”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Med krisen förlorade Laila och Peter Larsson sina fasta jobb. Nu hoppar Laila runt som anställd på ett bemanningsföretag och trivs med det. Men Peter erbjuds bara korta påhugg trots 25 år som maskinställare.

Nya arbetslivet: Frihet, tystnad och otrygghet

sa-manga-hyrs-inInhyrningen fortsätter uppåt. I år har inhyrningen 
till industrin ökat med 33 procent jämfört med i fjol. 
Här är berättelsen om en arbetsmarknad som har blivit 
mer flexibel – och för många mer otrygg. Allt började 
med ett politiskt beslut 1993.

 

Tillfälligt tillbaka

Som så många andra förlorade Laila Larsson i Bredaryd jobbet i samband med krisen 2009. Hon var knappast ensam om det. Bara inom verkstadsindustrin försvann 70 000 jobb i efterdyningarna av finanskrisen.

Hon lämnade jobbet som operatör på ett företag bara ett par tre hundra meter från hemmet. Efter ett tag fick hon ett nytt arbete, på ett bemanningsföretag.

Hon är knappast ensam om det heller. De flesta nya jobb som tillkommit inom industrin efter krisen har varit inom bemanningsföretagen.

En ny arbetsmarknad är här. Med färre fasta jobb. Med fler inhyrda. Och med allt fler som bara erbjuds tillfälliga anställningar.

– Många gillar inte bemanningsföretag, men jag trivs. Får se lite av varje och slipper bry mig om skitsnacket, säger Laila.

Före krisen 2009 hade både Laila och hennes man Peter fasta anställningar. Laila som operatör på plastföretaget Talent. Peter som maskinställare på ett företag i Gislaved. Efter krisen erbjöds Peter att komma tillbaka sin gamla arbetsplats, men bara för en veckas provanställning.

– Jag trodde inte att det var sant. Jag hade ju varit på företaget i över fem år och har 25 års erfarenhet som maskinställare.

– Ofattbart. Men så är det nu. Sådan är arbetsmarknaden.

I dag har han en årslång visstidsanställning på Stebro i Broaryd där han byter verktyg i maskinerna och sköter inställningen av formsprutor och robotar.

– Jag trivs jättebra med både arbetsuppgifterna och arbetskamraterna. Men det är klart att jag skulle vilja ha fast.

Efter ett år kommer hans visstidsanställning att förlängas en månad i taget ytterligare ett år.

– Det kan bli en tillsvidareanställning om båda parter vill det. Jag hoppas verkligen det.

Och så säger han något om hur radikalt annorlunda arbetsmarknaden är numera jämfört med före krisen.

– Vad ska man göra mer än att gilla läget? Det är ju så här det ser ut.

storsta-kundDäremot skulle han inte vilja byta med Laila, trots att hon har en tillsvidareanställning på bemanningsföretaget Junic.

– Jag vill vara på ett ställe och ha fasta tider, säger han.

Laila gillar däremot att vara på olika ställen. Hon alternerar mellan plastfabrikerna Axio i Gislaved, Orion i Anderstorp och Rudéns i Hestra.

– Passar mig perfekt. Tycker om att se olika ställen och så är jag rätt social av mig. Jag kan dra vidare och veta att de flesta arbetsplatser har sina fördelar.

Men, säger hon dröjande, man orkar ju inte jobba så här när man blir äldre.

Historisk kamp

Han gick under namnet Hasse-Lasse, en plåtslagare från Örebro som sett oseriösa företag dyka upp kring smidesverkstäder och byggen när rekordårens Sverige formades på  1960- och 70-talen.

Oregistrerade företag med kontoret på fickan som fick uppdrag genom bulvaner och via fullmakter. Med anställda som betalades kontant, utan kvitton eller bokföring. Utan rättigheter eller försäkringar.

Den oseriösa uthyrningen utnyttjade rättslösa arbetare och det hörde liksom inte folkhemmet till. När Per Albin Hansson bildat sin första socialdemokratiska regering dröjde det inte länge förrän landet fick en lag om offentlig, avgiftsfri arbetsförmedling. Att tjäna pengar på att förmedla jobb förbjöds 1934.

