Industriarbetarnas tidning

Outokumpus vingliga färd

10 april, 2014

Skrivet av

DA ANALYSVet Outokumpu egentligen vad man håller på med? Likt en berusad sjöman i främmande hamn försöker den finska stålkoncernen att hitta hem. Och på den vingliga färden förstörs ett och annat.

Världsledande på rostfritt stål.  

Det har varit Outokumpus uttalade vision.

Strax efter millennieskiftet övertogs den svenska, ytterst lönsamma tillverkningen av rostfritt i Avesta, Degerfors, Långshyttan och Torshälla.

Häromåret var det dags för nästa steg: att köpa tyska Thyssen Krupps rostfria division.

För att få tyskarna att gå med på affären krävdes en och annan offergåva, i synnerhet som en och annan del av den tyska verksamheten måste läggas ned.

Den 31 januari 2012 utlovas tyskarna i ett skrivet avtal att verken i Krefeld och Dillenburg ska få kallvalsa ytterligare 70 000 – 90 000 ton.

Volymerna råkar sammanfalla med den kapacitet som finns i Långshyttan och Torshälla.

I power point-presentationen för investerare redovisades den nya strukturen på företaget  – med stora kryss över just Långshyttan och Torshälla.

Kort därefter avslöjade Dagens Arbete planerna på att stänga Långshyttan och Torshälla och flytta tonnaget.

Inga formella beslut om nedläggning hade tagits, mer än att de svenska verken var satta under lupp och skulle utredas.

Resultatet av de interna utredningarna gav Outokumpus högsta ledning en rejäl bakläxa:

  • Långshyttan skulle må bäst att få vara kvar och integreras med det mindre verket Dahlerbrück i Tyskland. Om Långshyttan förvalsade plåt till tyskarna skulle bägge bverkens kapacitet kunna utnyttjas bättre, styckekostnaden per ton gå ner och den framtida konkurrenskraften stärkas.
  • Torshälla visade sig vara rena vansinnet att lägga ner. En nedläggning skulle ha negativa följder för hela företaget, enligt den interna utredningen. 

Aj aj, slarv med hemläxan.

Kryssen över Långshyttan och Torshälla var därmed bortsuddade, trodde man. Men inom det svårtydda och oförutsägbara Outokumpu kan knappt någon pusta ut.

Outokumpu hade sått oro i de bägge svenska bruksorterna av ytterligare en anledning: EU-kommissionen.

För två år sedan planerade Outokumpu att sälja Långshyttan och Torshälla.  Av ett enda skäl, att tillmötesgå EU-kommissionen.

EU hade sagt att Outokumpu skulle bli för dominerande inom rostfritt i och med att man tog över tyska Thyssen Krupps rostfria dotterbolag. Outokumpu måste sälja av delar så att man inte blir så dominanta på den europeiska marknaden, krävde EU.

Okej, då kränger vi Långshyttan och Torshälla, sa Outokumpu.

Men kollade Outokumpu någon gång om det var tillräckligt?  

De bägge svenska verkens kapacitet på 70 000 – 90 000 ton var försumbar i en koncern där årstillverkningen räknas i flera miljoner ton.

Mycket riktigt. EU sa ”nej, det är för litet. Ni måste ta i mer.”

Outokumpu drog tillbaka säljplanerna för Långshyttan och Torshälla och slängde istället fram det betydligt större verket Terni i Italien på försäljningsdisken.

Hade Outokumpu verkligen full koll på vad man gjorde?

Irrfärden gick vidare.

I samband med övertagandet av Thyssen Krupps rostfria division sa Outokumpu att stålverket i Bochum borde stängas senast 2016. I gengäld skulle tyskarna få nya investeringar.

Så sa man då.

Häromveckan kom nya besked. Stålverket i Bochum stängs redan nästa sommar. Men stängningen hade sitt pris. För att stänga stålverket gav Outokumpu samtliga sina tyska anställda en jobbgaranti till 2020. Det vill säga: före dess får inga uppsägningar ske i de tyska verken.

Det innebär att Långshyttans tyska systerverk i Dahlerbrück får tuffa och gå åtminstone till 2020. Verket är litet och dåligt investerat till skillnad från det större Långshyttan som stärktes av en halvmiljardinvestering häromåret.

