Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Ahlstrom kör femskift på de båda fibertygsmaskinerna. Foto: LARS DAHLSTRÖM

Bruket som går framåt

Nya jobb i StälldalenAhlstrom i Ställdalen kör så det ryker. Det tackar Joel Helin och Jörgen Åström för. Snart kan deras visstider bli tillsvidare förutsatt att folk fortsätter köpa våtservetter.

Ahlstrom Ställdalen

  • Belägen: Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun i Örebro län.
  • Kapacitet:  14 000 årston.
  • Utrustning: 2 fibertygsmaskiner
  • Produkter:  Fibertyg till bil- och byggnadsindustrin, våtservetter och andra hygienprodukter till sjukvården.
  • Anställda: 155, därav 121 pappersarbetare. Cirka 25 procent av de anställda är kvinnor.

Ägare: Den finska koncernen Ahlstrom, med anor från 1851. Koncernen har 5 700 anställda i tjugotalet länder i Europa, Nord-och Sydamerika och Asien. Koncernen är på Pappers område också ägare till Munktell Filter i Grycksbo.

Joel Helin är 20 år. Född och uppvuxen på orten. Med bruket som granne.

– Min far jobbar här liksom en gång min farfar.

För Joel är jobbet som hjälprullare på fibermaskin 1 (FM 1:an) det första någonsin. Och det var farsan som fixade in honom.

– Jag har aldrig sommarjobbat eller så. Bara gått hemma och ”slashasat”.

Nu är han hjälprullare på den äldsta fibertygsmaskinen, FM1:an, och lagt planerna på att bli musikproducent tillfälligt på hyllan.

Joel spelar piano och i plugget gick han estetisk linje inriktning musik.

– Jag har inte haft några direkta planer – förutom drömmen om att bli musikproducent.

Men ska man jobba och tjäna pengar på orten finns just bara Ahlstrom att välja på.

– Det är väl vad som finns utöver dagis, säger han.

Han gillar jobbet för att han vet vad han ska göra och det är inte heller för monotont.

– Lönen, runt 23 000 i månaden, är bra med tanke på att jag inte har någon utbildning.12-timmarsskiftet en helgnatt – då blir det en del.

Kollegan på FM1:an har lite längre vana av pappersmaskiner. Jörgen Åström har ett kvarts sekel på Mondi Väja i bagaget och hunnit bli 47 år.

– Jag flyttade ner för kärlekens skull nu i januari.

Vägen till Ahlstrom gick först över ett jobb som säljare i Örebro. Via en bekant till sambon fick han reda på att bruket sökte folk och nu går den förre Väja-mekanikern på ”rullmaskin” som han säger.

De fria viddernas man  finner dock Ställdalen som ort lite väl instängd.

–Har man levt livet vid Ångermanälven så …

Bytet från säljare gick snabbt. Ahlstrom var inte sena att nappa på hans cv.

– De ringde dagen efter och frågade när jag kunde börja.

Lönen blev sämre än den han hade i Väja.

– Där gjorde vi mycket övertid.

Men jobbet är bra och han har promenadavstånd till bruket.

–Jag älskar fabriksmiljön, säger Jörgen.

Även om han gillar sina nuvarande arbetsuppgifter, skulle han hellre jobba som mekaniker.

Vem vet, kanske den möjligheten kommer på Ahlstroms framöver?

Joel och Jörgen är två av företagets 22 visstidsanställda och de kan troligen räkna med att bli tillsvidare-anställda nästa år.

För bruket expanderar.

– I april anställde vi sex personer, berättar Pappers avdelningsordförande Roland Ekeblad.

Han har varit med i både med – och motgång.

2004 blev de dåvarande 161 pappersarbetarna 96 i samband med att Ahlstrom tog över efter amerikanska Dexter.

– De nya ägarna krävde att vi skulle gå med vinst och det har vi gjort sen dess.

Nu går de två fibertygsmaskinerna med fulla orderböcker.

– Vi kör femskift på båda, inflikar Roland Ekeblad.

