Industriarbetarnas tidning

Företagsbot för dödsolycka på Ovako

9 mars, 2015

Skrivet av

En 48-årig elektriker dog när han fick ström genom kroppen på Ovako i Hofors. Nu döms en arbetsledare och Vattenfall Service Nordic AB får betala 1,5 miljoner kronor i företagsbot. Familjen får skadestånd.

Läs tidigare artiklar om dödsolyckan

OVAKO STEEL I februari 2011 skulle elektrikern tillsammans med tre arbetskamrater göra rent ett högspänningsställverk på Ovako Steel i Hofors. Ansvaret för driften och underhållet hade överlåtits på Vattenfall Service Nordic AB. Normalt sett brukar strömmen brytas när ställverket rengörs. Men den här dagen stängdes bara fyra av fem fack av. 48-åringen kom i kontakt med strömmen och avled.

Vattenfall Elanläggningar AB äger elanläggningar hos ett antal företag i Sverige. På Ovakos industriområde i Hofors hade man 16 högspänningsställverk. Operatörer på Ovako upptäckte att ett av dem blivit kraftigt nedsmutsat med stoft från stålverkets smältugn. Fyra servicetekniker kom dit. 48-åringen som dog hade ingen erfarenhet av högspänning och inte heller någon godkänd utbildning för jobbet. Han hade aldrig tidigare rengjort ett ställverk.

Gävle tingsrätt dömer Vattenfall Service Nordic AB till företagsbot, 1,5 miljoner kronor, och ett skadestånd på totalt 120 000 kronor till de anhöriga.
Arbetsledaren som var ansvarig för eljobbet när olyckan inträffade får villkorlig dom. Han skulle ha gjort en riskbedömning och planerat arbetet så att det var säkert för personalen att vara där. Arbetsledaren skulle också ha informerat serviceteknikerna på ett tydligt sätt, identifierat de risker som fanns med jobbet och förvissat sig om att informationen gått fram.

Du kanske också vill läsa…

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Så ska dödsolyckor stoppas

Så ska dödsolyckor stoppas

Mer resurser till polisen för att utreda arbetsmiljöbrott, öka skyddsombudens befogenheter, fortsatt arbete mot osund konkurrens. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tog med sig flera förslag från gårdagens möte med branschfolk och fack.

Dödsolycka på Mönsterås bruk

En man i 30-åldern omkom i går efter att ha fått ett betongföremål över sig vid Södra Cells bruk i Mönsterås.

Dödlig utgång

Dödlig utgång

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark har under två år besökt industrier där det har skett en en dödsolycka. Han skriver själv om bilderna: ”Olyckan blir liggande som ett svart moln över fabriksområdet, en påminnelse om hur nära döden man är som industriarbetare.”

”Han har ett gott hjärta i grunden”

”Han har ett gott hjärta i grunden”

(UPPDATERAD) Hovrätten i Umeå har nu inlett rättegången mot företaget Nordkalk. Dagens Arbete rapporterar om efterspelet till en drygt sex år gammal olycka som dödade en person och skadade flera andra.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.