 2020-08-25, 14:07
DA:s kartläggning visar att kvinnorna på pappersbruken tjänar sämre än männen, oavsett befattning. Nu är det hög tid för industrin att satsa på jämställdhet – annars kommer få unga att vilja söka sig dit.
”Lika lön för lika arbete” lyder kampslogan för kvinnorörelsen sedan decennier tillbaka. Tyvärr går det trögt med jämställdheten. Det gäller arbetsmarknaden inom såväl offentlig sektor som i det privata näringslivet.
Dagens Arbete har gjort en unik kartläggning av lönerna inom pappersindustrin. Kvinnorna tjänar genomsnittligt sämre än sina manliga kollegor. Oavsett befattning!
När man jämför samma befattning borde lönerna vara lika, men statistiken visar på motsatsen. I stort sett på varje befattning inom pappersindustrin tjänar männen mer än kvinnorna. Varför det är så tycks varken fack eller arbetsgivare kunna svara på.
– Det här borde synas i de lönekartläggningar som görs. Eller också tittar man på fel saker när man gör den, säger Mikael Jansson, ombudsman på Pappers, till DA.
Industriarbetsgivarna anser att frågan är viktig men misstror statistiken. I vårt reportage framkommer allehanda ”förklaringar” (se artikel här). Ändå kvarstår faktum – kvinnor tjänar sämre än män och det rör sig om en skillnad på alltifrån 33 kr till 1 368 kr i månaden. Tydligt är också att det är i jobben med låga löner som skillnaderna mellan män och kvinnor är som störst.
Det vanligaste jobbet för kvinnor inom Pappersindustrin är i efterbearbetningen på ett pappersbruk. Av de 2 139 personerna i undersökningen som hade sådana jobb var drygt 600 kvinnor. Deras arbetsinsats värderades till 965 kr lägre i månaden än männens.
Det är dessutom Pappers kvinnor som sliter på de tyngsta och lägst avlönade jobben. Förutom att de får sämre betalt oavsett befattning får de ta de fysiskt mest slitsamma och mindre kvalificerade jobben medan männen tillbringar en stor del av sin tid framför datorer.
På BillerudKorsnäs på Gruvön gjorde företagssköterskan Cathe Karlsson 2005 en studie över kvinnornas situation som visade just på denna orättvisa. Karlssons studie blev en väckarklocka och mycket har gjorts för att försöka få kvinnorna till de mer kvalificerade jobben. Attityderna har förändrats.
– Vi tar inte skit på samma sätt som förr, säger Ingrid Pettersson på Gruvön.
Det är hoppfullt.
Vår granskning visar dock att jämställdhetsarbetet i industrin går på tok för långsamt. Om man ska få den yngre generationen att vilja arbeta inom industrin är jämställdheten oerhört viktig, både för kvinnor och män. Löneskillnaderna och de ojämlika förutsättningarna för att utvecklas i jobbet hotar på sikt industrins framtid.
Det duger inte att år från år konstatera att man inte kommit någon vart med jämställdhetsarbetet.
Kampen för kvinnorna på bruken måste nu ges högsta prioritet.
Läs mer: Lång väg till lika lön
Läs mer: Lika lön för lika jobb? Javisst!
Läs mer: Kvinnorna bär de tyngsta lassen