Skyddsvärd skog avverkas i strid med lagen – myndigheten går på knäna: ”Finns väldigt lite kvar”

Skogsstyrelsen skulle kunna använda miljöbalken för att skydda fler skogar med höga naturvärden från avverkning. Men brist på pengar och otydliga politiska signaler gör att skog som borde skyddas i stället avverkas.

Den senaste skogsutredningen från 2020 föreslog att ett 525 000 hektar stort skogsområde, inom och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, skulle skyddas från avverkning. Det är ett av få sammanhängande naturskogsområden som finns kvar i Europa och här finns unika naturvärden som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara, står det i utredningen.

En undersökning som Sveriges Radio Ekot har gjort visar att 6 000 hektar av det tilltänkta området har avverkats bara de senaste fyra åren.

– Det här är ingen överraskning, säger Olle Höjer, sakkunnig på områdesskyddsenheten på Naturvårdsverket, till Dagens Arbete.

– Men det är tråkigt att det är så. Det är ett stort område så 6 000 hektar är en liten del av det, men det är inte betydelselöst. Det tickar på och försvinner en del varje år. Varje år avverkas mer värdefull skog i Sverige än vad som får ett formellt skydd.

Utredningens förslag om att skydda 525 000 hektar möttes delvis av stark kritik, bland annat från skogsindustrin, och genomfördes inte fullt ut. Bara den delen av området som ägs av staten via Sveaskog och Statens fastighetsverk ska skyddas – totalt cirka 140 000 hektar.

– Det är viktiga åtgärder, men enligt vår bedömning räcker det inte, säger Olle Höjer på Naturvårdsverket.

– Ur ett naturskyddsperspektiv är det oerhört viktigt att de här skogarna bevaras. De har en väldigt lång kontinuitet, är viktiga för biologisk mångfald och det genetiska arvet. De är unika mycket på grund av att de är ett intakt ekosystem och det finns väldigt lite kvar av det i EU.

Avverkas i strid med miljöbalken

En markägare som vill avverka skog ska skicka en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Så länge det rör sig om skog nedanför gränsen för fjällnära skog krävs inget tillstånd. Har Skogsstyrelsen inte invänt mot ansökan inom sex veckor kan markägaren avverka.

Skogsstyrelsen kan enligt skogsvårdslagen begränsa avverkningen genom att ställa vissa villkor för till exempel miljöhänsyn, men begränsningen får inte innebära ett för stort ingrepp i markägarens rätt att bruka skogen.

Om det finns fridlysta arter i skogen kan avverkning stoppas med stöd av miljöbalken. Även om inga sådana arter har hittats i skogen kan den ändå ha så höga naturvärden att Skogsstyrelsen skulle kunna stoppa avverkningen med stöd av miljöbalken.

Men i Skogsstyrelsens fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar från 2023, skriver myndigheten att de använder miljöbalken mycket restriktivt när skogar med höga naturvärden anmäls för avverkning. Det här, skriver de själva i rapporten, innebär att ”Många slutavverkningar av skogar med mycket höga naturvärden är sannolikt inte förenliga med miljöbalkens krav.”

– Det är inte förbjudet att avverka höga naturvärden, men ambitionen är att Sverige ska skydda dem. Men det är budgetramarna för formellt skydd som sätter gränser för vad ambitionen i svensk skogspolitik är, säger Joel Reisek på Skogsstyrelsens tillsynsenhet.

– Vore ambitionen verkligen att vi inte ska avverka höga naturvärden så ska det finnas en budget för att skydda dem. Men det finns inte. Och då är det inte heller lämpligt att gå in med miljöbalken på ett sätt så att staten sen tvingas betala ut en ersättning till markägarna som inte finns i budgeten, fortsätter han.

Om Skogsstyrelsen hindrar en avverkning med stöd av miljöbalken har markägaren i vissa fall rätt till ekonomisk ersättning. En myndighet får inte fatta beslut som leder till utbetalningar utöver de anslag som myndigheten har, förklarar Staffan Norin, avdelningschef på Skogsstyrelsens skogsavdelning.