Men när folkhemmet skulle byggas ut i rekordfart sipprade regelverket.

Få hann kolla gråföretagen. Tillsynen överläts i praktiken på fackets aktivister som med egna ögon såg hur rättslösa arbetare utnyttjades.

Som stridbar förhandlingsombudsman på Metall kom Hans ”Hasse-Lasse” Larsson att jaga varje tillstymmelse till privat arbetsförmedling och uthyrning. I ryggen hade han en rättspraxis, domar från såväl hovrätt som arbetsdomstol. Lagen var entydig: Uthyrning av arbetskraft var förbjudet. Ända tills en majdag 1993.

Fri uthyrning

En statlig utredning på hundratjugo sidor – Privat förmedling och uthyrning av arbetskraft SOU 1992:116 – skulle i grunden förändra villkoren på svensk arbetsmarknad.

Den gamla lagen kastades i papperskorgen. En ny tid var här. Nu skulle uthyrning av arbetskraft släppas fri och det var okej att tjäna pengar på verksamheten.

Men hur skulle den bli? Skulle den begränsas till kontorens skrivbyråer och dess uthyrning av växeltelefonister och sekreterare? Eller få fotfäste inom industrin?

Kanske, kanske lagerarbetarna låg illa till. Men montörer? Svetsare? NC-operatörer? Ställare?

1994: Redaktionen spånade kring hur det skulle kunna se ut i framtiden. Fantasin skenade. För att fixa en bild fejkade vi på tidningen ett anslag att hänga på en fabriksgrind för att göra framtidens arbetsmarknad tydlig (se bilden till höger).

Vi tog i ordentligt. Det vi skrev på anslaget då är vardagsmat i dag.

För varje kris ökar antalet inhyrda. Bemanningsföretagen fixar rekryteringen med kort varsel. Många företag har till och med lagt ner sina personalavdelningar. Man ringer bemanningsföretaget i stället. Anslag på fabriksgrinden? Glöm det. I dag kallas personalen in via sms.

Rätt att komma tillbaka?

Fem år efter att lagen infördes sparkade kondensatorfabriken Evox-Rifa i Gränna 19 av sina anställda på grund av arbetsbrist. Brist på arbete var det inte frågan om eftersom arbetsuppgifterna ändå skulle utföras. Inte av egen personal, men av inhyrd.

En del av de uppsagda kom tillbaka till sina gamla jobb som inhyrda.

Kunde man verkligen göra så här? Om det nu fanns jobb – hade inte den som sagts upp rätt till förtur till att få tillbaka jobbet?

Frågan ställdes på sin spets i Arbetsdomstolen några år senare. Abu Garcia i Svängsta, tillverkare av redskap till sportfiske, 16 anställda som hade sagts upp erbjöds ”fast provanställning” på bemanningsföretaget Adecco.

De sexton vägrade och facket drog fallet inför Arbetsdomstolen. Och förlorade.

I dag har IF Metall ett avtal med arbetsgivarna om så kallad kollektiv företrädesrätt: den som är uppsagd har rätt till förtur att komma tillbaka till sitt gamla jobb i nio månader. Under den tiden kan inte företaget anlita ett bemanningsföretag hursomhelst.

Meningen är att inhyrning bara ska vara något tillfälligt. En åtgärd att ta till vid arbetstoppar.

anneli-pansar

Anneli Pansar.

Inhyrd i åtta år

Annelie Pansar hoppade in som inhyrd på Volvobussar i Borås i samband med en arbetstopp. Med några få avbrott blev hon kvar i över åtta år – som inhyrd.

– Visst skulle jag helst vilja ha haft ett fast jobb på Volvo. Jag trivdes bra med både arbetsuppgifterna och arbetskamraterna. Man var en i gänget.

Ett fast jobb, säger hon, är i regel både tryggare och mer utvecklande.

