Unga får utbildning på Volvo

Volvo behöver ungdomar. Ungdomar behöver jobb. Den ekvationen ledde till projekt Volvosteget där Volvokoncernen betalar arbetslösa ungdomar för att utbilda sig till industriarbetare. Men några jobb kan ändå inte lovas.

Volvo Tuve på Hisingen i Göteborg. Matilda Granqvist och Christoffer Boström drar rör och kablar, hyttfäster och motorsänker som om de aldrig gjort annat. Inget avslöjar att de egentligen är Volvostegare, alltså elever på Volvokoncernens satsning på arbetslösa ungdomar. Det är en betald ettårig utbildning förlagd till Volvos fabriker runtom i landet. Nu är första året inne på upploppet och Matilda och Christoffer är två mycket nöjda testpiloter.

– Jag hade en bild av hård jargong och gubbar som pikar varandra, säger Matilda, men det har varit jäkligt schyst. Det är blandade åldrar och alla är snälla. Det har blivit väldigt bra.

– Ja det har varit väldigt bra, säger Christoffer. En bra sysselsättning, jag har lärt känna mycket folk och lärt mig ta ansvar.

Matilda hade aldrig satt sin fot i en fabrik innan hon kom hit. Hon jobbade deltid på ett café i Malmö när hon av en slump råkade höra talas om Volvosteget. Tja varför inte, tänkte hon och skickade in en ansökan. Christoffer visste däremot vad ett arbete inom industrin innebär. Han har tidigare sommarjobbat på Tuvefabriken och tyckt det var kul. Men när han försökte få jobb genom det bemanningsföretag som Volvo anlitar, blev det nej. Genom Volvosteget kunde han däremot komma tillbaka.

Med bara några veckor kvar av första omgången är det ännu ingen på Tuvefabriken som fått löfte om att stanna kvar. Det är inte heller något som koncernen lovat. Det enda som garanteras efter att ha gått Volvosteget är ett certifikat som kvalificerar för ett arbete inom industrin. Men det hade inte behövt vara så, anser Ulf Albinsson, ansvarig för AB Volvo på IF Metallklubben.

– Det är jättebra att ungdomarna har fått prova på industrin, säger Ulf, men från IF Metalls sida tycker vi också att det ska leda till jobb. Dessutom, kravet på att ha en godkänd gymnasieutbildning för att få gå Volvosteget, kanske bör ses över, säger de.

– Rent fackligt tycker vi att företaget satt ribban för högt, säger Daniel Kristoffersson, IF Metalls gruppordförande på Tuve. Det är lyckligt lottade ungdomar som klarat gymnasiet som får gå här. Volvosteget är bra, men det skulle vara ännu bättre om man tagit ett ännu större ansvar och gett en chans till killar och tjejer som inte klarat skolan.

Om inte Volvo kan förmedla en ljusare bild av jobbmöjligheter inom bilindustrin, är risken stor att de ungdomar som koncernen nu lägger en massa miljoner på att utbilda hinner dra vidare så fort andra möjligheter som kan säkra framtiden dyker upp, anser Ulf och Daniel. De har redan sett någon hoppa av utbildningen för att han fick jobb på annat håll.

– Så länge vi har hundratals inhyrda från bemanningsföretag så finns det ju jobbmöjligheter här, säger Daniel.

Men enligt Volvo behöver företaget fortsätta att ha inhyrda.

– Vi påverkas av upp- och nedgångar i konjunkturen precis som andra industriföretag och kan därför inte lova alla deltagare ett fast jobb, säger Karin Wik vid Volvokoncernens kommunikationsavdelning.

– Vi kommer alltid att ha ett behov av viss flexibilitet för att kunna hantera de stora svängningarna i vår industri eftersom vi verkar i en bransch som är cyklisk. Vi gör det genom att ha en stor andel fast anställda som vi behåller igenom alla cykler och ovanpå det, för att klara toppar, ett antal visstidskontrakt och i vissa fall bemanningsanställda.

Trots att de trivts bra här, ser varken Matilda eller Christoffer en framtid inom industrin.

– Jag tänker plugga mänskliga rättigheter på universitetet, säger Christoffer. Jag hade gärna jobbat här om det hade funnits jobb, men jag tar det i så fall som en bonus.

Matilda tänker också läsa vidare.

– Kanske socionom eller personalvetare, säger hon. Erfarenheten här-ifrån är ändå bra, jag tror alla jobberfarenheter är bra.

Agneta Persson