Men Dahlerbrück har en trogen kundkrets mitt i Ruhrområdet som vårdas ömt. 

Den kundkretsen skulle kunna förses med ännu mer och ännu billigare precisionsband om Dahlerbrück slog ihop sina påsar med Långshyttan. I alla fall om man får tro Outokumpus egen interutredning.

Lockande? Inte alls, enligt Outokumpus bolagsstyrelse som inte trodde på den interna utredningen.

I stället beslutade man sig för att lägga ner Långshyttan. Torshälla skonades däremot.

För Långshyttans del var alternativet att integreras med Dahlerbrück till ett sammanhållet dotterbolag för precisionsband.  

Då hade Outokumpu haft flera utvägar.

  • Antingen behålla precisionsbanden i Långshyttan och Dahlerbrück – ett frestande alternativ om den pågående resultatförbättringen håller i sig.
  • Eller försöka sälja av precisionsbanden.

Genom förra veckans avtal med tyska metallfacket IG Metall sitter Outokumpu ändå fast med Dahlerbrück fram till 2020.

Nu har Outokumpus styrelse valt en annan utväg. Styrelsen väljer bort samordningsvinterna från Långshyttan och Dahlerbrück och lägger i stället några hundra miljoner på att lägga ner Långshyttan.

Ett beslut som väcker många frågor till en blödande koncern som behöver varje euro till sitt uttömda konto. Hundratals miljioner kronor viks för att lägga ner en verksamhet som ger positivt resultat och som enligt koncernens egen utredning skulle kunna ge ännu mer.

Full koll? Är hemläxan gjord?

Du kanske också vill läsa…

”Tullarna drabbar även USA”

”Tullarna drabbar även USA”

”När president Trump nu reser tullmurar mot världen protesterar även den amerikanska tillverkningsindustrin”, skriver DA:s Harald Gatu i en analys. Förra gången USA införde ståltullar försvann nästan 200 000 amerikanska industrijobb.

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

”Café Åa ska bli en samlingspunkt”

När Outokumpu lade ner i Långshyttan tog Annelie Moilainen chansen att göra något nytt.

Prisfall och oro pressar stålet

Prisfall och oro pressar stålet

Det som kallats Sverigies industriella ryggrad hukar under sjunkande priser och en orolig omvärld.

”Mycket bekymmersam utveckling”

Nu krävs en nationell samling kring stålet, säger IF Metalls förbundsorförande Anders Ferbe.

Outokumpu ökar produktionen

Samma månad som Outokumpu inför ramavtal ökar man produktionen. – Egentligen handlar det inte om en underliggande ökning av efterfrågan utan om justeringar i kundernas lagerhållning, säger Elisabeth Hansson, pressansvarig i Outokumpu. Ståltillverkaren Outokumpu har närapå halverat produktionen första halvåret i år. I Degerfors, har man infört en form av ramavtal. I Avesta har 89 […]

Krisavtal räddar jobb i Degerfors

Förhandlingar mellan facket och företagsledningen på Outokumpu räddar 78 jobb i Degerfors. I stället för uppsägningar väntar nu en rad lösningar i ett slags krisavtal. – Det här är mycket bättre för människorna, säger Bjarne Rasmussen, järnklubbens ordförande på Outokumpu i Degerfors. Företagets förslag till lösning var att varsla 78 anställda om uppsägning. IF Metall-facket […]

Outokumpu utmanar tyska facket

Outokumpu utmanar de tyska facken när de lägger ner stålverket i Bochum två år tidigare än beräknat. Frågan är vad den finska stålkoncernen har att bjuda tyskarna för att stilla de protester som redan börjat – och vad det innebär för den svenska verksamheten.

Nytt sparpaket från Outokumpu

Ytterligare 1 000 jobb försvinner när finska stålbolaget Outokumpu lägger ett nytt sparpaket.

”Outokumpu ointresserat av dialog”

Outokumpu är ointresserade av att hålla en dialog med oss, säger Berndt Nygårds, kommunfullmäkiges ordförande (S) i Hedemora.

Oviss höst för plågat Outokumpu

Krisen ser ut att ha bottnat för Europas stålindustri. Men det är fortsatt tufft för det svenska stålet. Inte minst för Outokumpu som går mot en tuff höst.

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen