Nya förslag på mer hyggesfritt – skogsbolagen skeptiska

Skogsstyrelsen vill att staten ska bruka mer skog med hyggesfria metoder. Samtidigt utmanar en rapport från kyrkan kalhyggesbruket.

Men skogsbolagen är tveksamma.

Svensk skog brukas nästan alltid med trakthyggesbruk. Träden planteras, får växa till sig under flera decennier och avverkas slutligen. Så har skogsbruket sett ut under lång tid och så bedrivs det i dag av alla de stora skogsbolagen.

Sedan flera år pågår en diskussion om hyggesfritt skogsbruk. Det handlar om flera olika metoder, som alla har gemensamt att de inte efterlämnar några kalhyggen.

– Vi märker av ett ökat intresse, det har varit så en tid. Fler och fler vill komma på aktiviteter om hyggesfritt som vi anordnar, säger Carl Appelqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.

I dag brukas tre till fyra procent av den svenska skogen med sådana metoder, enligt Skogsstyrelsen. Men myndigheten vill att mer skog brukas hyggesfritt.

I en rapport från slutet av förra året föreslår de att statliga Sveaskog på sikt ska bruka 20 till 25 procent av sin skog hyggesfritt. Finlands statliga skogsbolag har redan i dag ett sådant krav på 25 procent.

– Vi föreslog att Sveaskog skulle övergå till hyggesfritt på en del av sin mark för att bygga upp kunskapen. Så att de som jobbar med det får kunskap och erfarenhet, säger Carl Appelqvist och förklarar:

– Hur görs det på ett bra sätt? Vilka risker finns? Hur fällar man träd utan att skada omgivande träd, hur planerar man? Praktisk erfarenhet och kunskap om vad som händer med naturvärden och föryngring.

Läs också

Håkan, 56, testar att avverka snällare: ”Får tänka på ett annat vis”

✓Många skogsmaskinförare skulle gärna avverka utan att kalhugga ✓”Kul men också rätt jobbigt”

Skogsbolagen tveksamma – ger mindre virke

Peter Ask, skogsskötselspecialist på Sveaskog, svarar att de visserligen vill öka användandet av hyggesfria metoder, men att ett tvingande mål skulle vara ett bakvänt sätt att jobba.

– Vi ser inte hyggesfritt skogsbruk som ett mål, utan som ett medel för att uppnå de mål som vi har med vårt skogsbruk. Det kan vara ekonomisk avkastning, skog med upplevelsevärden, bevarad biodiversitet, samexistens med rennäringen eller något annat, säger han.

– Vi vill jobba med hyggesfria metoder där vi tror att de gör mest nytta. Hur stor areal detta kommer att resultera i är en pågående process.

Inget av de stora svenska skogsbolagen tror att användningen av hyggesfria metoder kommer att öka nämnvärt de närmaste åren, visar Dagens Arbetes rundringning.

Även Stora Enso anser att hyggesfri avverkning är ett verktyg för att nå andra mål. Men i de skogar där produktion är det främsta målet är trakthyggesbruk bättre, svarar Helena Gålnander, skötselspecialist på Stora Enso.

– I de skogar där vi använder hyggesfritt har vi konkurrerande mål som väger tyngre än produktionen och då får ekonomin stå tillbaka för att vi ska nå de andra målen.

Hon och flera företrädare för de svenska skogsbolagen, menar att metoderna är oprövade. Att det fortfarande saknas kunskap om dem och hur de används på bästa sätt. En sak är dock säker enligt skogsbolagen – att virkesproduktionen går ned betydligt.

– Ska vi få in samma virkesmängd till industrin som i dag, måste vi gå över dubbelt så stora arealer. Och vi får förlita oss på en föryngring av de träd som finns. Då kan vi inte utnyttja plantering med mer förädlat plantmaterial och får därför en markant lägre tillväxt på sikt, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA.

I stället används hyggesfritt där det är motiverat av andra skäl, till exempel i skogar med högra naturvärden eller i närheten av tätorter eller friluftsområden.

– Vi använder hyggesfria metoder där det krävs särskild hänsyn, säger Jonas Eriksson, skogsbrukschef på Holmen Skog.

Läs också

GS-fackets medlemmar: Finns problem med dagens skogsbruk

Många skogsarbetare ser problem med dagens skogsbruk, men åsikterna om hyggesfritt skiljer sig åt. Det visar en ny rapport från GS-facket.

Ny utredning: Kyrkan ska bidra till större klimatnytta

Också inom Svenska kyrkan har skogsbruket debatterats de senaste åren. Förvaltningen av 460 000 hektar skog gör kyrkan till en av Sveriges största skogsägare.

I september blev kyrkans stora skogsutredning klar. Utredaren Göran Enander, som tidigare var generaldirektör på Skogsstyrelsen, säger att kyrkan har bedrivit sitt skogsbruk enligt samma modell som storskogsbruket. Att det inte har funnits någon särskild målsättning.

– Debatten inom kyrkan har sett ut som skogsdebatten i stort i Sverige, det vill säga att skogsbruket ifrågasätts. Men jag tror att kyrkan har klarat sig från kritik ganska länge.

Hans slutsats är tydlig:

– Vi måste lyfta ekologiska, sociala och andliga världen.

Utredningen föreslår att kyrkans skog ska bidra till större klimatnytta och ökad biologisk mångfald – bland annat genom att bruka 25 procent av den hyggesfritt.

– Det är en hög andel och en transformering som kommer att ta tid, säger han.

Än så länge är utredningen bara ett förslag, liksom Skogsstyrelsens uppmaning till Sveaskog. Carl Appelqvist på Skogsstyrelsen hoppas att båda blir verklighet:

– Om kyrkan och Sveaskog gör detta så kommer efterfrågan på tjänsterna att öka. Entreprenörer kan bygga upp kunskap och erfarenhet och bli duktiga på det. Det kan vara en jättestor fördel. Då blir det lättare för enskilda skogsägare att hitta den hjälp de behöver.

Rasmus Lygner, Marie Edholm