Industriarbetarnas tidning

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

11 februari, 2015

Skrivet av

Nollinflationen sätter ramen för den kommande avtalsrörelsen, enligt arbetsgivarna. Vi kan inte utgå från Riksbankens inflationsmål på 2 procent, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Löneförhandlingarna måste ta sin utgångspunkt i den faktiska inflationen. Det är orealistiskt att tro att vi ska ha någon helt annan inflationstakt än vad omvärlden har, säger han.

Anders Weihe ser två stora problem för lönebildningen. Dels att Riksbankens inflationsmål på 2 procent ligger över den faktiska inflationen som är nära noll. Dels att kronans värde kraftigt pendlar upp och ner i förhållande till euron och dollarn.

– Det gör att parterna inte kan bedöma vilka effekter löneavtalen kommer att ha.

Riksbankens mål att inflationen i Sverige ska stiga med 2 procent per år har varit en viktig förutsättning för löneförhandlingarna. Det har fack och arbetsgivare hittills varit överens om.

Men nu är inflationsmålet överspelat som ”ankare i lönebildningsprocessen”, enligt Anders Weihe.

Orsaken är att Riksbanken missat målet. Inflationen har blivit betydligt lägre än beräknat.

– Trots att Riksbanken säger att de tar sikte på 2 procent är det svårt att tro dem. Verkligheten blir något helt annat, säger Anders Weihe.

– Sedan industriavtalets början har den faktiska inflationstakten i genomsnitt legat 0,6 procentenheter under 2-procentsmålet.

På senare tid har prisökningarna varit ännu lägre. I snart två år har den allmänna prisnivån i Sverige antingen legat still eller till och med sjunkit.

– Samtidigt har vi sedan 2008 haft en negativ produktivitetsutveckling. Under samma tid har vi haft kraftiga reallönehöjningar för arbetstagarna.

– Alla vet att reallönehöjningar utan produktivitetstillväxt skapar arbetslöshet. I längden är det ohållbart och innebär en risk för utslagning av industrin. Samhällsekonomin drabbas oerhört negativt av sådan utveckling.

Mot den bakgrunden anser arbetsgivarna att det inte är möjligt att ta fasta på Riksbankens 2-procentsmål.

– Riksbanken håller envist fast vid sitt inflationsmål trots att det varken är möjligt eller önskvärt att nå 2 procents inflation i den ekonomiska omvärld som gäller nu.

Europa befinner sig långt från någon varaktig tillväxt och även i resten av världen har tillväxttakten minskat, konstaterar han.

– Det är orealistiskt att tro att vi ska ha någon helt annan inflationstakt än vad omvärlden har. Därmed kan vi inte utgå från Riksbankens inflationsmål i löneförhandlingarna. Istället måste förhandlingarna ta sin utgångspunkt i den faktiska inflationen.

I dag ligger prisökningstakten i Europa – den viktigaste exportmarknaden – på cirka 0,4 procent.

– Sverige är ett av världen mest exportberoende länder och därför kan vi inte ha en inflationstakt som avviker från konkurrentländernas. Att då utgå från ett inflationsmål som ändå inte uppnås skapar inte stabilitet i den svenska ekonomin utan hotar att köra konkurrenskraften i diket.

Anders Weihe bedömer att inflationen under kommande år hamnar på mellan 0 och 0,7 procent.

– Det är de siffrorna vi måste resonera utifrån. Det kommer också att påverka avtalsperiodens längd. Om inflationstakten är lika låg om ett år som idag så blir det oerhört besvärligt att få till en lång avtalsperiod.

– Det är naturligtvis omöjligt att med dagens inflationstakt tänka sig ett flerårigt avtal som tar sin utgångspunkt i en inflation om 2 procent.

Om priserna nu faller, kan det bli aktuellt att kräva sänkta löner?

– Att få tillstånd ett branschavtal med lönesänkningar tror jag inte är realistiskt, även om det kanske vore önskvärt och nödvändigt. Däremot tycker vi att det vore rimligt att ge möjlighet att lokalt kunna komma överens om sänkta löner. Många i grunden sunda företag har det idag oerhört besvärligt beroende på den extrema situationen i Europa.

Nu anser ni att det är viktigt att fokusera på den faktiska inflationen. Omvänt, ska vi göra det även när det är 3-4 procents inflation?

– Nej, det är en felsyn. Det viktiga är att löneökningstakten är förutsägbar och ger stabila förutsättningar och ökad konkurrenskraft, så som det uttrycks i industriavtalet. Då måste vi titta hur det ser ut i omvärlden, det är vår utgångspunkt. Det är i grunden ointressant om utgångspunkten för förhandlingarna är 2 eller 5 procents inflation, det avgörande är att de förutsättningar vi utgår från är reella och inte helt felaktiga som idag.

Men är det inte ologiskt att utgå från inflationen bara när den är obefintlig?

– Vi har tidigare inte haft möjligheten att trycka ner löneökningarna till samma nivå som den faktiska inflationen. Löneökningarna har legat högre. Vi har inte förmått hålla i ankaret, helt enkelt.

– Man ska också komma ihåg att det inflationsmått som vi använder i Sverige, konsumentprisindex, är irrelevant för exportindustrin. För industri är producentprisindex helt avgörande och de siffrorna kan se helt annorlunda ut än konsumentprisindex.

Ser du inga risker att låga löneökningar eller inga löneökningar alls förstärker prissprialen neråt och att ekonomin hamnar i ett besvärligt dödläge, i deflation?

– Nej. Svensk ekonomi kan inte drivas av inhemsk konsumtion. Offentliga investeringar kan vara bra om de långsiktigt stärker konkurrenskraft och tillväxt. Men vi kan inte kosta på oss lönehöjningar för att elda på den inhemska privatkonsumtionen. Det klarar vi inte. Den notan skulle bli alltför dyr.

– Sedan 2008 har vi ökat reallönerna på ett ohållbart sätt och därmed försämrat vår relativa konkurrenskraft. Vi måste växla ned arbetskraftskostnaderna så att vi återställer och förbättrar konkurrenskraften i förhållande till konkurrentländerna, säger Anders Weihe.

Du kanske också vill läsa…

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Löneökningen borde ligga över inflationen

Löneökningen borde ligga över inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

Därför är det farligt när priserna sjunker

Därför är det farligt när priserna sjunker

Det låter behagligt men ställer till problem – för din lön, ditt jobb och hela samhället.

Mer bunden – mer betalt

Mer bunden – mer betalt

En tusenlapp extra till den som inte kan gå på toaletten när som helst. Ett av flera exempel på hur trucktillverkaren Atlet Unicarriers får betala för att snabbt kunna ändra produktionen.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

”Det blir svårt att få lönen  retroaktivt”

”Det blir svårt att få lönen retroaktivt”

De anställda på hustillverkaren Götenehus hoppas att företagets framgångar ska synas i lönekuverten, också i dem som redan har delats ut.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.