Industriarbetarnas tidning

Därför är det farligt när priserna sjunker

11 februari, 2015

Skrivet av

Det låter behagligt att allt blir billigare. Men sjunkande priser ställer till problem. För din lön, ditt jobb och för hela samhället. Därför försöker nu Riksbanken blåsa liv i ekonomin med negativ ränta.

Vad är deflation?

Deflation innebär att priserna sjunker i hela ekonomin. Det räcker inte med sänkta priser på enstaka varor som mobiltelefoner. Den allmänna prisnivån måste sjunka för att man ska kunna tala om deflation.

Varför ska jag bry mig om deflationen?

Den påverkar hela ekonomin. Både jobben och löneutvecklingen.

Vad finns det för faror för ekonomin i stort med deflation?

Det kan låta trevligt med sjunkande priser. Deflationen gynnar den som sitter på pengar. Och risken är att hela ekonomin stannar av. Varför ska du köpa något i dag om du förväntar dig att samma vara är billigare i morgon? Varför ska företag investera i dag?

Då stiger arbetslösheten?

Ja, om efterfrågan sjunker leder det till mindre försäljning och i slutändan till färre jobb.

Riksbanken har nu sänkt sin ränta till – 0,10 procent. Vad innebär det?

Att Riksbanken trycker gaspedalen i botten. Det ska bli dyrare att spara, billigare att slösa. På så vis ska efterfrågan öka och ge fart åt ekonomin. Konsumtion och investeringar ska uppmuntras.

Vad är egentligen minusränta?

Riksbankens ränta är den ränta som bankerna får betala när de lånar från Riksbanken. Den kallas också styrränta, alltså den ränta som Riksbanken kan styra ekonomin med. Gasa eller bromsa. Att den räntan nu hamnar på minus innebär i praktiken att Riksbanken betalar bankerna för att låna.

Vad vill Riksbanken med det?

Få fart på ekonomin och trycka upp inflationen till den nivå på 2 procent som anses sunt för ekonomin, Med minusränta blir det dyrt att sitta på pengarna. Dyrt att spara, men billigt att slösa. En minusränta innebär också att valutahandlarna överger kronan. Då sjunker kronans värde, kronan blir billigare och det innebär att svensktillverkade varor blir billigare att sälja utomlands. Med minusräntan hoppas man kunna stimulera exporten.

Kan banken införa minusränta på mitt sparkonto så att jag får betala för att ha pengarna på banken?

Teoretiskt skulle de kunna men de fyra storbankerna har förklarat att man vill undvika det. Alternativet är att ta betalat på annat sätt. Men Danmark har haft negativ ränta sedan januari och där har en bank sagt att de ska sätta minusränta på sparkonton. det ska kosta 5 kronor för varje tusenlapp man har på kontot.

Är sjunkande priser tecken på kris?

Det behöver det inte vara för Sveriges del. Svensk ekonomi är för tillfället stark. Tillväxten tuffar på, konsumtionen ökar liksom sysselsättningen. Samtidigt påverkas Sverige av en skakig omvärld där priserna faller. En del av prisfallen förklaras med att ekonomin har bromsat in. Andra prisfall har inget med krisen att göra: till exempel det sjunkande oljepriset som har andra förklaringar. Det finns också en annan typ av sjunkande priser som förklaras med den tekniska utvecklingen. Att fler går in på Spotify i stället för att köpa cd-skivor är ett sånt exempel.

Hur kan deflationen påverka min lön?

Om priser sjunker, hur ska då fackföreningarna motivera att lönerna ska stiga? Den frågan kommer säkert arbetsgivarna att konfrontera facken med i den kommande avtalsrörelsen. Facken å sin sida argumenterar utifrån Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Därutöver brukar man väga in produktivitetsutvecklingen och företagens kokurrenskraft.

Kan lönen sänkas?

Nej, så länge lönen är skyddad i kollektivavtalet går den inte att sänka. Men arbetsgivarna kommer säkert att trycka på för att man ska kunna sänka löner.

Men alla krisavtal då?

Det krisavtal IF Metall slöt 2009 och de lokala korttidsavtal som man nu kan teckna förändrar inte ersättningen per arbetad timme. Krisavtalen ska snarare ses som kollektiva deltidsavtal. I de avtalen sänks inte lönen per arbetad timme.

Har hela världen deflation?

Nej. Men Japan har suttit fast i deflation i två årtionden utan att kunna ta sig ur. Sverige har i praktiken haft deflation i två år. Kina är farligt nära. En avmattning av efterfrågan där skulle få oerhörda konsekvenser.

Europa då?

Europa har inte deflation utan vad ekonomerna kallar ”lågflation”, en extremt låg inflation på bara någon tiondels procent. Ju lägre prisökningstakten är desto lättare är det att hamna i ett varaktigt tillstånd av fallande priser, i deflation.  Men det är genomsnittet. Vissa euroländer har i realiteten deflation: Grekland, Spanien, Italien, Portugal. Där sjunker både priser och löner.

Genom att inflationen är så låg för hela eurozonen finns risken att hela Europa dras ner i deflationen. Då väntas den nuvarande eurokrisen bli ännu mer segdragen och ännu svårare att ta sig ur.

Varför då?

Europa har höga skulder. Både hushåll och stater dras med enorma skuldberg sedan finanskrisen. Om priser sjunker blir skuldbördan ännu tyngre. Skulden växer när priser sjunker. De skuldsatta försöker då bli av med skulderna genom att snåla. Hushåll drar in på köp för att i stället beta av skuldberget. Stater drar ner på offentlig service och investeringar. Efterfrågan minskar ännu mer, priser fortsätter att sjunka vilket leder till att skuldberget fortätter att växa. Man är då inne i en ond cirkel som brukar kallas ”skulddeflation”.

Hur ska man komma ur det här då?

Lätt att säga men det finns bara en utväg: stimulera ekonomin och låta inflationen stiga lite grann. Se till att priserna börjar stiga igen genom att stimulera ekonomin, investera och få fart på efterfrågan. Just därför har Riksbanken tillgripit den unika åtgärden att sänka sin styrränta till – 0,10 procent.

Något annat sätt?

Att trycka upp sedlar. Det är vad Riksbanken nu gör genom att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Och det är precis vad Europeiska centralbanken ECB gör just nu. ECB skakar fram nya elektroniska pengar och köper obligationer för svindlande 500 miljarder kronor i månaden. In med mera pengar  i systemet, då sjunker priset på pengar (räntan) och när pengar blir billigare kan människor börja konsumera och företagen investera igen. I alla fall enligt läroboken. USA har testat den här medicinen i över sex år och det är först nu man se en uthållig tillväxt i den amerikanska ekonomin.

Vad skiljer dagens deflation i Sverige mot 1920-talets?

Den senaste tiden har priserna i Sverige sjunkit, men inte särskilt mycket. Dessutom är inte ekonomin inne i någon svår kris, även om vi fortfarande lever i efterdyningarna av finanskrisen 2008.

På 1920-talet var prisfallet desto mer dramatiskt. Priserna sjönk med 35 procent och lönerna med lika mycket. En fjärdedel av industriproduktionen försvann. Export och investeringar halverades. Arbetslösheten brakade iväg från 5 till 25 procent. I dag ligger den på en stabil nivå.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Löneökningen borde ligga över inflationen

Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

IF Metalls kongress

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

”Vi måste skriva stadgar som håller över tid”

Om man ska vara förtroendevald inom IF Metall måste man dela förbundets värderingar, beslutade kongressen. Men Hans Andersson, avdelning 4 Mitt i Norrland, var rädd att bestämmelsen kan utnyttjas på fel sätt.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.