Industriarbetarnas tidning

Facket – vad ska det vara bra för?

12 februari, 2014

Skrivet av

ReportageRabatt på bensin och billigare hemförsäkring. Nej tack. När facket argumenterar som vilken kundklubb som helst är det fler som nobbar. Så vad är vitsen med facket? När de äntligen kom för att berätta ville de leka en lek.

Organisationsgraden i industriförbunden

  • GS: Drygt 80 procent.
  • IF Metall: 78–79 procent.
  • Pappers: 98 procent.
  • 68 %  av arbetarna var med i facket 2012. Den högsta anslutningsgraden var 1995, då 88 procent av arbetarna var med i facket. (Källa: LO)

Liten ordlista

  • Kollektivavtal. Det finns hundratals kollektivavtal för olika branscher i Sverige. De gäller i hela landet på alla företag som är med i en arbetsgivarorganisation eller tecknar hängavtal med facket. Kollektivavtalen gäller på 88 procent av alla arbetsplatser i Sverige.
  • Lokalt avtal. Arbetsgivare och fack på varje arbetsplats kan teckna ett eget lokalt avtal, som kompletterar kollektivavtalet. Vissa regler i kollektivavtalet kan justeras om man kommer överens lokalt, till exempel kan arbetstiden göras mer flexibel. Ett lokalt avtal innehåller ofta förmåner för de anställda som inte finns i kollektivavtalet samt ett lokalt löneavtal. Ett lokalt avtal kan sägas upp när som helst både av arbetsgivaren och av det lokala facket. Då gäller kollektivavtalet.

Den bara togs bort. Övertidsersättningen alltså. Det lilla extra som de haft i sitt lokala avtal för dem som ställer upp för att klara leveranserna när det är högt tryck i produktionen. Efter årsskiftet finns den inte längre och den lokala fackklubben kunde inte göra något för att förhindra det. Hade inget att sätta emot när företaget ville dra ner på kostnader.

Händelsen har inte direkt ökat tron på vad facket kan åstadkomma bland de anställda på tryckeriet Brand Factory i Stockholmsförorten Farsta Strand.

Här jobbar runt 60 personer i produktionen. 44 är medlemmar i facket. Resten är inte med.

Pappersskäraren Roger Österberg har aldrig varit med i något fackförbund.

– Jag har aldrig fått några argument som känns bra nog. Det är billiga försäkringar och billigare bensin. Men jag går fan inte med i facket för såna saker.

Hans tre arbetskamrater som sitter runt bordet – Daniel Pousette, Joakim Carlsson och hans egen son Billy Österberg – håller med. Visst har de blivit tillfrågade om de ska gå med, men de har aldrig känt sig lockade.

– De har typ inga argument till varför man ska gå med. Det är lite försäkringar och skit, säger Billy.

Daniel berättar att hans närmaste kollega är väldigt engagerad i facket. Trots det har han aldrig känt att det funnits anledning för honom att gå med.

– Jag säger som Roger – vad får jag ut av det? Jag har aldrig fått något svar.

De tycker allihop att de har ganska dålig koll på vad facket egentligen gör. Lönerna så klart. De ser till att lönerna höjs lite varje år. Men inte tillräckligt mycket, tycker Roger.

– Det är som ett skämt varje år. Samtidigt går avgiften för a-kassa och fack upp. Det slutar med att man går back på att vara med.

Just kostnaden för medlemskapet stoppar nog många från att gå med. Särskilt unga, tror Daniel.

Ungdomar är nog inte så insatta i facket. De ser bara att där försvann de pengarna ut i luften.

– Ungdomar är nog inte så insatta i facket. De ser bara att där försvann de pengarna ut i luften.

De flesta på företaget är trots allt med i facket och de har en fackklubb som förhandlar om frågor som rör just deras arbetsplats.

– De som jag jobbar med är med i facket, men det är inte så att jag hör hur de säger att: Fan vad bra facket är, det där gjorde de bra, säger Billy.

Han tror inte heller att saker skulle bli bättre på deras arbetsplats om de allihop anslöt sig.

– Om de kunde fixa våra löner, visst. Men även om jag går med i facket tror jag inte att de skulle kunna fixa mer i lön till mig.

