Fackens krav: Släpp inte pensions-frågan
Budskapet till nya regeringen "Måste hända saker"
Inte bara Northvolt – 20 av 30 gröna industriprojekt haltar
Publicerad 2025-03-24, 05:00 Uppdaterad 2025-03-26, 16:08
Northvolt är långt ifrån det enda exemplet.
Hela den gröna omställningen går knackigt – 20 av 30 gröna industriprojekt haltar eller har skjutits på framtiden, visar DA:s genomgång.
I Mariestad skulle bygget av Volvos batterifabrik redan vara i gång – men projektet är försenat med flera år.
Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av artikeln:
Det är inte ödlornas fel. Men marken gungade allt till lite under Volvos chefer när nyheten om de tusentals salamandrarna vid Korstorps gård kablades ut hösten 2022. Enligt länsstyrelsen måste de skyddsvärda groddjuren flyttas bort innan någon batterifabrik kan byggas. Men Jörgen Gustafsson hade koll. Evakuering och nytt habitat ingick i planen.
– Vi byggde en sarg som de var tvungna att följa och så samlade vi ihop dom i hinkar. 14 000 flyttades till de här dammarna. Nu ligger de och sover bland de rösen och brötar vi byggt här.
Och det är alltså inte ödlorna, utan omvärlden som är problemet. Efterfrågan på batteridrivna lastbilar och bussar är helt enkelt inte där ännu. Men den kommer, menar Jörgen Gustafsson.
– I vår värld så är det inte frågan om, utan i vilken takt kommer att hända.
Volvos största satsning någonsin – koldioxidutsläppen ska bort
Utsläpp av koldioxid ska bort. Det är i korthet vad den gröna omställningen går ut på. Allt ska drivas med fossilfri energi. Annars går vi mot en klimatkollaps. Alla länder måste då göra sitt och i Sverige är målet noll utsläpp av växthusgaser 2045. Men det går trögt. År 2030 beräknas vi i Sverige missa ett delmål med sex miljoner ton.
DA:s genomgång av 30 gröna omställningsprojekt visar att 20 har problem och att det är värst inom transportsektorn. Många satsningar har svårt med ekonomin, medan andra, som Volvos fabrik i Mariestad, har försenats eller lagts på is.
– Omställningen till elektriska fordon går inte så snabbt som vi hade förutsett och som vi skulle vilja att den gjorde. Och som egentligen behövs med tanke på klimatet. Men efterfrågan i en omställning är inte bara en företagsfråga utan en samhällsfråga. Lastbilen är ju bara en del i en kedja. Det ska finnas laddstruktur och infrastruktur överallt, säger Jörgen Gustafsson.
Flera bilbatteriprojekt har lagts ner helt. Redan innan Northvolts konkurs hade NOVO Energy, Volvo Cars och Northvolts gemensamma planer på en batterifabrik i Göteborg slagit på stopp-knappen. Därmed försvann drömmen om en fabrik och 3000 nya jobb också där.
Northvolt var ett flaggskepp i den gröna omställningen som Dagens Arbete har skrivit mycket om. Med bland annat Volkswagen och Scania i ryggen skulle företaget skulle bli störst och bäst i Europa på elbilsbatterier. Men trots alla investerade miljarder fick man svårt att tillverka batterier som dög för marknaden. Till slut tog pengarna slut och företaget ansökte om konkurs.
För Jörgen Gustafsson och ”lastbils-Volvo”, som det kallas, är turerna kring Northvolt ganska långt borta.
– Vi ser på det så här. Volvo har sin bas i ett litet land längst upp i norr. I ett hörn av Europa. Vi är ett världsledande företag i vår bransch och det tänker vi fortsätta att vara. Sedan hur vi tar oss dit i samband med den här omställningen det återstår att se. Men historiskt sett så har det handlat om kompetens, om billig energi och om produktivitet. De tre sakerna har gjort Volvo till ett världsledande företag i sitt område. Vi hoppas det går bra i Skellefteå, men det är egentligen inte något som rör oss, säger Jörgen Gustafsson.
Vi lämnar salamanderdammarna och Jörgen tar oss några hundra meter längre bort. Volvos eget bygge har inte kommit i gång, men på en angränsande tomt breder en flera tusen kvadratmeter stor betongplatta ut sig. Här bygger Ellevio den mottagningsstation som ska förse batterifabriken med el.
– Det är våra två hål i väggen, skojar Jörgen.
