Industriarbetarnas tidning

Unga får utbildning på Volvo

10 oktober, 2013

Skrivet av Agneta Persson

Volvo behöver ungdomar. Ungdomar behöver jobb. Den ekvationen ledde till projekt Volvosteget där Volvokoncernen betalar arbetslösa ungdomar för att utbilda sig till industriarbetare. Men några jobb kan ändå inte lovas.

Volvo Tuve på Hisingen i Göteborg. Matilda Granqvist och Christoffer Boström drar rör och kablar, hyttfäster och motorsänker som om de aldrig gjort annat. Inget avslöjar att de egentligen är Volvostegare, alltså elever på Volvokoncernens satsning på arbetslösa ungdomar. Det är en betald ettårig utbildning förlagd till Volvos fabriker runtom i landet. Nu är första året inne på upploppet och Matilda och Christoffer är två mycket nöjda testpiloter.

– Jag hade en bild av hård jargong och gubbar som pikar varandra, säger Matilda, men det har varit jäkligt schyst. Det är blandade åldrar och alla är snälla. Det har blivit väldigt bra.

– Ja det har varit väldigt bra, säger Christoffer. En bra sysselsättning, jag har lärt känna mycket folk och lärt mig ta ansvar.

Matilda hade aldrig satt sin fot i en fabrik innan hon kom hit. Hon jobbade deltid på ett café i Malmö när hon av en slump råkade höra talas om Volvosteget. Tja varför inte, tänkte hon och skickade in en ansökan. Christoffer visste däremot vad ett arbete inom industrin innebär. Han har tidigare sommarjobbat på Tuvefabriken och tyckt det var kul. Men när han försökte få jobb genom det bemanningsföretag som Volvo anlitar, blev det nej. Genom Volvosteget kunde han däremot komma tillbaka.

Med bara några veckor kvar av första omgången är det ännu ingen på Tuvefabriken som fått löfte om att stanna kvar. Det är inte heller något som koncernen lovat. Det enda som garanteras efter att ha gått Volvosteget är ett certifikat som kvalificerar för ett arbete inom industrin. Men det hade inte behövt vara så, anser Ulf Albinsson, ansvarig för AB Volvo på IF Metallklubben.

– Det är jättebra att ungdomarna har fått prova på industrin, säger Ulf, men från IF Metalls sida tycker vi också att det ska leda till jobb. Dessutom, kravet på att ha en godkänd gymnasieutbildning för att få gå Volvosteget, kanske bör ses över, säger de.

– Rent fackligt tycker vi att företaget satt ribban för högt, säger Daniel Kristoffersson, IF Metalls gruppordförande på Tuve. Det är lyckligt lottade ungdomar som klarat gymnasiet som får gå här. Volvosteget är bra, men det skulle vara ännu bättre om man tagit ett ännu större ansvar och gett en chans till killar och tjejer som inte klarat skolan.

Om inte Volvo kan förmedla en ljusare bild av jobbmöjligheter inom bilindustrin, är risken stor att de ungdomar som koncernen nu lägger en massa miljoner på att utbilda hinner dra vidare så fort andra möjligheter som kan säkra framtiden dyker upp, anser Ulf och Daniel. De har redan sett någon hoppa av utbildningen för att han fick jobb på annat håll.

– Så länge vi har hundratals inhyrda från bemanningsföretag så finns det ju jobbmöjligheter här, säger Daniel.

Men enligt Volvo behöver företaget fortsätta att ha inhyrda.

– Vi påverkas av upp- och nedgångar i konjunkturen precis som andra industriföretag och kan därför inte lova alla deltagare ett fast jobb, säger Karin Wik vid Volvokoncernens kommunikationsavdelning.

– Vi kommer alltid att ha ett behov av viss flexibilitet för att kunna hantera de stora svängningarna i vår industri eftersom vi verkar i en bransch som är cyklisk. Vi gör det genom att ha en stor andel fast anställda som vi behåller igenom alla cykler och ovanpå det, för att klara toppar, ett antal visstidskontrakt och i vissa fall bemanningsanställda.

Trots att de trivts bra här, ser varken Matilda eller Christoffer en framtid inom industrin.

– Jag tänker plugga mänskliga rättigheter på universitetet, säger Christoffer. Jag hade gärna jobbat här om det hade funnits jobb, men jag tar det i så fall som en bonus.

Matilda tänker också läsa vidare.

– Kanske socionom eller personalvetare, säger hon. Erfarenheten här-ifrån är ändå bra, jag tror alla jobberfarenheter är bra.

Du kanske också vill läsa…

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

1 000 bemannings­anställda kan tas ut i strejk

LO-förbunden varslar om konflikt inom bemanningsområdet.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

”Klokt och moget av Volvo”

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemannings­anställda: Önskar vi hade samma villkor

Bemanningsanställda rök först när Volvo stängde. När produktionen drar igång igen står de sist i kön för att få tillbaka jobben. Än så länge är Joel Gustafsson och Mikael Olsson utan arbete.

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.