Annat var det förr, tänker Roger.

– Då tryckte facket ner stoppknappen och så var det strejk! Då hände det ju saker.

Nu känns det mest som att facket viker ner sig, går med på låga löneökningar och aldrig tar till strejkvapnet.

Varför har vi fackförbund i Sverige då?

– Det känns som en gammal grej som har legat kvar, säger Joakim.

– I grund och botten behövs de. Men de skulle vara lite mer styva i korken och göra något, då skulle folk nog gå med. Klart att de behövs, men de gör för lite, tillägger Roger.

Vad skulle hända om ingen gick med i facket?

– Då skulle vi väl få det ännu sämre, säger Billy.

– Vore den här arbetsplatsen ett ställe där folk kunde plockas in från gatan, utan vare sig utbildning eller erfarenhet, så hade de väl varit utbytta mot den billigaste arbetskraften vid det här laget, resonerar Roger.

Nej, det är ingen av dem som tycker illa om facket, men försvagat är det och arbetsgivarna kan göra som de vill. Roger tar den några år gamla konflikten vid lagerföretaget Lagena som exempel:

– Där sparkade de 25 pers och nästa dag tog de in bemanningsföretag. Om facket ska vara så jäkla bra då skulle det ha varit en bom där dagen efter och ingen leverans hade kommit ut till Systembolaget. Då skulle det hända grejer! Varför får vi inte se något sånt?

Ute i tryckeriet skjuter arbetsledaren Birger Liljeros en pallyft framför sig. Han började som litograflärling i branschen 1967.

– Då var det nästan tvångsanslutning. De sa åt en att man skulle gå med och så var det bara. Jag kommer från ett arbetarhem, farsan var fackligt engagerad. Så för mig var det självklart.

Han tycker fortfarande att man ska vara med i facket. Själv är han med för att de driver frågor, har försäkringar. Dessutom har han själv fått hjälp när han behövde.

– Det är en trygghet. Jag tycker att man ska vara med.

Vid offsetpressen sitter Stefan Sandin (bilden till höger), redo för att lunchlugnet ska brytas av nya order att trycka. Han gick också med i facket när han började jobba, men gick ur för många år sedan. För honom fanns inte facket där när det behövdes. Företaget han jobbade på avvecklades och han sökte kontakt för att få hjälp och svar på frågor, men ingen brydde sig om att svara.

– Jag blev blåst.
– Jag bestämde mig för att aldrig gå med i facket igen.

Det är många som har tjatat, säger han, men han är långsint.

– Äh, jag känner ingen större anledning. Förut var ju facket någonting. Det hade någon sorts makt. Det känns inte så i dag.

Dagen därpå ska en representant från fackets avdelning i regionen hålla en timmes informationsmöte. Alla är välkomna, även de som inte är medlemmar. Runt bordet är Billy, Roger, Daniel och Joakim överens om att det är bra att facket kommer och berättar vad de gör. Men de tror inte att de kommer att få höra något som gör att de ansluter sig.

Kimmo Vaveniemi har skrivit på den vita tavlan: Lön 25 000 kronor. Det är nog ganska nära snittlönen på arbetsplatsen.

– Vad finns det mer i kollektivavtalet som är bra, frågar han alla som har kommit till lunchrummet för att lyssna på honom.

Det blir tyst en stund. Sen kommer det:

– Försäkringar.
– Det stämmer, säger Kimmo och skriver upp det också.

Tillsammans listar de alla försäkringar och vad det skulle kosta att teckna dem privat. Arbetstidsförkortningen skriver de också upp. Tjänstepensionen som arbetsgivaren måste betala enligt avtalet. Ett extra semestertillägg. Ob-tillägg. Övertidsersättning. Totalt blir det 7 430 kronor i månaden.

– Hade ni haft de här stålarna om ni inte hade haft ett avtal, frågar Kimmo och får direkt några spridda nej till svar.

Så frågar han hur hög den lagstadgade minimilönen är i Sverige.

– 13 000, gissar någon.
– Sänk!
– 10 000?
– Mindre.
– 8 000?
– Mindre.
– 5 000?
– Ta ner det ännu mer!
– 0?