Tillgången på el är en förutsättning och ett stort problem för den gröna omställningen. Det framgår av DA:s genomgång. Många projekt baseras på vätgas som kräver massor med el, som ännu inte finns eller som finns på fel plats. När stora satsningar, som till exempel SSAB och LKAB, får sin tilldelning, så blir andra utan. Ståltillverkaren Stegra, som tidigare hette H2 green steel, har till exempel inte ännu fått garantier för sin satsning i Boden. En satsning som skulle ge 2000 nya jobb.
Men för Volvo i Mariestad är alltså elfrågan löst.
– Vi har fått vår tilldelning, säger Jörgen Gustafsson. Men vårt mål är att tillverkningen ska vara helt fossilfri, och det gäller ju för alla i vår värdekedja. Det är många företag som måste ställa om och då får ju inte Volvo ta varenda kilowatt i Skaraborg.
Ny utbildning lockar unga industriarbetare: ”Möjlighet”
Jörgen Gustafsson är mer bekymrad över hur Volvo ska få kompetent arbetskraft till sin kommande fabrik. Man har i och för sig Skövde och Lidköping på bekvämt pendlingsavstånd, men 3000 platser ska fyllas och det är mycket även för denna region.
Därför är Jörgen glad över den nya utbildning i produktionsteknik som kommunen startat i Trädgårdens skola, en byggnad som för länge sedan var Mariestads lasarett. Ebba Orlinder 22, Erik Saliev, 38 och Ulrika Forsell 38 tillhör den tredje kullen på utbildningen. De har alla jobbat flera år inom industrin och är sedan länge medlemmar i IF Metall. Ebba har tidigare jobbat på båttillverkaren Nimbus, men slutade för att i stället vidareutbilda sig.
– Jag såg det här som en möjlighet i och med att det händer så mycket i Mariestad med olika fabriker som bygger ut och batterifabriken och så där.
Ulrika har jobbat 16 år i industrin på företag som Volvo, Moelven och Elos. För henne spelar batterifabriken mindre roll.
– Jag gjorde det mer för mig själv, tror jag. Så det var nog mer personlig utveckling.
Med utbildningen tror hon ändå att hon kan söka lite andra typer av tjänster och batterifabriken är definitivt en möjlighet.
Erik kom från Makedonien 2011 som färdig byggnadstekniker, men fick aldrig något sådant jobb. I stället hamnade han på Lernia och Manpower och har hoppat runt på flera olika industrier sedan dess.
– Jag har bott i Mariestad hela tiden, men jobben var hela tiden någon annanstans. Jag hoppas få jobba på den nya fabriken så jag kan jobba och bo här. Det blir mycket enklare för kroppen och för familjen, säger Erik.
– Det tar mycket tid av dagen att pendla, fyller Ulrika i.
Utbildningen har 20 platser och det låter som en droppe i havet. Det kommer att ta lång tid att fylla Volvos behov på 3000 anställda.
– Rekrytering är ett stort problem för all industri. Det måste till förändringar på sikt, men vi är glada över att den här utbildningen kommit på plats, säger Jörgen Gustafsson.
– Låt oss börja med att fylla de utbildningsplatser som finns.
”Ska bli 15 000 fler”
Jörgen tar oss vidare till stadshuset och presenterar oss för näringslivschefen Peter Jonsson. De pratar cykling ett tag. Det är en stor sak i Mariestad. I stadshusets foajé står en byst av stadens stolthet Berndt Johansson, som tog OS-guld i Montreal 1976. Sedan skojar Peter och Jörgen om paniken som spreds i stadshuset när man fick veta att salamandrarna hotade att välta hela Volvofabriken över ända.
Idag känner Peter ingen oro över fabriken. Tvärtom är han lite lättad över att den blivit försenad.
– Vi ska bli 15 000 fler de närmaste åren och behöver bygga 7 000 nya bostäder, berättar han. Och för de som flyttar in behövs det skolor, dagis och all möjlig annan infrastruktur. Vi är otroligt lyckligt lottade.
Vid sidan av batterifabriken så satsar också Metsä Tissue och Kriminalvården fyra miljarder vardera på ombyggnader och uppgraderingar. Metsäs satsning, den största i företagets historia, är också grön. Den nya fabriken ska tillverka nästan dubbelt så mycket papper, helt utan koldioxidutsläpp och med 100 nya anställda.
– Det är mycket som händer just nu, säger Peter Jonsson. Att batterifabriken läggs fram några år ger oss lite mer tid.
Marknaden fungerar perfekt…Dom fossila alternativen är här för att stanna åtminstone 50 år framöver.