Industriarbetarnas tidning

Därför är det farligt när priserna sjunker

11 februari, 2015

Skrivet av

Det låter behagligt att allt blir billigare. Men sjunkande priser ställer till problem. För din lön, ditt jobb och för hela samhället. Därför försöker nu Riksbanken blåsa liv i ekonomin med negativ ränta.

Vad är deflation?

Deflation innebär att priserna sjunker i hela ekonomin. Det räcker inte med sänkta priser på enstaka varor som mobiltelefoner. Den allmänna prisnivån måste sjunka för att man ska kunna tala om deflation.

Varför ska jag bry mig om deflationen?

Den påverkar hela ekonomin. Både jobben och löneutvecklingen.

Vad finns det för faror för ekonomin i stort med deflation?

Det kan låta trevligt med sjunkande priser. Deflationen gynnar den som sitter på pengar. Och risken är att hela ekonomin stannar av. Varför ska du köpa något i dag om du förväntar dig att samma vara är billigare i morgon? Varför ska företag investera i dag?

Då stiger arbetslösheten?

Ja, om efterfrågan sjunker leder det till mindre försäljning och i slutändan till färre jobb.

Riksbanken har nu sänkt sin ränta till – 0,10 procent. Vad innebär det?

Att Riksbanken trycker gaspedalen i botten. Det ska bli dyrare att spara, billigare att slösa. På så vis ska efterfrågan öka och ge fart åt ekonomin. Konsumtion och investeringar ska uppmuntras.

Vad är egentligen minusränta?

Riksbankens ränta är den ränta som bankerna får betala när de lånar från Riksbanken. Den kallas också styrränta, alltså den ränta som Riksbanken kan styra ekonomin med. Gasa eller bromsa. Att den räntan nu hamnar på minus innebär i praktiken att Riksbanken betalar bankerna för att låna.

Vad vill Riksbanken med det?

Få fart på ekonomin och trycka upp inflationen till den nivå på 2 procent som anses sunt för ekonomin, Med minusränta blir det dyrt att sitta på pengarna. Dyrt att spara, men billigt att slösa. En minusränta innebär också att valutahandlarna överger kronan. Då sjunker kronans värde, kronan blir billigare och det innebär att svensktillverkade varor blir billigare att sälja utomlands. Med minusräntan hoppas man kunna stimulera exporten.

Kan banken införa minusränta på mitt sparkonto så att jag får betala för att ha pengarna på banken?

Teoretiskt skulle de kunna men de fyra storbankerna har förklarat att man vill undvika det. Alternativet är att ta betalat på annat sätt. Men Danmark har haft negativ ränta sedan januari och där har en bank sagt att de ska sätta minusränta på sparkonton. det ska kosta 5 kronor för varje tusenlapp man har på kontot.

Är sjunkande priser tecken på kris?

Det behöver det inte vara för Sveriges del. Svensk ekonomi är för tillfället stark. Tillväxten tuffar på, konsumtionen ökar liksom sysselsättningen. Samtidigt påverkas Sverige av en skakig omvärld där priserna faller. En del av prisfallen förklaras med att ekonomin har bromsat in. Andra prisfall har inget med krisen att göra: till exempel det sjunkande oljepriset som har andra förklaringar. Det finns också en annan typ av sjunkande priser som förklaras med den tekniska utvecklingen. Att fler går in på Spotify i stället för att köpa cd-skivor är ett sånt exempel.

Hur kan deflationen påverka min lön?

Om priser sjunker, hur ska då fackföreningarna motivera att lönerna ska stiga? Den frågan kommer säkert arbetsgivarna att konfrontera facken med i den kommande avtalsrörelsen. Facken å sin sida argumenterar utifrån Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Därutöver brukar man väga in produktivitetsutvecklingen och företagens kokurrenskraft.

Kan lönen sänkas?

Nej, så länge lönen är skyddad i kollektivavtalet går den inte att sänka. Men arbetsgivarna kommer säkert att trycka på för att man ska kunna sänka löner.

Men alla krisavtal då?

Det krisavtal IF Metall slöt 2009 och de lokala korttidsavtal som man nu kan teckna förändrar inte ersättningen per arbetad timme. Krisavtalen ska snarare ses som kollektiva deltidsavtal. I de avtalen sänks inte lönen per arbetad timme.