– Rätt! Det finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige. Var tror ni att den finns då?
– I kollektivavtalet.
– Just det! Där finns löneförhöjningen också. Och varje år när ni får den så säger ni att ”Det där jävla facket kan dra åt helvete.” Jag vet att ni gör det, eftersom ni tror att det är det enda ni får av facket.

Kimmo jobbade och var klubbordförande på SCA i Järfälla fram till att de lade ner i slutet av 2012. Sedan ett år har han jobbat för facket med att åka ut och berätta om kollektivavtalet. Det bästa han vet är att få komma ut och träffa folk och prata om facket. Facket som han tycker har slarvat bort sig självt.

– Man har blivit en försäkrande organisation. Det har blivit fallet för hela fackföreningsrörelsen. Vi har glömt bort att det fackliga medlemskapet handlar om att stå upp för kollektivavtalet.

– Men då måste folk få veta vad de har i sitt avtal. Hur ska de annars veta om de ska gilla det eller inte?

Det har facket varit uselt på, tycker han.

Kimmo Vaveniemi försöker få anställda på Brand Factory att räkna upp allt som är bra i kollektivavtalet. Det går lite trögt i början. Det går fortare att leka arbetsgivare sen och stryka allt som kostar pengar. Foto Maja Brand

Vid det här laget har syret i lunchrummet börjar sina, folk vrider rastlöst på sig och Kimmo har snart förbrukat deras uppmärksamhet.

– Nu ska vi leka en lek, säger han för att pigga upp församlingen.

De anställda får låtsas att de är arbetsgivare, att kollektivavtalet har löpt ut (som det gör 2016) och att det är dags att förhandla fram ett nytt.

– Försäkringarna. Ska vi ha dem kvar?
– Nej, nej! Ta bort, ropar någon.

Arbetstidsförkortningen ryker snabbt. Tjänstepensionen stryks. Sånt får folk faktiskt spara till själva. Lite givmilda känner de sig vid semestertillägget, det får vara kvar. Men ob och övertidsersättning:

– Nej, bort med det! Det är alldeles för dyrt!

När de är klara finns knappt någonting kvar.

– Ni har faktiskt träffat rätt bra, säger Kimmo och berättar om den senaste avtalsrörelsens förhandlingar.

Arbetsgivarna ville ta bort allt som Kimmo listat på tavlan, utom försäkringarna. Dessutom fanns konjunkturanpassad arbetstid på arbetsgivarnas önskelista. Alltså att man ska tvingas jobba övertid utan extra ersättning när det är mycket att göra mot att man jobbar mindre när det är lite att göra.

– På skogsavtalet var vi tio timmar från strejk på grund av det här, säger Kimmo.

Även löneökningarna och löneskyddet – det som garanterar att lönen inte kan sänkas – ogillas av arbetsgivarorganisationerna. De vill överlåta till varje företag att bestämma om det finns utrymme för högre lön och vill kunna sänka arbetstid och lön vid kristider.

Kimmo sveper med handen över tavlan:

– Så de tycker att det moderna kollektivavtalet ser ut så här: Några försäkringar värda 600 spänn i månaden.

Leken är slut och mötet är över. Två killar ber att få skriva in sig som medlemmar direkt. De har redan funderat på att gå med, men ville vänta tills de fick veta mer om vad facket gör och hur det fungerar med kollektivavtal.

Daniel, Roger, Joakim och Billy är inte lika lätta att övertyga.

– Vi får samma villkor som de som är med i facket ändå. Så i dagsläget tänker jag inte gå med i facket, säger Joakim.

Daniel gick till mötet för att få information och han tycker att han fick veta en del nytt, men han kommer inte att gå med just nu.

Billy och Roger har börjat fundera lite.

– Det är väl mest det där att man inte ska glida med på en räkmacka, om du förstår vad jag menar. Utan facket skulle vi inte ha det här avtalet. Då skulle vi inte ha särskilt mycket. Så det är väl mer som en sorts skyldighet, säger Billy.