– Om det satsas på några så är det naturligtvis de fast anställda. Det är ju självklart så.

Under tiden på Volvobussar utlystes ett tiotal tjänster. Många sökte, särskilt bland de inhyrda. Bland annat Annelie.

– Klart man vill ha trygghet, den är ju jätteviktig.

Bemanningsföretagen gjorde entré på bussfabriken i samband med en jätteorder 2005. Nu är nästan var tredje verkstadsarbetare inhyrd.

Annelie jobbade hela tiden i monteringen. IF Metallklubben tycker att många inhyrda är inne så länge att företaget blivit beroende av bemanningsföretagen.

– Jag tycker väl inte att jag gjorde mig direkt oersättlig, men det klart att man lär sig en hel del på åtta år, säger Annelie.

Hon har aldrig känt att hon som inhyrd inte vågat säga ifrån.

– Nej, det kände jag aldrig. Jag är visserligen inte den som bråkar i onödan men nog sa jag ifrån om jag tyckte att något var fel.

Sedan ett år är Annelie Pansar tjänstledig från sin anställning vid Lernia. I stället pluggar hon till sjuksköterska.

– Inget lätt val. Jag trivdes verkligen på Volvobussar. Men jag ville ta ett break och prova på något annat.

Bemanningsbranschen, säger hon, är säkert jättebra för yngre och som ett sätt att komma in på arbetsplatser.

– Men i längden är det trygghet som gäller.

Därför behövs flexibiliteten

Världen ser inte ut som för tio, framför allt tjugo, år sedan, säger Kenneth Lundahl.

Han är vd för Plast AB Orion, ett familjeägt företag i Anderstorp med 65 anställda. Ett högtekniskt företag som formsprutar i plast. Kunderna är många, alla med sina specifika krav.

– Vi kan därför inte producera standardprodukter för lager. Vi tillverkar direkt mot kund efter kundens speciella önskemål.

Marknaden är svår att förutsäga, efterfrågan går upp och ner.

– Visste vi att efterfrågan skulle svänga med 3 procent upp och ner, då skulle vi kunna planera utifrån den befintliga arbetsstyrkan. Men nu kan det variera 30 procent upp och ned, månad för månad. Därför måste vi kunna hyra in personal.

Det går inte, säger han, att bemanna ett företag utifrån en toppmånad. Då skulle företaget ha för många anställda.

– Vi kan heller inte bemanna utifrån en förmodad sjukfrånvaro. Säg att fem av femton på skiftet är sjuka. Det går inte att ha fem anställda bara att kalla in. Det säger sig självt att det är omöjligt.

Men han tror inte heller på att ha för många inhyrda.

– Dels är det för dyrt, dels ställer det krav på oss att ställa upp med utbildning och introduktion. För oss handlar det om sju, åtta procents inhyrning. Inte mer.

Den tysta arbetsplatsen

Några arbetare träffas i Bosses kök efter jobbet. Samtliga av dem har jobbat vid Ericssons logistikcenter i Borås. Vissa av dem som fast anställda, andra som inhyrda.

– Inga namn, inga bilder. Går vi ut i media och berättar om förhållandena är vi rökta i hela Borås. Det är bara inom bemanningsbranschen man kan få jobb och företagen har koll på alla som säger ifrån.

De berättar historien om hur de fick lämna de trygga jobben på Ericssons logistikavdelning i Borås. Hur avdelningen knoppades av till ett logistikföretag som i sin tur är uppdelat på flera företag.

Bosse och hans kompisar (namnen är påhittade) kommer att hyras ut till systerföretaget för att jobba åt Ericsson.

– När vi hyrs ut sjunker våra löner eftersom vi ska ha deras genomsnittslön. Tio spänn mindre i timmen.

Henrik: På det här sättet pressar företaget lönerna. De hyr ut arbetare till sig själva. Inget annat än lönedumpning.

Bosse: Här går ingen säker. Folk som inte kunderna är nöjda med byts ut.

Henrik: De kan alltid hota med ”om kunderna inte är nöjda kan vi tvingas jobba på annan ort”.

Bosse: Eller ”passa dig så att du inte hamnar på” … något ställe ingen vill vara på. ”Om du käftar emot skickar vi dig dit.”

Henrik: Man är osäker hela tiden. Man hotas med avbokning, att man inte får vara kvar hos kundföretaget. Eller att man förflyttas till ett ställe där inhyrda trakasseras.

Bosse: Motivationen… den är i botten hos alla. Jag gör inte hälften mot vad jag gjorde på Ericsson. Man vill bara inte. Men utåt bråkar man inte. Då är man rökt.

Hon vågar säga ifrån

Zandra Hultin var själv tidigare bemanningsanställd. Nu är hon lokalombudsman på IF Metall Västbo-Östbo i Värnamo.

Hon möter ofta medlemmarnas rädsla – och arbetsgivarnas krav på ännu mera flexibilitet.

– Många bemanningsanställda upplever att andra ser på dem som en förbrukningsvara utan samma rättigheter som fast anställda.  Men sanningen är att man har mer rättigheter än vad man kanske tror.

Att ha rättigheter är inte samma sak som att utnyttja dem.

– Många är rädda. På grund av otryggheten vågar man inte säga ifrån.

Zandra får otaliga samtal från medlemmar som vill veta vilka rättigheter som finns. Oftast vill de bara veta.

– Ska vi rätta till det då, undrar jag? Nej, nej! Gör inget! Glöm att jag har ringt.

Vill någon träffas så får det bli utanför arbetstid. Alla har hört: ”Trivs du inte så vet du var dörren är.”

Zandra berättar om rädda människor som inte tas på allvar, ofta inte tilltalas med sina riktiga namn utan ”öh, du som är bemannare … Nisse 1 … Nisse 2”. Inhyrda som får göra de värsta arbetsuppgifterna som att krypa in i maskiner och göra rent dem.

Men det finns också en annan sida.

– Kom ihåg att många också gillar att jobba för bemanningsföretag, man får inte glömma det. Och eftersom man går in på kundföretagets genomsnittslön tjänar man bättre än en del fast anställda.

En tendens ser hon: de superkorta anställningarna ökar. En arbetsgivare hade pressat sin fackklubb att komma överens om dagslånga anställningar. Alltså anställningskontrakt inte längre än en dag. Zandra blev rasande och ringde arbetsgivaren.

– Jag sa: ”Om ni inte reder ut det här med klubben ska jag rekommendera att klubben läggs  ner. Då får ni förhandla direkt med mig i stället. Och jag kommer aldrig att gå med på daglöneri.”

Det blev veckoanställningar istället för fem personer som samtliga hade varit anställda på företaget.

– Förr visstidsanställde man för att pröva en anställd, men inte nu, säger hon.

– Nu kan man förlänga och förlänga. ”Får vi inte förlänga efter tolv månader så tar vi in en ny visstidare.” Så resonerar många arbetsgivare och så fungerar arbetsmarknaden i dag.

 

Från förbud 
till fritt fram

1934
Lag om arbetsförmedling 
införs. Förbjudet att tjäna pengar på att förmedla jobb.

1989
Tre skrivbyråer fälls i Högsta domstolen för olaga arbetsförmedling.

1993
Lag om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft införs. Tillåtet 
med 
inhyrning.

1997
Handelstjänstemannaförbundet tecknar avtal om garantilön. Den som är anställd av bemanningsföretag garanteras 75 procent av lönen när man inte är uthyrd.

1999
Evox-Rifa i Gränna blir första fallet där uppsagda erbjuds gå tillbaka till sina gamla jobb som inhyrda.

2000
LO tecknar avtal med bemanningsföretagen. Bemanningsavtalet garanterar att de inhyrda inte får lägre löner än de anställda.

2002
Metall stämmer Abu-Garcia inför Arbetsdomstolen men förlorar. Företaget vill att 16 uppsagda kommer tillbaka som inhyrda. Anställ dem i stället, manar facket och hänvisar till företrädesrätten i lagen om anställningsskydd.

