Industriarbetarnas tidning

Deras jobb: Få rätt grejer på rätt plats

13 oktober, 2014

Skrivet av Hans Stranberg

ArbetsmiljöSkutskär har öppnat plånboken för att skapa ordning och reda på bruket. Det ska öka trivseln, produktiviteten och kundnöjdheten. En nyhet är en gps-utrustad råttfälla.

SÅ FUNKAR 5S

5 S lägger grunden för det japanska systemet Lean, som handlar om ständiga förbättringar för bättre kvalitet och färre olyckor.

  • Sortera – ta bort allt onödigt, det gör det lätt att hitta saker
  • Städa – på en ren arbetsplats är det lättare att hitta fel och trevligare att arbeta
  • Systematisera – sätt arbetsplatsen i ordning
  • Standardisera – inför rutiner för hur och när du ska utföra de tre ovanstående punkterna
  • Självdisciplin – sök ständigt efter bästa sättet att utföra arbetet.

Källa: Consensus

Henric Alftberg jobbar vanligtvis sexskift med torkmaskinerna på Stora Enso i Skutskär, men sedan ett år är han och två andra från golvet frikopplade på dagtid för att skapa ordning på fabriksgolvet, rätt grejer på rätt plats – ett finare begrepp är 5 S.

– I början muttrade en del misstänksamt eftersom de tycker att det varit svårt att få köpa grejer förut, men det syntes snabbt att detta var allvar. Vi har fått de resurser vi behöver och ledningen har deltagit mycket tydligt i arbetet, säger han.

Uppenbarligen ett projekt att samlas kring efter fjolårets tuffa sparpaket.

– Genom dessa förbättringar hjälper vi oss själva, och företaget tjänar också på det. Jobben blir lättare att göra, säger Henric Alftberg.

I pappsalen för fluffmassa (råvara för bland annat blöjor) har det målats väggar, installerats ny belysning, det har slängts grejer som i flera år ”varit bra att ha”. Tydliga kartor visar  över städzoner och förvaringsplatser, varje skift har dagliga ordning- och reda-rutiner.

– Förr hade vi gemensamma verktyg för TM 9 och 8, så de var ofta ute och flaxade, nu har vi dubbla uppsättningar som är färgmärkta. Vid varje station sitter ett fotografi på hur saker ska placeras eller förvaras, förr kunde det vara en röra.

Varje fredag är det rond, ordningen poängsätts efter en checklista, resultatet offentliggörs av personalsamordnaren Thomas Wikholm.

– Detta är typ det bästa som hänt. Jag är en ordningsmänniska av naturen men det skulle väl ha tagit mig 400 år att åstadkomma allt detta utan de nya resurserna. Numera är det överlag höga poäng, säger han.

Varför gör ni detta?

– På grund av allt tydligare kundkrav. För oss handlar det bland annat om att nå färre reklamationer och minskade stopptider. Vi har ännu inga siffror på produktivitetsökning, men vi vet att vi spar tid – bland annat genom att ha rätt utrustning vid rätt maskin. Och vi har fått bra respons, säger Thomas Wikholm.

Projektet har lett till nya verktygsvagnar, nya slangar, extra täta myggnät, räta takvinklar har ersatts med 45-gradiga för att förebygga svalbon, det ska köpas metallpallar till massarullshylsorna för att undvika träflis i massan.

Råttor gillar inte öppna ytor, därför är det nu asfalterat ända in till huskropparna, når de in i lokalerna möts de av gps-försedda monsterfällor.

– Där grillas de och förpackas, och jag får ett sms om att det finns en råtta att hämta, säger Thomas Wikholm.

Läs mer: Så får ni ordning och reda

Du kanske också vill läsa…

”Nu gäller det att nöta in systemet”

”Nu gäller det att nöta in systemet”

Renare, trivsammare och mer koll på grejerna. Det blev resultatet av ordning-och-reda-projektet på Stora Enso i Skutskär.

Stort pådrag efter granatlarm

Polisen utrymde delar av Stora Ensos massabruk i morse, efter att vad som troligen var en gammal övningsgranat hittades i renseriet. ”Man lär ju gå till botten med det här”, säger huvudskyddsombudet Thomas Brännström.

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

På Stora Enso i Hylte är det tufft att vara säker

Borta är tiderna när det var macho att utan sele klättra på såphala valsar. På Stora Enso i Hylte, firade underhållsavdelningen förra månaden 1 000 dagar utan olyckor.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Hela företaget kämpar mot   smittspridningen

Hela företaget kämpar mot smittspridningen

Hemjobb och digitala möten – Outokumpus åtgärder mot coronan var snabba, men mest riktade mot tjänstemännen. Nu har driften börjat komma ikapp.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

”Lediga veckor kan jag vara  med bandet”

”Lediga veckor kan jag vara med bandet”

Är det roligt att spela gitarr? Det ville Eki Kumpulainen ta reda på i sina tonår i Skutskär. Svaret ledde honom upp på scen och ut i världen med bandet Demonical.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.