Nu måste männen ta sitt ansvar
Insändare från IF Metalls centrala ungdomskommitté ”Kräver att alla män inom vårt förbund tar sitt förbannade ansvar”
Publicerad 2024-08-01, 07:55 Uppdaterad 2024-08-22, 15:44
Hade facket varit starkare på ett av Patrik Nielsens första jobb hade han inte behövt fundera över vilka skador arbetslivet redan kan ha gett honom. Nu brinner han, Izabella Lundgren och Victor Kvarnström för att fler ska förstå varför facket behövs.
Som ung och ny på arbetsmarknaden är man väldigt sårbar. Utan kunskap om risker i arbetsmiljön och rättigheter på jobbet kan saker lätt gå fel. Patrik Nielsen, 28 år, vet hur det är.
– Jag har jobbat med asbest utan skyddsutrustning.
Det inträffade när han jobbade som golvläggare, och insikten om vad han hade utsatts för kom först sista veckan på jobbet.
– Det var då jag gick asbestkursen.

Hade det funnits ett välfungerande fack och skyddsombud på arbetsplatsen är han säker på att allt hade varit annorlunda.
– Jag hade sluppit slipa svartlim på golven, säger han.
Han skulle också slippa de oroliga tankarna som nu poppar upp ibland – kommer han att få cancer av det här och i så fall när?
När Patrik Nielsen började jobba i träindustrin för några år sedan hade han inte särskilt bra erfarenheter av facket med sig. Men på Älvsbyhus i Bjärnum var det självklart att gå med i GS-facket – till och med chefen rekommenderade honom att göra det – så han gick med.
När ordföranden för fackklubben avgick och en ersättare skulle tillsättas var det bara Patriks namn som lyftes fram av arbetskamraterna.
– Så mitt första fackliga uppdrag var att bli ordförande direkt, säger han.
Det blev en tuff start med kurser och utbildningar både för honom själv och resten av klubbstyrelsen. Att Patrik Nielsen tog på sig rollen som ordförande och tvingades växa med ansvaret har öppnat ögonen för hur viktigt det är med kunskap, säger han.
– Jag har knegat sedan gymnasiet och har sagt att jag aldrig vill tillbaka till skolbänken, men just det här med folkbildning har verkligen fått mig att ändra åsikt. Nu är jag den som förespråkar att lära sig och faktiskt bilda sig mer för att få en annan förståelse och kunna påverka. Det är många som tappar det tankesättet, som tycker att facket ska göra saker åt en som betalning, men lika viktigt är det att vara med och påverka det man vill få gjort.
Sedan i höstas är Patrik Nielsen en av deltagarna i GS-fackets två år långa satsning på unga förtroendevalda – Framtidsakademin. Syftet är att stärka unga ledare inom GS och att ge dem kraft, metoder och motivation att ta på sig större fackliga uppdrag.

Izabella Lundgren, 26 år och sågverksarbetare från Skellefteå, är en annan av deltagarna.
– Jag älskar det! Det är svinroligt, säger hon.
Vad är det som är roligt?
– Samhörigheten. Hur alla avdelningar tar sig tiden att hjälpa varandra. Vår avdelning i norr är väldigt stor, så man är ju ganska själv här. Men att få vara på framtidsakademin och träffa människor från andra avdelningar – då inser man att man är ju inte själv. Vi har ett nätverk.
Kan du ge något exempel?
– Vi bygger upp ungverksamheten nu i vår avdelning. Det är jag som ska starta upp den, men jag har inte så mycket erfarenhet av det. Jag kläckte ur mig det på framtidsakademin och genast var det fyra fem stycken som erbjöd sig att komma och hjälpa mig. Jag är så sjukt tacksam över det. Jag tror inte att jag hade kunnat nå ut och få den hjälpen lika bra om det inte varit för framtidsakademin.
Victor Kvarnström, 25 år och sågverksarbetare från Hjortkvarn, är väldigt glad över att numera ingå i samma nätverk som Izabella Lundgren och Patrik Nielsen.
– Jag är totalt grön på fackligt arbete. Jag har varit skyddsombud och huvudskyddsombud sedan i januari och kom med i framtidsakademin i mars. Det är ett väldigt välkomnande gäng.

Gemensamt för de tre är att de tidigare hade ganska dålig koll på vad facket egentligen gör, något som är vanligt bland unga.
– Det är tråkigt, för när man väl får koll på det så inser man ju hur viktigt det faktiskt är med facket, säger Izabella Lundgren.
Det här är anledningen till att Patrik Nielsen brinner lite extra för skolinformation och uppsökeri av unga ute på arbetsplatserna.
– Jag fick själv ingen skolinformation, och det hade nog hjälpt mig med insikterna, säger han.
Victor Kvarnström bestämde sig för att själv läsa på när han bytte jobb och var tvungen att gå med i ett nytt fack.
– Då började jag kika in i det och insåg att oj, det är ju jättemycket man får via facket. Då blev det självklart för mig att vara med. Att det ska vara sjysta arbetsvillkor och arbetstider, att man ska få ob-ersättning… jag tycker att det blev en självklarhet.
Izabella Lundgren tror att det är många som tar rättigheterna och villkoren på arbetsplatserna för givna, som om det är något som kommer att vara för evigt.
– Generationen som har varit har kanske glidit lite på en räkmacka om man får säga så. När man väl grundade facket – folk slet så hårt för det då. Det känns som att vi är på ett ställe nu där vi måste göra samma sak igen, för att folk blev bekväma. De fann en ro i att det är lugnt nu. Men nu är vi där det faktiskt inte är så lugnt längre.
Patrik Nielsen håller med och säger att anställdas inflytande minskar när allt färre går med i facket.
– Då kommer vi inte att få det bättre, utan till slut kommer vi behöva demonstrera för våra rättigheter, precis som de gjorde på tidigt 1900-tal. Och jag tror inte att folk vill dit.
Att organisera och värva medlemmar hör därför till något av det viktigaste som facket kan göra just nu, tycker Victor Kvarnström. Han har själv jobbat hårt på sin egen arbetsplats, där de har lyckats få upp antalet medlemmar från 30 till 47 av totalt 50 anställda.
Hur får man fler unga att vilja gå med i facket?
– Det har länge varit självklart att gå med i facket, men vi har slutat förklara varför. Vi måste börja informera, förklara och framför allt fråga. Vi hade en föreläsare, Elsa Alm (LO:s ungsekreterare, red. kommentar), som berättade att så många som 60 procent av alla unga kan tänka sig att gå med i facket, men bara 10 procent har ens blivit tillfrågade, säger Victor Kvarnström.
GS satsning på Framtidsakademin kommer att pågå fram till hösten 2025. Varje deltagare ska rekrytera nya, så att de till slut är totalt 128. Framtidsakademin ska bland annat ge deltagarna möjligheter att växa och utvecklas, ta på sig ansvar och klara av att ta ledarroller, rekrytera, organisera, förändra och påverka samtidigt som de bygger ett nätverk över hela landet.
Det går inte att ta miste på Izabella Lundgrens entusiasm över att ha fått en av platserna.
– Det här är så fruktansvärt kul! Alltså du förstår, man träffar så många nya människor och får så många nya inblickar och man får så mycket tips. Det är som en stor familj som bara växer, som gör att du aldrig känner dig ensam.