Industriarbetarnas tidning

Säffle blickar framåt

3 december, 2014

Skrivet av

Nordic Paper Säffle är ett typisk mittenbruk i lönestatistiken. – Lönerna är lite för dåliga. Vi jobbar ändå kvällar, helger och nätter, säger maskinoperatören Jan Lindgren.

Han jobbar kontinuerligt 3-skift och har gått till jobbet på bruket sedan millenniumskiftet.

Jan Lindgren saknar tiden då de gick sex-skift och tillägget de då hade.

– Vi tappade runt 2 500 i månaden när vi gick ner på femskift. Det märktes i plånboken.

Nu har han 24 400 i grundlön och plockar ut runt 23 000 kronor i månaden netto.

– Men då är det med ob och sånt.

Jan Lindgren, studerar Dagens Arbetes lönestatistik och konstaterar att det skiljer runt 4 000 i snitt mot toppen.

Vad sånt beror på har han ingen aning om.

Är hans egen lön rimlig?

– Mja, säger han. Det där lockar mer säger han och pekar på löneligans toppbruk Waggeryd Cell.

Kenneth Täng, skärare på arkmaskinen inne på konverteringen, menar också att lönerna gott kunde vara lite högre.

–  I dag får man visserligen vara glad över att ha ett jobb …  Men ändå. Vi ligger ju klart långt ner på den undre halvan, säger han med ena ögat i statistiken för intermittent tvåskift.

Det skiljer i runda svängar 5 000 kronor i snitt upp till toppduon Billerud Korsnäs Frövi och Billerud Korsnäs Gävle.

– Vi borde nog ha lite mer, fast det vill nog inte ägarna …

En sak är dock bra. Normalt jobbar man 06-14 och 14-22.

– Men vi har lagt på en timme på kvällsskiftet och jobbar till 23.00 i stället. Då får vi fredagen fri den veckan i stället.

Brukets ordförande, Lennart Stenholm, menar att det är svårt att få ut något extra lokalt.

– Jag vill påstå att det varit helt omöjligt. I senaste vändan fick vi i alla fall till ett rotationstillägg.

Lennart Stenholm berättar att bruket dragits med dålig lönsamhet under en lång följd av år, särskilt 90-talet var tufft.

Senaste neddragningen var 2012/13 då man gick från sex- till femskift och tjugo anställda fick gå hem.

Men därefter har det lossnat rejält, särskilt de två senaste åren.

– Nu tjänar vi bra med pengar och går med vinst.

Läs mer:
Pappers lönestatistik – hela listan

 

Du kanske också vill läsa…

Löneligan för pappers- och massabruk

Löneligan för pappers- och massabruk

Har du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Tio bruk över drömgränsen

Tio bruk över drömgränsen

Massabruket i Mönsterås betalar återigen de högsta lönerna i landet. Det visar Dagens Arbetes lönekartläggning för 2018.

Oförändrat i lönetoppen

Oförändrat i lönetoppen

Även 2017 tjänade pappersarbetarna i Mönsterås mest i branschen, enligt DA:s unika kartläggning. Ytterligare tre bruk har numera en snittlön på över 30 000 kronor.

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor som vill uppåt

Kvinnor har svårt att nå de bäst betalda jobben, visar lönestatistik från Pappers som DA har bearbetat. Vi har träffat två kvinnor på Billerud Korsnäs Gävle som inte tvekar att sträva uppåt.

”Dubbelskift ska undvikas”

”Dubbelskift ska undvikas”

Arbetstidernas förläggning får aldrig tumma på hälso- och säkerhetsaspekterna. Det menar Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

Högsta lön för mödan: 95 845 kronor

577 pappersarbetare tjänade över 50 000 kronor brutto i månaden i oktober i fjol. Dagens Arbetes siffror visar månadslön inklusive alla tillägg. Läs hela listan här – se var man tjänade allra mest.

Här finns arbetarna med högst löner

Här finns arbetarna med högst löner

577 pappersmedlemmar (varav 17 kvinnor) tjänade i oktober 2016 över 50 000 kronor i månaden. Det är fem procent av medlemmarna.

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

”Vi är fortfarande bäst på det vi gör”

Billerud Korsnäs Gävle faller i lönestatistiken.
– Vi är medvetna om detta och på väg att se över vårt nuvarande lönesystem, säger Pappers ordförande på bruket, Kjell Olsson.

Bästa lönerna på Mönsterås

Bästa lönerna på Mönsterås

Var får Pappers medlemmar bäst betalt? Svaret får du som vanligt i DA:s unika statistik. Södras fabriker ligger mycket bra till, men det finns också bruk som halkar efter.

Så ligger du i lönelistan

Så ligger du i lönelistan

Kolla hur du ligger till i lönestatistiken för 2014 som Dagens Arbete tagit fram.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.