Industriarbetarnas tidning
15 april, 2015
Skrivet av Marie Edholm
Den 25 juni 1888 tror man att vinden tog tag om en gnista från ett ångfartyg, blåste den in till strandkanten där torrt gräs och träbyggnader tog eld. Den starka vinden drev elden framåt. Nio timmar senare låg Sundsvall i ruiner och 9 000 människor var hemlösa.
Samma dag brann nästan hela Umeå ner. När staden byggdes upp igen anlades breda gator som kantades med brandskyddande björkar.
Även stora delar av Lilla Edet brann ner då gnistor från bagare Andréns bakugn smet och antände hyvelspån i bakstugan. Även här spreds elden snabbt av stark vind.
Trä är ett brännbart material som förbjöds i höga byggnader just på grund av brandrisken. Så hur kommer det sig att det är tillåtet i dag?
Brandskyddet har utvecklats sedan de stora stadsbrändernas tid. Dels har räddningstjänsten en helt annan kapacitet, dels har brandskyddet utvecklats från att isolera kvarter, till att isolera enskilda hus, till att isolera enskilda lägenheter.
Men trä brinner.
Ja, men de flesta bränder startar i inredningen, det är vad vi har i våra bostäder som tar eld. Särskilt stoppade möbler utvecklar värme och farlig rök snabbt. Om stommen fattar eld förkolnas träet i en känd hastighet och innanför kolskalet finns en frisk kärna. Därför är trästommen fortfarande bärande, medan en stålstomme påverkas av värmen, mjuknar och plötsligt kan förlora sin bärkraft.
Så trähus eller betong spelar ingen roll?
Ett modernt höghus av trä uppfyller samma brandkrav som moderna hus av betong. Kraven inriktar sig på att rädda liv. Det ska finnas tid och vägar att komma ut ur huset och en brandcell (lägenhet) ska isolera branden tillräckligt länge. Det kräver att huset byggs på rätt sätt.
Att bygga hus i fabrik är Japan och Sverige bra på. Förklaringen finns i ländernas traditioner och industrier, berättar Jerker Lessing, doktorand i konstruktionsteknik vid Lunds tekniska högskola. – Sverige har en lång historia av industriell tillverkning av småhus. Över 80 procent av småhusen är förtillverkade i fabrik. Det kan finnas ett samband med att husföretagen traditionellt […]
När städerna växer och bostadsbristen ökar krävs nya lösningar. Att bygga husen i fabrik kan vara ett sätt att snabba på byggandet.
I bostadsbristens Sverige har fabriksbyggda höghus av trä blivit en del av lösningen. Dagens Arbete har tagit tempen på en glesbygdsindustri med framtidstro.
1. Lindbäcks, Piteå Volym: 1 000 lägenheter per år. Ökar med 10 procent per år till 1 300 lägenheter i nuvarande fabrik. Produkt: Volymelement. Anställda: 240 personer. Historik: Byggde ett flervåningshus i trä redan 1994, samma år som förbudet mot trä togs bort. Aktuellt: Bygger ny fabrik i Piteå med kapacitet för 1 500 lägenheter per […]
Höghus av trä från Sverige kan användas när colombianska kåkstäder rustas upp.
Bostadskrisen och klimatkrisen kan bekämpas samtidigt. Låt skogs- och träindustrin bli motorn i den gröna omställningen.
Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.
Glenn Bergström: Sysselsättningen tryggad när företaget investerar 700 miljoner kronor i motorfabriken.
Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.
Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Chilo portades från Schengen i ett år. Nu är hon tillbaka i Sverige för att vittna mot sin före detta chef. ”Det är nervöst. Jag är lite rädd. Men det kan betyda mycket för många”, säger hon.
Den 21 december 2021 grips städerskan Chilo utanför dåvarande statsminister Magdalena Anderssons hem. Men hur hamnade hon där? Och vad hände sedan?
I den nyutkomna boken Rent åt helvete får vi följa Chilos resa – parallellt med författaren Elinor Torps resa i ett Sverige de flesta av oss inte känner till.
Här publicerar vi ett utdrag ur boken.
I boken Rent åt helvete tar sig DA:s reporter Elinor Torp an den smutsiga städbranschen. Men även arbetarrörelsen och politiken som banat väg för missförhållandena.
Klockan är 10.56 på Väderstad AB i Väderstad.
Klockan är 09.48 på SCA Wood Tunadals Hyvleri i Sundsvall.
Klockan är 10.42 på Mondi Dynäs i Väja, Kramfors.
Klockan är 13.25 på Waggeryd Cell.
Klockan är 10.47 i Stockholm där Wells Trädgård är ute och jobbar.
Klockan är 10.38 på Volvos motorfabrik i Skövde.
Andreas ”Hubbe” Lundberg har cyklat BMX sedan han var elva. ”Det kan ta så många timmar att lära sig ett trick och det är så jävla skönt när man sätter det”, säger han.
Cormac McCarthy följer upp succéromanen Vägen med två spretiga och översvallande romaner. Lästa tillsammans är de djupt gripande.
Vad händer när en grupp forskare låter superdatorer räkna på klimatkrisen? Det undrar klimatforskaren Johan Rockström i en ny bok.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen. Följ med in i studion och möt gänget bakom radioprogrammet – där det just i kväll handlar mycket om godis.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Löpande band-tänket präglade inte bara den nya svenska industrin, utan formade också barnafödandet. I boken Kläda blodig skjorta berättas hela historien
På jobbet tillverkar Sofia Lod möbler i småländska Totebo. På fritiden kör hon folkrace så ofta hon kan och hinner.
Helst vill de bara spela hockey. Kunna leva på sin sport. Bli proffs. Men än så länge behövs pengarna från jobbet på lastpallsfabriken i Vimmerby.
Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.
”Jag fick deras tillåtelse att fotografera om jag själv tog ett dopp”, berättar fotografen Markku Lähdesmäki. ”Det blev en andlig, uppfriskande – och naturligtvis – hisnande kall upplevelse.”
