Arbetsliv i skuggan av Nato

AnalysMed några dagars perspektiv på moderatstämman och Anna Kinberg Batras debut som partiledare är en sak uppenbar: Med utspelet om Nato-utredning lyckades hon omedelbart ta initiativet i den politiska debatten. Det hon sa om arbetslivet kom i skymundan.

Nato-frågan dominerade den efterföljande rapporteringen från moderatstämman. Och Kinberg Batra satte dessutom dagordningen för Folk & Förvars konferens i Sälen som inleddes efterföljande dag.

Men att hon dessutom presenterade två nya krav, med koppling till arbetslivet, har knappt uppmärksammats alls.

Anna Kinberg Batras allra första löfte som ny moderatledare var sänkt skatt för de som fyllt 64 år. Nu sker sänkningen vid 65 år.

– Alla som kan och vill arbeta – oavsett vilken ålder du har – behövs och måste kunna bidra till att bygga ett bra Sverige ännu bättre, konstaterade Kinberg Batra.

Hon kallade detta ett ”skattebesked.” En markering att även hon ser skatterna som en grundbult i politiken vilket är nödvändigt: Minuterna innan, när Fredrik Reinfeldt öppnade stämman med en återblick över sina år i politiken, tog han nämligen upp skattetrycket: 1992, när Carl Bildt blivit statsminister var det nästan 53 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 1992.

– Nu är det nere i under 43 procent, sade Reinfeldt och inkasserade sitt bejublade avskedstals allra kraftigaste applåder.

Kinberg Batra fick inte motsvarande ovationer. Å andra sidan var hennes uppgift en annan: Att med fortsatt omvårdnad om starka statsfinanser komma med nya initiativ. Även hennes andra nya förslag hade en koppling till arbetslivet:

– Rätten att läsa på kommunal vuxenutbildning för behörighet till högskolestudier utökas och ska omfatta alla vuxna.

Förslaget fick artiga applåder. Men har i likhet med den sänkta skatten för 64-åringar inte lämnat några spår efter sig i debatten.

Så långt förnyelse. I övrigt ligger politiken fast när det gäller Las – lagen om anställningsskydd. Beskedet gavs i klartext först på den efterföljande pressträffen, i talet gleds frågan över med en formulering om ”fler och snabbare vägar till jobb.”

Det utlovade Kinberg Batra när hon talade om behovet av bättre integration. Dessförinnan hade hon slagit fast att Sverige även i fortsättningen ska ”stå upp för öppenheten” och vara ”ett land dit människor ska kunna komma för skydd undan krig och förföljelse. Det handlar om en medmänsklig plikt”.

Just behovet av bättre integrationspolitik används ibland som argument för att luckra upp LAS. Så skrev exempelvis moderaternas förre vice ordförande Lars F Tobisson i ett debattinlägg inför extrastämman om att ”justera” arbetsrättslagstiftingen så att det inte i lika hög grad som nu gynnar de som har fast arbete, jämfört med nya arbetssökande, som ungdomar och utländsk arbetskraft.

Så argumenteras också i den motion från Sofia Fölster, M, om ”Borttagande av turordningsreglerna i lagens om anställningsskydd” som nu väntar på behandling i Arbetsmarknadsutskottet.

Utskottes vice ordförande är moderaten Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister i Alliansregeringen och nyvald andra vice ordförande för Moderaterna, tillika arbetsmarkandspolitisk talesman för moderaterna.

Utskottet ska ta ställning till motionen under februari eller mars. Då ställs frågan på sin spets: Ska den moderata politiken ligga fast här, eller ändras?

Frågan kan förstås också komma upp i onsdagens partiledardebatt, där exempelvis Jan Björklund, Annie Lööf längre krävt att arbetsrätten blir ”mer flexibel.” Men så oförsynt är man väl inte mot en Allianspartner?

LENNART LUND