Så även om ni ser att en avverkning kommer att ske i ett område med mycket höga naturvärden så hindras ni från att använda miljöbalken på grund av er budget?

– I ett enskilt ärende kan vi ta det beslut som krävs enligt lagstiftningen, även om det innebär ersättningsrätt för markägaren. Men vi behöver anpassa omfattningen av vår lagtillsyn till de resurser vi har. Vi kan inte ta den typen av beslut över den anslagsnivå vi har.

Vad skulle hända om ni ändå gjorde det?

– Överskrider vi våra anslag så får vi en anmärkning från riksrevisionen om oren revision, som anmäler det till regeringen. Vi får redovisa orsak och åtgärder. Sen måste regeringen i sin tur återrapportera till riksdagen

Om regeringen verkligen vill att den skog som har väldigt höga naturvärden också ska skyddas så måste de tillföra mer pengar till formellt skydd menar du?

– Ja. Vi använder samma anslag för att ersätta beslut enligt miljöbalken som vi använder för att inrätta biotopskydd och andra formella skydd.

Explosion av ansökningar för avverkning dränerar resurserna

Bakgrunden till situationen är snårig där både politik, juridik och ekonomi har lett till att förutsättningarna för Skogsstyrelsen att genomföra sitt uppdrag har blivit allt mer utmanande.

Antalet ansökningar om tillstånd för att avverka skog ovanför den fjällnära gränsen har skjutit i höjden sedan 2020. Då slog en dom fast att markägare som nekas tillstånd har rätt till ekonomisk ersättning motsvarande 125 procent av skogsmarkens värdeminskning.

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skriver i en hemställan, som skickades till regeringen förra året, att syftet för en stor andel av ansökningarna inte längre handlar om att få tillstånd, utan om att få svar på om man kan få ekonomisk ersättning.

De flesta får inte tillstånd att avverka, och nu går allt mer av Skogsstyrelsens pengar till just den här typen av ersättning i stället för att användas till formellt skydd av skogar. 2020 betalades totalt 2,7 miljoner kronor ut i ersättning – en summa som snabbt vuxit till 309 miljoner kronor bara för 2023. Det är mer än hälften av den budget som myndigheten har för att skydda och vårda skogar.

Komplexa regler och motsägelsefull politik

Samtidigt har det komplexa regelverket runt skogen, rättspraxis och domar som pekar i olika riktning, gjort att Skogsstyrelsen lägger allt mer av sina resurser på att granska, fatta beslut och utöva kontroll på ett sätt som gör att de inte längre hinner prioritera de ärenden som de anser har störst behov. Det larmade myndigheten om till regeringen i en skrivelse i vintras.

Dessutom – skriver Skogsstyrelsen i ännu en hemställan – är de politiska signalerna om hur skogar med höga naturvärden ska hanteras motsägelsefulla. Enligt skogspolitiken ska skyddsvärda skogar bevaras, men det ska ske genom formellt skydd eller att markägaren frivilligt avstår från att bruka skogen. Äganderätten ska stärkas och Skogsstyrelsen uppmanas vara restriktiva med tvång, men samtidigt får myndigheten låga anslag för ersättning till markägare som vill skydda sin skog, står det i hemställan. Skogsstyrelsen vill därför bland annat ha mer pengar för att bilda formella skydd, skriver de. Något som hittills inte har fått genomslag i regeringens budget.

Kan tvingas skära ner på personal

Enligt Staffan Norin, avdelningschef på Skogsstyrelsens skogsavdelning, skulle myndigheten behöva upp emot 100 fler årsanställda bara för att klara av den omedelbara handläggningen. I stället gick myndigheten nyligen ut med ett pressmeddelande om att de kan tvingas varsla anställda, eftersom anslagen till myndigheten har minskat tre år i rad.

I februari i år tillsatte regeringen en ny skogsutredning.

Marie Edholm