Sverige ska bryta uran – vad händer nu?
Riksdagen skrotar förbudet mot uranbrytning Men kommunerna är kritiska DA reder ut vad lagändringen innebär
Publicerad 2015-03-19, 07:21 Uppdaterad 2020-08-10, 15:44
Glansdagarna är över men gifterna finns kvar. Många gamla industrier har förvandlats till kostsamma saneringsprojekt. När de ansvariga är borta blir det samhället som får städa upp. Här är fyra giftiga värstingar.
infördes år 1969 och var den första miljölagen i Sverige. Företag som lades ner före 1969 kan oftast inte ställas till svars för sina utsläpp. I många fall blir det staten, alltså skattebetalarna, som får bekosta saneringen. År 1999 förstärktes miljölagstiftningen genom Miljöbalken. Det är den lagen som gäller i dag.
1300 områden i Sverige har ”mycket stor risk för föroreningar som kan skada människor eller miljö”.
i Sverige har ”mycket stor risk för föroreningar som kan skada människor eller miljö”.
… avsattes i statligt bidrag för efterbehandlingen av förorenade områden år 2014. Pengarna fördelades av Naturvårdsverket.
Området är förorenat med stora mängder kisaska från sulfitfabriken som var i drift år 1888–1957. Kisaskan innehåller ämnen som arsenik, kadmium, koppar och bly.
Mitt i centrum ligger det gamla sågverksområdet som användes år 1873–2003. Trots sanering finns det fortfarande metaller och olja på platsen men det är främst dioxinhalterna som oroar.
Området är kraftigt föro renat från mekanisk industri, träindustri och från textil- industrin som bedrevs här år 1897–1962. Höga halter av klorerade lösningsmedel har uppmätts vid den gamla fabriksbyggnaden som ligger mitt i ett bostadsområde, granne med en förskola. Klorerade lösningsmedel kan ge nervskador. Fram till 1976 släpptes orenat avloppsslam ut i en underjordisk bassäng. Den tömdes av kommunen år 2005 men utsöndrar fortfarande giftiga ämnen.
Miljöskandalen på 1970-talet ledde
företaget i konkurs. Nästan 40 år senare pågår fortfarande
sanering. År 1965–1977 tillverkades bekämpningsmedel här och
stora mängder giftigt avfall lämnades i marken. Kommunen har bland
annat hittat fenoxisyror, som kan orsaka fosterskador och cancer.
200 miljoner kronor har saneringen av BT Kemi kostat hittills. Stora
mängder jord har fått fraktas till Tyskland.
Kan ge cancer, fosterskador, påverka immunsystemet och centrala nervsystemet. Det är långlivade ämnen som kan koncentreras i näringskedjan, bland annat i fet fisk.
Vissa kromföreningar kan ge cancer eller allergi vid inandning. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer.
Långvarig exponering kan ge cancer. Det är mycket skadligt för vattenlevande organismer.
Kan redan vid låga doser ge fosterskador, skador på nervsystem och njurar och leda till beteendestörningar.
Höga halter är giftigt för vattenlevande organismer, men även för människor. I synnerhet barn kan bli förgiftade med symptom som illamående och kräkningar.
Charlie Olofsson