”Sveriges arbetare får betala det högsta priset för SD-regeringens politik”

Debatt Många skyddsombud vittnar om att arbetsgivarna pressar dem när de försöker göra arbetsplatserna säkrare. De behöver facket i ryggen för att kunna stå på sig, skriver EU-parlamentarikern Ilan De Basso, S.

Om skribenten

Ilan De Basso är socialdemokratisk Europaparlamentariker.

Svensk och europeisk arbetsmarknad står inför många problem när det kommer till att bekämpa arbetsplatsolyckor, arbetsrelaterad stress och långsiktig skada till följd av en ohållbar arbetsmiljö. I Sverige dog 49 arbetare förra året, närmare 3 000 i Europa.

Det är olyckligt att Sverige, som sämsta land i Norden, inte är i närheten av att nå upp till FN:s mål för antalet statliga arbetsmiljöinspektörer. Enligt den internationella arbetsorganisationen ILO skulle antalet inspektörer nästintill behöva dubblas för att nå upp till målnivån.

Svenskt arbetsmiljöarbete har under lång tid räddats av de nästan 100 000 regionala och lokala skyddsombud som utgör grunden för det arbetsmiljöarbete som utförs på arbetsplatserna. Antalet skyddsombud har dock minskat i många branscher. Utvecklingen tydliggör behovet av att skapa bättre förutsättningar för fackliga skyddsombud.

Regeringen säger sig vilja åtgärda problemet genom ett uppdrag till Arbetsmiljöverket som ska föreslå åtgärder för att fler ska vilja engagera sig som skyddsombud. Regeringen anser dock inte att förslagen behöver ta hänsyn till huruvida skyddsombuden har en facklig tillhörighet eller ej. Här gömmer sig en ulv i fårakläder.

För att klä av ulven behöver vi förstå relationerna på arbetsmarknaden där arbetstagaren är den svagare parten i anställningsförhållandet. På grund av den obalansen har lön och arbetsmiljö alltid varit frågor där arbetstagarna kollektivt organiserat sig för sina intressen. Fackföreningarna står för en avgörande del av den samordning och utbildning som gör att uppdraget som skyddsombud går att genomföra.

Vi ska vara stolta över att vi i Sverige har fackliga organisationer som kan axla stora samhällsfrågor som lönesättning och arbetsmiljö. Det har gett arbetstagarna makt och inflytande över processer och omständigheter som påverkar dem varje dag.

En av skyddsombudens mest långtgående befogenheter är att stoppa pågående farligt arbete, och uppdraget kan ofta skapa friktion på arbetsplatsen. Antalet skyddsombud som vittnar om kränkande särbehandling, blir ifrågasatta och utsatta för repressalier från företag och chefer är många. I vissa fall har det gått så långt att företag försöker göra sig av med skyddsombud som ställer krav. I andra fall har de hotats till tystnad. I båda fallen är facket den som står upp för skyddsombuden.

Hur många arbetare kommer våga ta den kampen på egen hand, med risk att bli av med jobbet? Det är oansvarsfullt att undergräva de fackliga organisationerna som står för den uppbackning och trygghet som krävs när skyddsombud utövar sitt uppdrag.

Nuvarande ordning tjänar vårt samhälle väl. Medan många länder i Europa tittar på och vill lära sig av vår arbetsmarknadsmodell tar SD-regeringen oansvarigt allt fler steg från den. Sverige blir fattigare och farligare med regeringens politik. Det högsta priset kommer att betalas av Sveriges arbetare.

Ilan De Basso (S), Europaparlamentariker