Bruket, med anor från 1600-talet, tillverkar råvaran till hygienprodukter typ våtservetter, torkdukar etc till kondensskydd i biltak för bilindustrin. I takt med ökade beställningar har personalstyrkan vuxit.

Roland Ekeblad bläddrar bland sina papper och konstaterar att man totalt inklusive visstidarna nu är uppe i 121 anställda på kollektivsidan.

Totalt jobbar 155 anställda på bruket, men det är en siffra som förändras nästan från vecka till vecka.

– Jag räknar med att vi kan bli än fler vid årsskiftet.

Ahlstrom är Ställdalens livsnerv.

Orten som ligger sju kilometer norr om Kopparberg i Ljusnarsbergs kommun har cirka 500 invånare. En gång fanns här både affärer och serviceinrättningar, men inte längre.

Mitt emot stationen, där Bergslagståget mot Örebro och Ludvika fortfarande stannar, gapar tre halvdöda huskroppar.

Affärslokalerna i bottenvåningarna har länge stått tomma, men nu verkar en lokal entreprenör –som driver asylboende på orten –göra slag i saken och öppna både affär och pizzeria.

I sådana fall en stor sak för de boende att återigen ha en butik att handla mjölk i. Under alla omständigheter är dock Ahlstroms på gång igen.

Som ett kvitto på att uppgången håller i sig ser Roland Ekeblad de investeringar som görs.

– Vi investerar i mälderiet och i en ny packlinje.

Och utfallet för anställda?

– Vi har haft en bra löneutveckling. Från 2006 och framåt har vi haft lokala påslag varje år.

Roland Ekeblad pekar åt parkeringen till.

– Att du fått mer pengar i plånboken märks inte minst på bilparken utanför.

Han gläds också åt att de som nu nyanställs på bruket mangrant går med i Pappers.

– Vi har en hundraprocentig anslutning, säger han stolt.

De som anställs är främst yngre i 20-årsåldern. Men nysvenskar lyser med sin frånvaro.

– Största hindret är språket, säger Roland Ekeblad. Man måste kunna svenska och hantera datorer.

Även om Ahlstrom Ställdalen är en vinstgenerator i koncernen, finns där som alltid en hotbild.

– I vårt fall har vi en kund som tar sjuttio procent av det vi producerar. Säger de tack och adjö är det slut för oss.

Men att den finska koncernen Souminen, världsledande på våtservetter, skulle tackla av den närmaste tiden är det just ingen som tror.

– Så vi kan nog se fram emot ett bättre 2015 än 2014.

Läs mer:


gw@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

Avtal 2020

Vem vinner matchen?

Avtal 2020Lönen, flexibiliteten och arbetsmiljö är några de stora frågorna som står på spel i avtalsrörelsen.

Avtalsrörelsen från a till ö

OrdlistaVad betyder lönepott, fredsplikt, reallön? Här är guiden för dig som är vilse i avtalsspråket. Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra. Från a till ö.

Pappers avtalskrav: ”Vår bransch tål fyra procent”

Fyraprocentiga löneökningar, utökad ATK och högre delpension. Det är några krav som Pappers lämnade över till Industriarbetsgivarna under fredagen.

Kampen om flexibiliteten har börjat – igen

PERSPEKTIVArbetstid, bemanning, lön. Där står slaget om flexibiliteten. Om den handlar avtalsrörelsen, skriver DA:s Harald Gatu.

Industriarbetsgivarnas svar till Pappers: Märket gäller

Pappers kan glömma fyraprocentiga lönelyft. Åtminstone om Industriarbetsgivarna får bestämma, som menar att löneökningstakten snarare måste ner under dagens märke på 2,17 procent.

3

Arbetstid en stridsfråga i avtalskraven

Större möjligheter att variera arbetstiden och höjt övertidsuttag. Det vill Teknikarbetsgivarna se. IF Metall möter med krav på det motsatta.

GS: Arbetstiden måste bli mer förutsägbar

Flexibilitet eller förutsägbarhet. Det är makten över arbetstiden som blir den heta frågan i GS-fackets förhandlingar.

Vad är viktigast i avtalsrörelsen?