Har hela världen deflation?

Nej. Men Japan har suttit fast i deflation i två årtionden utan att kunna ta sig ur. Sverige har i praktiken haft deflation i två år. Kina är farligt nära. En avmattning av efterfrågan där skulle få oerhörda konsekvenser.

Europa då?

Europa har inte deflation utan vad ekonomerna kallar ”lågflation”, en extremt låg inflation på bara någon tiondels procent. Ju lägre prisökningstakten är desto lättare är det att hamna i ett varaktigt tillstånd av fallande priser, i deflation.  Men det är genomsnittet. Vissa euroländer har i realiteten deflation: Grekland, Spanien, Italien, Portugal. Där sjunker både priser och löner.

Genom att inflationen är så låg för hela eurozonen finns risken att hela Europa dras ner i deflationen. Då väntas den nuvarande eurokrisen bli ännu mer segdragen och ännu svårare att ta sig ur.

Varför då?

Europa har höga skulder. Både hushåll och stater dras med enorma skuldberg sedan finanskrisen. Om priser sjunker blir skuldbördan ännu tyngre. Skulden växer när priser sjunker. De skuldsatta försöker då bli av med skulderna genom att snåla. Hushåll drar in på köp för att i stället beta av skuldberget. Stater drar ner på offentlig service och investeringar. Efterfrågan minskar ännu mer, priser fortsätter att sjunka vilket leder till att skuldberget fortätter att växa. Man är då inne i en ond cirkel som brukar kallas ”skulddeflation”.

Hur ska man komma ur det här då?

Lätt att säga men det finns bara en utväg: stimulera ekonomin och låta inflationen stiga lite grann. Se till att priserna börjar stiga igen genom att stimulera ekonomin, investera och få fart på efterfrågan. Just därför har Riksbanken tillgripit den unika åtgärden att sänka sin styrränta till – 0,10 procent.

Något annat sätt?

Att trycka upp sedlar. Det är vad Riksbanken nu gör genom att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Och det är precis vad Europeiska centralbanken ECB gör just nu. ECB skakar fram nya elektroniska pengar och köper obligationer för svindlande 500 miljarder kronor i månaden. In med mera pengar  i systemet, då sjunker priset på pengar (räntan) och när pengar blir billigare kan människor börja konsumera och företagen investera igen. I alla fall enligt läroboken. USA har testat den här medicinen i över sex år och det är först nu man se en uthållig tillväxt i den amerikanska ekonomin.

Vad skiljer dagens deflation i Sverige mot 1920-talets?

Den senaste tiden har priserna i Sverige sjunkit, men inte särskilt mycket. Dessutom är inte ekonomin inne i någon svår kris, även om vi fortfarande lever i efterdyningarna av finanskrisen 2008.

På 1920-talet var prisfallet desto mer dramatiskt. Priserna sjönk med 35 procent och lönerna med lika mycket. En fjärdedel av industriproduktionen försvann. Export och investeringar halverades. Arbetslösheten brakade iväg från 5 till 25 procent. I dag ligger den på en stabil nivå.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Facket: För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

För låga lönelyft är skadligt för ekonomin

Löneökningen borde ligga över inflationen

Löneökningen borde ligga över inflationen

Arbetsgivarna: Vi måste utgå från noll-inflationen

Vi måste utgå från noll-inflationen

Här skyddades du från sänkt lön

Här skyddades du från sänkt lön

För nittio år sedan strejkade arbetarna till sig ett löneskydd i avtalet.

KI tror på oförändrad löneökning

Återhållsamma löneökningar kan hålla arbetslösheten nere, men gör det samtidigt svårt att nå inflationsmålet. I sin lönebildningsrapport spår Konjunkturinstitutet att vårens avtal landar på samma nivå som sist.

Så undviker du a-kassans fallgropar

Så undviker du a-kassans fallgropar

Åttio procent av lönen upp till taket – så ska a-kassan funka. Men se upp – ibland blir det mindre. För Jan Larsson i Hjo blev det en chock när han insåg vad han skulle klara sig på.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Regeringen ställer sig bakom parternas las-uppgörelse

Regeringen ställer sig bakom parternas las-uppgörelse

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.