De visste inte att arbetsgivarna har pressat på för att ta bort så stora delar av kollektivavtalet. Förr i tiden hade ingen velat jobba för såna villkor, men det är annorlunda i dag, tänker Roger:

– Det är hårdare på arbetsmarknaden. Företagen kan göra lite som de vill. Så jag har faktiskt funderat lite och jag ska tänka lite till. Det är inte omöjligt att jag går med, även om jag alltid har varit anti till facket. Det är det här solidaritetstänket, att så många som möjligt ska vara med. Om ingen är med så fallerar det.

– Men det där snacket om att avtalet är värt så många tusen i månaden – det är ju bara siffror. Dem kan han behålla för sig själv. I mitt fall kommer det kosta 500–600 att gå med i fack och a-kassa.

Fotnot: En vecka efter mötet hade fem personer bestämt sig för att gå med i facket.

Facket lockar inte …

  • tillfälligt anställda…

73 procent av de fast anställda arbetarna är med i facket, medan bara 41 procent av de med tidsbegränsad anställning är med.

  • eller unga …

36 procent av arbetarna i åldern 16–24 är med i facket. 56 procent i åldern 25–29. 71 procent i åldern 30–44. 80 procent i åldern 45–64.

  • och storstadsbor

I Stockholm är 52 procent av arbetarna med i facket. Det är lägst i hela landet. Högst andel medlemmar finns i Norrbotten med 84 procents anslutningsgrad.

Så mycket kostar det att vara med

  • GS: Med en lön på 25 000 kronor kostar det 425 kronor i månaden. Högsta avgiften är 493 kronor. A-kassan kostar 120 kronor per månad.
  • IF Metall: Med en lön på 25 000 kronor kostar det 438 kronor i månaden, varav 96 kronor är avgift till a-kassan. Högsta totala avgiften är 600 kronor.
  • Pappers: Med en lön på 25 000 kronor kostar det mellan 250 och 450 kronor beroende på avdelning. A-kassan kostar 129 kronor per månad.

Du kanske också vill läsa…

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Hur startar vi en lokal klubb?

En läsare hör av sig och undrar hur man går till väga för att starta en fackklubb. Jurist Henric Ask svarar.

Välkommen nystart för fackklubben

Välkommen nystart för fackklubben

De anställda tröttnade på att ingen lyssnade på dem och lade ner sin fackklubb. Sju år senare startar de nu om på nytt.
Det är inte att rekommendera att lägga ner, konstaterar de i dag.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Den som inte rör sig sjunker

Den som inte rör sig sjunker

Den viktiga gröna omställningen kräver att facket är handlingskraftigt – och att vi vågar drömma om framtiden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

När Jan försvann

När Jan försvann

Mitt i livet började pappersarbetaren och trebarnspappan Jan Krook plötsligt tappa omdömet och försvinna allt längre in i dimman. Men en guldklocka hägrade – och tack vare arbetskamraternas stöd fick han den.

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh: Facket förändrade mitt liv

Momodou Lamin Sanneh, Lams, är skyddsombudet från Göteborg som har gått fler än 75 fackliga utbildningar.  Kämpaglöden kan vara bra i de mest oväntade sammanhang, som när de blev lurade under en pilgrimsfärd till Mecka. Då gjorde Lams en riskanalys och agerade.

Därför är de så nöjda på Figeholm

Därför är de så nöjda på Figeholm

En förtroendevald ska informera, vara synlig och stå på sig gentemot arbetsgivaren. Och bäst på det är man i avdelning 86 Figeholm, visar en medlemsundersökning som Pappers låtit göra.

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

LO-ordföranden: Facken larmar om fusk – men myndigheterna gör ingenting

Kan fackförbunden göra mer för att få bukt med skuggsamhället? Nu svarar LO-ordföranden Susanna Gideonsson på kritiken. ”När allt ser bra ut på papperet måste vi ha någon som slår larm”, säger hon.

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Arbetslivs­kriminalitet: Kollektivavtal ingen garanti för schysta villkor

Till Syndikalisterna söker sig människor i hopp om att få ut löner som deras arbetsgivare struntat i att betala. Flera har försökt få hjälp av de LO-förbund som finns på arbetsplatsen, men utan resultat.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?