DA frågarVilka frågor är viktigast att ditt fackförbund driver i avtalsförhandlingarna? Vi frågade några industriarbetare vad de tycker. Nu vill vi även höra DIN åsikt!

4

Läroböckerna i ekonomi stämmer inte längre

PerspektivVi har sett det förr i avtalsrörelsens upptakt. Dagarna före jul överlämnar parterna detaljerade krav till varandra. Men den här gången är ingenting är som förut. Läroböckerna stämmer inte längre, skriver DA:s Harald Gatu.

1

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

3

Knarket i industrin

Sju industriföretag: så drogtestar vi vår personal

EnkätHur företagen hanterar drogtester och om någon åker fast skiljer sig åt. DA frågade sju stora industriföretag om drogtester och rehabilitering.

Måste jag kissa när andra ser på?

Koll påDrogtester av anställda ökar och fler åker fast. Bra för säkerheten, men vad händer med den personliga integriteten?

7

Maries son dog av en överdos

Marie hade förberett sig på det värsta. Men när sonen Pontus varit drogfri i flera veckor började hon hoppas.

Efter överdosen – här möts Viktor och Marie

DA dokumentärMarie förlorade sin son Pontus i en drogöverdos för snart två år sedan. Viktor, hans kompis, tog också en överdos vid samma tid, men överlevde. DA var med när de möttes igen, ett och ett halvt år efter Pontus begravning.

”Jag vill försöka vara drogfri”

Viktor fuskade sig genom drogtest flera gånger. Efter en överdos kom vändpunkten. Kompisen Pontus hade inte samma tur. Han dog.

1

Dagens Arbete granskar knarket i industrin

Fabriksgolven är knarklangarnas nya arena. Polisen står handfallen. Dagens Arbete granskar knarket i industrin. Läs de anställdas berättelser om hur de knarkat på jobbet.

2

”Allt gick att få tag på inne på Volvo”

Folk gick in på toaletten och knarkade. I nästan ett år jobbade Josef på Volvo i Göteborg – sida vid sida med påtända kollegor.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

SKR: Hindrar lagen att missbrukare söker vård?

I 31 år har det varit olagligt att använda droger i Sverige. Men effekterna av lagen blev inte vad man önskade. Nu vill Sveriges Kommuner och Regioner att lagen utreds igen.

1

Ny föreskrift sågas: ”Fler uppsägningar att vänta”

Nu kan det bli svårare att få rehabilitering för alkoholmissbruk och andra beroendesjukdomar, menar fackliga företrädare. En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket sågas.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

”Jag var ständigt rädd för att åka på ett drogtest”

Vägen tillbakaChristoffer fick ett ultimatum: Behandlingshem eller sparken. SSAB hade fått nog av hans knarkande. Men redan när Christoffer packade väskan tänkte han på att bli hög igen.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Gasutsläppet höll på att ta Claes liv

GasutsläppSkyddsmasken hjälpte inte. Claes Karlsson fick ingen luft och sprang för sitt liv. – Jag tänkte bara bort, bort, bort, säger han.

Så får du rätt pengar

Koll på Sedan 2013 har de flesta industriarbetare delpension. Du ska få extra inbetalning till tjänstepensionen. Men alla arbetsgivare betalar inte, och det är bara du som kan kolla att det blir rätt. Vi hjälper dig!

Guds hus byter roll

BildreportagetPrecis som Sverige genomgick Norge en väckelserörelse i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Och det byggdes mötes­lokaler över hela landet. I dag avvecklas de norska ”bönehusen” i allt snabbare takt.

Striden om arbetsrätten

Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv och Torbjörn Johansson på LO

Överens om fortsatta Las-förhandlingar

Allmän visstid ska ersättas, omställningsstödet ska förstärkas och a-kassan stöpas om helt – det är en del av innehållet i den avsiktsförklaring som parterna kommit överens om inför fortsatta förhandlingar.

5

Kommer mitt jobb att bli mindre tryggt nu?

Kris inom LO, anklagelser om svek och lögner. När facket förhandlar med arbetsgivarna om anställningstryggheten har det väckt ilska och rädsla. Men vad handlar förhandlingarna om? DA guidar dig.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.