Industriarbetarnas tidning

EWK intecknad i historen

23 december, 2013

Skrivet av

En torparson med retstift. En politisk karikatyrtecknare som fångade Sverige och världen i bild och själv vann världsrykte. Minns Ewert Karlsson.

EWK-priset

  • I slutet av november tilldelades årets EWK-pris satirikern Liv Strömquist med följande 
motivering: ”Liv Strömquist har med sin konst satt samhällets fördomar och maktspel i strålkastarljuset. Hennes drastiska och direkta bilder har lockat en ny publik och visar på den politiska konstens genomslagskraft och förmåga att utvecklas. Tack vare djupet och hettan i sitt engagemang är Liv Strömquist också en folkbildare och debattmotor. Liksom EWK har Liv Strömquist förmågan att ladda sin konst med en mångfald av tankar som inte lämnar någon 
oberörd.”
  • Bland tidigare vinnare märks Leif Zetterling, Sara Granér, Robert Nyberg och Magnus Bard.
  • Från och med nästa år är Dagens Arbete med och delar ut priset tillsammans med EWK-sällskapet. DA har även två platser 
i juryn.

Han tillhör den illustra skara vars signatur är mer känd än hans folkbokförda namn.

EWK.

En signatur som förde den svenska politiska samtidskommentaren ut i världen och som begåvats med ett eget museum, EWK-museet, inrymt i Arbetets museum på Laxholmen i Norrköping sedan 2009.

Östgöten Ewert Karlsson gjorde en fantastisk resa, han som först valde jorden som utkomst.

Nu blev det pennan.

Vid femtiotalets början bröt han upp från jobbet som lantbruksförman och flyttade till Stockholm för att leva på sin stora talang, tecknandet.

Till en början i bonderörelsens tidningar. Stockholms-Tidningen från 1956 och fram till nedläggningen tio år senare.

Sedan blev det Aftonbladet under många år tills den dubbla stroken med efterföljande afasi satte stopp i mitten av nittiotalet.

Under de här åren fortsatte han teckna för tidningen Land, och även Metallarbetarens läsare kunde se hans bilder under nittiotalets första hälft.

Som tecknare hade han bland sina ledord att belysa, chockera och engagera.

En klassiker är Moder jord, den afrikanska kvinnan med jordglob till mage och alltför många små barn på ryggen.

Med den bilden kammade han hem guldmedaljen vid ”The International Salon of Cartoon” i Montreal 1967.

Ett av de finaste priserna en tecknare kan få.
Detsamma gällde för hans bild av ordförande Mao med alla kineserna.
Med dessa bilder fick till och med New York Times upp ögonen för honom.
Och här hemma var han den definitive svenske mästaren på politiska karikatyrer.

Lite äldre läsare minns säkert hans ”menageri”, där dåtidens svenska politiker avbildas som djur, med texter av den likaledes sylvasse Aftonblads-krönikören Allan Fagerström.

Här möter vi arbetsmarknadsminister Per Ahlmark som trana, industriminister Nils G. Åsling som panda och Ingemar Mundebo med gristryne, för att bara nämna några exempel.

EWK var aldrig elak.
Eller plump.
Men vass.

Miljö- och glesbygdsfrågorna låg nära hjärtat. Liksom fattigdom och överbefolkning. Jämställdhet och solidaritet. Världens diktatorer fick sig alltid en släng av stiftet och de som utsattes för krig och segregation hade en vän i hans penna. Han var en tecknare med humor och djup som vågade vara politisk.

Redan 1993 bildades ett EWK-sällskap för att förmå Söderköpings politiker att öppna ett museum i hans namn. EWK (1918–2004) växte nämligen upp på torpet Rävbrinken i Mogata socken. Nu blev det Arbetets museum i stället. Här finns en ständig utställning som berättar om hans liv och bilder.

Och till hans minne delar EWK-sällskapet även ut ett pris till någon tecknare som arbetar i EWK:s anda. Själv vilar EWK på S:t Botvids begravningsplats, vid Albysjön i Huddinge. Och det sista han satte sin signatur på var den egna gravstenen.

Tre bokstäver att minnas.

EWKs menageri

Många politiker har drabbats av EWKs vassa penna. 1977 avbildade han de 20 statsråden i dåvarande regering förklädda till djur.

Du kanske också vill läsa…

Lehån på linjen

Lehån på linjen

En bunt tomtebloss och 25 amerikanska skämttecknare på en skoldans förändrade livet för Lars-Erik Håkansson. Nu får han EWK-priset för sina linjer om världens tillstånd.

EWK-priset till Doaa el-Adl

EWK-priset till Doaa el-Adl

Årets EWK-pristagare Doaa el-Adl tecknar outtröttligt sju dagar i veckan och har stått åtalad för sina bilders skull.

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

Max Gustafson får EWK-priset

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom.
”Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid”, säger han.

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

DA:s bildredaktör Göran Widerberg om hur vi i 20 år stått på det vassa ritstiftets sida.

Max Gustafsson

Max Gustafsson

39-årige Max Gustafsson är serie- och satirtecknare född och verksam i Göteborg. Har genom åren publicerats i GP, Aftonbladet, ETC med flera tidningar. Har släppt fyra böcker, varav den senaste ”Det rånade folket” utkom 2014.

Därför satsar vi på satir

Den politiska teckningen vågar avslöja, den går inte i någons ledband. Den är illojal och provocerande. Särskilt när det politiska språket håller på att utarmas av marknadsmässig försäljningsprosa – då behövs pennstreckens kvinnor och män på barrikaderna.

Saad Hajo

Saad Hajo

Född 1968 i Damaskus, Syrien. Satirtecknare och konstnär, numera bosatt i och verksam från Norrköpin-g. Medverkar dagligen sedan tjugo år i den libanesiska tidninge-n As-Safir i Beirut.

Robert Nyberg

Robert Nyberg

Robert Nyberg tecknar återkommande i Dagens Arbete.  

Kampen för liv

Kampen för liv

Nora Lorek och Maria Loewen skildrar barnmorskornas arbete i Bangladesh.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.

Nettan: Vi väntar fortfarande på riktiga masker

Nettan städar i polishuset, men får bara ett visir som skydd. ”Vi städar ju med vatten. Det stänker”, säger hon. Som skyddsombud känner hon sig motarbetad av företaget när hon påpekar brister.