Industriarbetarnas tidning

Dyr sanering av gamla industrier

19 mars, 2015

Skrivet av Charlie Olofsson

Glansdagarna är över men gifterna finns kvar. Många gamla industrier har förvandlats till kostsamma saneringsprojekt. När de ansvariga är borta blir det samhället som får städa upp. Här är fyra giftiga värstingar.

MILJÖSKYDDSLAGEN

infördes år 1969 och var den första miljölagen i Sverige. Företag som lades ner före 1969 kan oftast inte ställas till svars för sina utsläpp. I många fall blir det staten, alltså skattebetalarna, som får bekosta saneringen. År 1999 förstärktes miljölagstiftningen genom Miljöbalken. Det är den lagen som gäller i dag.
1300 områden i Sverige har ”mycket stor risk för föroreningar som kan skada människor eller miljö”.

1300 områden

i Sverige har ”mycket stor risk för föroreningar som kan skada människor eller miljö”.

418 miljoner

… avsattes i statligt bidrag för efterbehandlingen av förorenade områden år 2014. Pengarna fördelades av Naturvårdsverket.

Järpens massafabrik, Åre

Området är förorenat 
med stora mängder kisaska från sulfitfabriken 
som var i drift år 1888–1957. Kisaskan innehåller ämnen som arsenik, kadmium, koppar och bly.

Håstaholmen, Hudiksvall.

Mitt i centrum ligger det gamla sågverksområdet som användes år 1873–2003. Trots sanering finns det fortfarande metaller och olja på platsen men det är främst dioxinhalterna som oroar.

Kvarteret Renen, Varberg.

Området är kraftigt föro
renat från mekanisk industri, träindustri och från textil-
industrin som bedrevs här år 1897–1962. Höga halter av 
klorerade lösningsmedel har uppmätts vid den gamla 
fabriksbyggnaden som ligger mitt i ett bostadsområde, 
granne med en förskola. Klorerade lösningsmedel kan ge nervskador. Fram till 1976 släpptes orenat avloppsslam ut 
i en underjordisk bassäng. Den tömdes av kommunen år 
2005 men utsöndrar fortfarande giftiga ämnen.

BT Kemi, Teckomatorp.

Miljöskandalen på 1970-talet ledde 
företaget i konkurs. Nästan 40 år senare pågår fortfarande 
sanering. År 1965–1977 tillverkades bekämpningsmedel här och 
stora mängder giftigt avfall lämnades i marken. Kommunen har bland
 annat hittat fenoxisyror, som kan orsaka fosterskador och cancer.
200 miljoner kronor har saneringen av BT Kemi kostat hittills. Stora 
mängder jord har fått fraktas till Tyskland.

Kan ge cancer 
och fosterskador

Dioxiner

Kan ge cancer, fosterskador, påverka immunsystemet och centrala nervsystemet. Det är långlivade ämnen som kan koncentreras i näringskedjan, bland annat i fet fisk.

Krom

Vissa kromföreningar kan ge cancer eller allergi vid inandning. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer.

Arsenik

Långvarig exponering kan ge cancer. Det är mycket skadligt för vattenlevande organismer.

Bly

Kan redan vid låga doser ge fosterskador, skador på nervsystem och njurar och leda till beteendestörningar.

Koppar

Höga halter är giftigt för vattenlevande organismer, men även för människor. I synnerhet barn kan bli förgiftade med symptom som illamående och kräkningar.

Du kanske också vill läsa…

Arbete pågår – då stoppas saneringen

Arbete pågår – då stoppas saneringen

De anställda på Ovako i östgötska Boxholm jobbar på giftig mark. En undersökning har varnat för risker med förorenat damm, men företaget gör en annan bedömning.

Här finns den giftiga marken

Här finns den giftiga marken

En lång industrihistoria har lämnat avtryck runt om i landet. I den interaktiva kartan ser du var industrierna som lämnat efter sig de allvarligaste föroreningarna finns. De flesta har ännu inte sanerats.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Klä dig för ett friskare jordklot

Klä dig för ett friskare jordklot

Våra svällande garderober är en värre klimatbov än flyget. Aldrig förr har vi köpt så mycket – och slängt så mycket – kläder. Men du kan kombinera mode och klimat.

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

DA:s prover avslöjar gifter i vattnet

Reningsverket är för litet och gifter läcker ut i floden. Farligt avfall läggs på hög. Dagens Arbetes egna prover avslöjar en ny miljökatastrof. 

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Han vill starta ett miljövänligt garveri

Mitt i miljökatastrofen finns en strimma av hopp. Tulin Hossain drömmer om att skapa världens miljö­vänligaste garveri i sin hemby, med maskiner från svenska Bölebyn.

Miljökatastrofen som flyttade

Miljökatastrofen som flyttade

Lädergarverierna i Bangladesh blev ökända för att ha förorenat en flod och en stadsdel. Staten tvingade dem att flytta från huvud­staden Dhaka. Nu förgiftas ytterligare en flod.

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det är bara att lyssna på forskarna”

”Det är bara att lyssna på forskarna”

Stefan Ekdahl, operatör på Stora Enso i Fors, var en av initiativtagarna till att Pappers införde en miljöpolicy i somras. Och – han lever som han lär.