2010
IF Metall och arbetsgivarna i Teknikföretagen skriver under avtal om kollektiv företrädesrätt. Nu kan inte företagen ena dagen ge anställda sparken och nästa dag hyra in från bemanningsföretag. Avtalet ger de anställda en förstärkt företrädesrätt.


hg@da.se

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Val 2018 | Sjukförsäkringen

Hon tar striden för din sjukpenning

När du varit sjukskriven i ett halvår kräver Försäkringskassan att du ska ta ett ”normalt förekommande arbete” på heltid. Men efter 20 år med samma lag vet fortfarande ingen vad det betyder. Ing-Britt Vikström ska tvinga fram ett svar från högsta instans.

6

Finns det ett jobb åt Ing-Britt?

Vi berättade i går om halvtidsjobbande Ing-Britt Vikström som vägrats sjukpenning, men nu drivit fallet till högsta instans. Hon anses kunna ha ett heltidsarbete som varken ”ställer krav på finmotorik eller god handstryka”. Finns de jobben? DA frågade ett antal personalchefer.

”Det är så otroligt korkat”

Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att såväl Försäkringskassan som svenska domstolar helt har missförstått vad normalt förekommande arbete faktiskt betyder.

3

”Frågan är om det som regeringen gör är tillräckligt”

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forssell menar att en återinförd bortre gräns i sjukförsäkringen skulle vara ett stöd för de sjukskrivna.

6

”Det ska vara ett arbete som finns”

Socialminister Annika Strandhäll (S) konstaterar att sjukförsäkringen inte fungerar riktigt som hon hade hoppats.

7

”Ibland har lagar ett bäst före-datum”

Liberalernas talesperson i socialförsäkringsfrågor Emma Carlsson Löfdahl undrar om lagstiftningen verkligen tolkas rätt.

1

Viktigt att inte tappa kontakten med jobbet

Om rätt insatser gjordes på arbetsplatserna skulle få behöva nå 180-dagarsgränsen i sjukskrivningen, säger Irene Jensen, professor i företagshälsa på Karolinska institutet.

1

Företaget som blev förebild i jobbet mot sjukskrivningar

Lindab i nordvästra Skåne har jobbat med uppföljningar av sjukfrånvaron sedan 2008. Sjuktalen har gått ner, det lokala facket är aktivt i all rehabilitering.

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Det stora slöseriet

Mikael hade redan blivit erbjuden ett jobb. Han ­behövde bara komplettera sina kunskaper. Men på skolan fanns ingen som kunde lära honom svetsa. DA granskar en miljardindustri där bara fyra av tio får jobb, trots att företagen ­skriker efter arbetskraft.

6

Efter DA:s granskning: Arbetsförmedlingen granskar Lernia

Efter DA:s granskning ska Arbetsförmedlingen nu granska varför inte en enda svetselev på Lernia Halmstad fick något diplom under drygt två år.

1

”Stort behov av social kompetens”

DA MÖTERVåga fråga i stället för att låtsas att du kan. Kom i tid. Ta instruktioner från kvinnor. Carl Karam jobbar på Träcentrum Nässjö och Eksjö med att rusta blivande industri­arbetare med svensk social kompetens.

C och M: ”Lägg ner ­Arbets­förmedlingen”

Låt andra ta över Arbets­förmedlingens uppdrag och ge mer betalt till de som lyckas få arbetslösa i jobb. Så ska resul­taten förbättras, menar Moderaterna och Centerpartiet.

Ministern: ”Rätt personer ska utbildas”

Mindre sysselsättning och mer matchning. Så ska Arbets­förmedlingen lyckas bättre med arbetsmarknadsutbildningarna, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden

Dagens Arbete nomineras till Guldspaden för sin granskning av hur Samhall blev ett bemanningsföretag och hur de anställda lider av stress och jobbar i farliga miljöer.

