”Vilken skillnad mot Outokumpu”

”Vilken skillnad mot de diskussioner vi för med Outokumpu”. IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe prisar avtalet mellan Scaniafacken och Volkswagen.

Han ser avtalet som ”en väldig framgång för facket på Scania och därmed också för oss som förbund.”

– Scaniafacken har gjort ett fantastiskt bra arbete. Det är bara att lyckönska dem.

– Mig veterligen är detta första gången som ett svenskt fack och ett utländskt företag kommit överens om den här typen av avtal i samband med en eventuell affär.

Även förbundet har varit inkopplat i överläggningarna.

–Inför förhandlingarna ställde vi upp ett antal kriterier när det gäller inflytande över tunga beslut och representation i verkställande organ.

– Jag tycker innehållet avtalet väl svarar mot de mål vi hade inför förhandlingarna.

Full pott alltså?

– Alltså, man ska komma ihåg att Volkswagen är ett unikt företag i sina relationer med det tyska metallarbetarförbundet IG Metall som exempelvis utgör häften av bolagsstyrelsen. För oss var det viktigt att ha en samsyn med IG Metall. Det visar på ett gott samarbete över gränserna.

Om nu VW är sådana fackföreningskramare, är det realistiskt att tro på liknande avtal i andra koncerner?

– Vi väljer att se det så här: Vi har visat att det går att skriva ett avtal mellan facken och ett utländskt företag som reglerar exempelvis inflytandet över den fortsatta utvecklingen. Vi kommer att använda avtalet som en viktig ingrediens när vi för diskussioner med andra koncerner.

– Den diskussion vi fört med Volkswagen är ju väsensskild från den diskussion vi för närvarande för med Outokumpu och Långshyttan.

Hur ser du på Scaniaavtalet jämfört med de avtal om jobbgarantier som finns i Tyskland, bland annat inom Outokumpus tyska del?

– De tyska avtalen har sin historia. Och jag tycker att Scanias avtal på ett mer naturligt sätt anknyter till den tradition vi har i Sverige av fackligt inflytande med möjlighet att påverka de långsiktiga, framtida besluten.

– Men allt förutsätter att det finns en marknad och efterfrågan på lastbilar och att branschen inte råkar ut för samma smäll som under finanskrisen.

Med inflytande följer också ansvar och därmed medansvarig till impopulära beslut. Är det inte att utsätta den fackliga organisationen för onödig påfrestning?

– Jag ser inga problem med det eftersom vi har en lång tradition av bolagsstyrelserepresentation i Sverige. De fackliga företrädarna tar redan idag ansvar. De  kan produktionen och i bolagsstyrelserna har de därför möjlighet att bidra med ett sitt perspektiv. Framsynta bolagsstyrelser tar intryck av den fackliga representationen så att företagen kan utvecklas långsiktigt.

Harald Gatu