Redovisa bidragen till partierna

I måndags släppte EU-kommissionär Cecilia Malmström en antikorruptionsrapport. I jämförelse med många andra europeiska länder ligger Sverige trots senare års mutskandaler ganska bra till. Vi har tack och lov ingen utbredd korruptionskultur i detta land.

Sverige ligger däremot sämst till när det gäller redovisning av partibidrag. I vårt land till skillnad från de flesta andra europeiska länder kan företag och privatpersoner ge stora pengabidrag till politiska partier eller enskilda politiker utan att dessa redovisas öppet.

Så får det inte vara. Väljarna har rätt att veta i vems intressen politiken styrs, menar EU-kommissionen.

Det är en berättigad kritik. Frågan om öppen redovisning av partibidragen har diskuterats länge. Motståndet har varit hårt från Moderaternas och även Sverigedemokraternas sida. Numera finns det en frivillig överenskommelse bland riksdagspartierna att utåt redovisa finansieringen. Alla utom SD ställer upp på den.

Den är dock inte alls heltäckande. Sverige saknar som få länder i Europa helt lagstiftning om partiernas finansiering.

LO:s bidrag till Socialdemokraterna har kritiserats från borgerligt håll. Frågan om facklig-politisk samverkan kan absolut diskuteras (vilket också görs med jämna mellanrum internt i fackföreningsrörelsen) men bidragen redovisas öppet och beslutas om av medlemmarna.

Socialdemokraterna har krävt att regeringen inför en lag som förbjuder partierna att ta emot anonyma bidrag. Regeringen Reinfeldt har länge förhalat frågan. Oviljan att göra något har varit påtaglig.

I höstas presenterade äntligen justitieminister Beatrice Ask (M) en lagrådsremiss. Där sägs att partierna på riksnivå ska redovisa alla bidrag som överstiger 22.200 kronor med namn på givaren. Det gäller även personvalskampanjer inför riksdags- och EU-parlamentsvalen. Om partiet däremot inte kan ta reda på vem givaren är ska det ändå tillåtas ta emot bidraget.

Därmed har (M)-regeringen lyckats behålla systemet med anonyma partibidrag. Det är mycket illa. Dessutom gäller Asks lagförslag bara riksnivån inte kommunal eller landstingskommunal nivå vilket också är problematiskt. Faran för korruption har visat sig särskilt stor i kommuner och landsting där köp- och säljsystemen bidragit till utvecklandet av mutkulturer.

Nyligen avslöjades att VD:n för Max hamburgerkedja skrivit brev till sina anställda där han propagerade för den sänkta krogmomsen och menade att en (S)-regering vore katastrof för de restauranganställda.

Om VD:n för Max Hamburgare också använder vinstpengarna, som hans företag fått genom den låga momsen, till att finansiera Moderaternas valkampanj vet vi inte. Huruvida privata vårdbolag eller privata skolkoncerner skänker pengar till Alliansens partier för att säkra marknadifieringen av välfärden vet vi inte heller.

Med nuvarande lagstiftning och Moderaternas ovilja till större öppenhet lär vi aldrig få veta.

Det är något ruttet i den Moderata staten.

Läs äldre ledare här.  

Helle Klein