2

DET NYA SAMHALL

Här tog Samhall isär granaterna

DA GRANSKAR.Anställda fick hosta, utslag och psykiska besvär. Ett orange färgpulver spreds i lokalen när granaterna plockades isär. Samhall hade inte kontrollerat innehållet innan jobbet sattes i gång.

4

”Det känns som om det inte finns något slut”

DA GRANSKARSamhall ska bygga upp människor genom att ge dem meningsfull sysselsättning. DA:s granskning visar en annan sida, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

4
Illustration:Rémy Médard/Noun Project

Lyssna på DA:s granskning av Samhall

Statliga Samhall ska bygga upp människor genom meningsfull sysselsättning. Dagens Arbete har i flera dagar visat upp en annan bild, där sjuka och arbetsskadade bryts ner av stress och farliga jobb.

FACKET FÖR UNGA

Vilse i den fackliga labyrinten

SNÅRIGTPåhugg på fabrik, helgerna i butik, inhopp som servitör. DA:s Rasmus Lygner dök in i många unga svenskars vardag - ingen fast anställning och jobb i olika branscher. Slutsats: Fackförbunden har inte förändrats i takt med arbetsmarknaden. Hör eller läs reportaget här.

1

LO: Klart att vi hjälper varandra

För fyra år sedan kallade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson organiseringen av osäkert anställda för ”ett jätteproblem”. Men så värst mycket verkar inte ha förändrats.

TCO: Viktigt att vi är flexibla

TCO:s ordförande Eva Nordmark menar att de som är nya på arbetsmarknaden har ett särskilt stort behov av stöd. Därför måste facken kunna anpassa sig och samarbeta.

Rätt livränta

Snårig väg till pengarna

Johnny, Stina, Berndt, Pelle och Björn. Alla skadades i jobbet och fick en livränta som visade sig bli för låg. Slumpen, rätt kontakter och mycket slit gjorde att de fick de miljoner de har rätt till. Dagens Arbete guidar till rätt ersättning – både livränta och andra försäkringar.

1

Inhyrning Scania

Scania slutar med inhyrning

Nytt avtalScania stoppar inhyrningen, i stället återgår man till visstidsanställningar, ambitionen är att de ska leda till fasta jobb. ”Det känns mycket bra att få skriva under det här avtalet”, säger Michael Gustafsson, verkstadsklubbens vice ordförande.

4

Scania: Vi får ökad flexibilitet

Scanias produktionsdirektör Ruthger de Vries är mycket nöjd med uppgörelsen.

”Livet har blivit begränsat”

Sjuk av jobbetDagens Arbete berättar gärna om arbetsplatser som blivit säkrare eller mer hälsosamma, men granskar också riskerna som finns i industrin. Ibland märks de inte förrän det är för sent. Majken Lundqvist Eriksson lider ännu av det osynliga giftet.

Färre dör men många skadas

Antalet dödsolyckor i jobbet har minskat kraftigt, men skador och sjukdomar är vanliga. Gamla problem kommer tillbaka och nya risker uppstår. Här är några av dem som vi har skrivit om.

1

Visselblåsaren som gjorde skillnad

DA GRANSKARDe Samhallanställda sorterade återvunnet papper bland farliga maskiner och giftig dieselrök. Reportaget från 2009 är ett av många under åren där DA avslöjat missförhållanden som annars förblivit dolda. Men Lars-Erik Sköngård fick betala ett pris för att han berättade om den ohälsosamma arbetsmiljön.

Det nya arbetslivet

Bemanningens pris

INHYRNINGFör 20 år sedan var tanken att det skulle användas för att klara tillfälliga toppar. I dag har det blivit en permanent lösning, antalet bemanningsanställda har tiofaldigats. För många är det en väg in på arbetsmarknaden. Andra fastnar i en ­evighet av osäkra uppdrag. Som Antonio.

Många får jobb hos kundföretaget

Ungdomar och utlandsfödda har större chans att få jobb på bemanningsföretag än hos andra arbetsgivare. Många går snabbt vidare till jobb hos kundföretagen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.