Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Det ogina samhället

24 april, 2015

Skrivet av

Om man promenerar på Södermalm i Stockholm en vårdag kan det hända att man vill slå sig ner, ta det lugnt och sola en liten stund. Så ser man då en bänk utanför en port. Och tänker: perfekt, här sätter jag mig några minuter och njuter av den svenska vårens ankomst.

Kurt Nurmi är journalist och författare.
Kurt Nurmi är journalist och författare.

Men just som man skall sätta sig upptäcker man en mässingsskylt som sitter fastskruvad på soffryggen. Där står att läsa: ”Privat område. Bänken endast för boende på Åsögatan…” och där efter följer gatunumret för den portgång soffan står placerad utanför.

Den skylten står för det nya, moderna – och ogina samhället. Ett samhälle där allt fler markeringar görs för ditt och mitt, som talar om ifall man är innanför eller utanför. Skylten är också en symbol för en pågående reträtt från tidigare tankegångar om att vi alla skall vara med och dela på tillgångarna. Och att nu istället gäller regeln: tag för dig, staka ut ditt revir och låt ingen komma nära det.

Skylten är ett uttryck för privategendomens ställning i vår tid i vårt moderna Sverige. Alltså att det anses rimligt att en bänk i ett offentligt rum, gatan, är privatägd – försedd med det tydliga budskapet: Den här är vår, ingen annans. Rör den inte, för fan! I detta fall representeras privatägandet av en bostadsrättsförening.

I slutet av 1980-talet gjorde jag bland annat för den här tidningen, den hette då Metallarbetaren, ett reportage i Malmö. Om den då ökande hemlösheten och att uteliggarna blev allt fler. I reportaget framkom att hyresvärdarna börjat ställa allt högre krav på sina potentiella hyresgäster. De önskade inte hyresgäster som kunde tänkas ställa till bekymmer av något slag. Och det framkom även att hyresvärdarnas ökade kravbild inte så sällan understöddes av de hyresgäster som redan hade sina kontrakt.

Men det riktades också stark kritik mot värdarnas hållning. Bland annat av en socialpolitisk grupp inom arbetarrörelsen i Malmö, som menade att ägarna av hyreshus i princip försökte stänga ute alla med social eller socioekonomisk problematik. Och att denna hållning måste ses som ansvarslös, och skapande ännu djupare klyftor och som i sin förlängning skulle bidraga till att ännu flera hamnade i permanent hemlöshet. För utan tak över huvudet brister en av de mänskliga viktigaste tryggheterna.

Vad som kan sägas om tiden då för snart 30 år sedan är att den socialpolitiska gruppen jag nämnde ovan ändå hade en sorts förhandlingspart, de stora hyresvärdarna. Men vad som sedan har skett på många håll i Malmö, liksom i en lång rad framför allt större orter är att hyresrätterna har övergått till att bli bostadsrätter. I storstäderna har hastigheten på det förändrade ägandet varit dramatisk. Och lägenheterna har kommit att ingå i en spekulationsekonomi, med skenande priser och där enskilda blivit vinst- och profitjagande på ett vis som saknar motstycke i svensk historia.

Personligen kan jag annars tycka att det finns något tilltalande med bostadsrätter. På ett idémässigt plan. Ja, i det att man äger ett hus tillsammans, delar på förvaltning och skötsel. Teoretiskt kan det närmast betraktas som ett kooperativt ägande som inte står helt bredvid socialismens tankegångar. Men så har då lägenheterna kommit att ingå i ett vinstmaximerat marknadsekonomiskt köp- och säljsystem.

Därtill har detta spridda ägande av tidigare hyresfastigheter lett till en annan sak: den att stora grupper ställts helt utanför möjligheten att få en bostad, eftersom man av olika anledningar inte har möjligheter att låna upp de pengar som måste till för att komma in på bostadsmarknaden. Allra minst finns det heller någon som helst möjlighet från samhällets sida att påverka bostadsrättsföreningarna att öppna dörrarna för individer som behöver någonstans att bo. Den vägen är helt stängd. Vilket faktiskt skiljer en del från när lägenheter hyrdes ut av fastighetsbolag.

En fråga som också måste ställas: vad händer med oss människor när vi äger allt mera privat, och det blir större och större penningplaceringar inblandade i det hela. Jo, vi sluter oss kring det vi äger; vi stänger ute istället för att öppna upp; vi kan i sämsta fall börja uppträda småsint mot andra. Kanske försämras förmågan att tänka utanför oss själva, vår egen sfär – eftersom vi har så mycket att slå vakt om.

Författaren Ivar Lo-Johansson uppehöll sig en hel del kring dessa frågor. Själv hyrde han en liten lya på Bastugatan med utsikt över Riddarfjärden i Stockholm. När det blev tal om ombildning till bostadsrätter i den fastighet han bodde gick han emot planerna. Av ideologiska skäl, han ville att fastigheten skulle fortsätta att ha hyresrätter.

Ivar Lo skrev också somligt om ägande och arrenden av egendomar. Han tillhörde dem som inte var särskilt förtjust när medlemmar ur arbetarklassen började skaffa sig små kolonilotter. Han sade ungefärligen så här om den saken: Små kolonilotter föder små tankar. Han menade att det finns en grundläggande motsättning mellan att äga och att tänka och verka kollektivt solidariskt.

Jag kan möjligen tycka att Ivar Lo var väl kategorisk. Bland annat underskattade han människors behov av att känna trygghet, som kan stärkas om man är ägande av sitt egna boende i någon form. Denna sak har jag själv tänkt rätt mycket på, eftersom jag som barn var med om att bli vräkt två gånger. Absolut inte för bristande betalningar från min föräldrars sida eller misskötsel, utan för att de boenden vi hade skulle överlåtas till barn till våra hyresvärdar. Men jag minns alltjämt känslan av vanmakt, vilken jag delade med mina föräldrar, över att vara tvungen att flytta. Att det var svårt när någon annan bestämde detta över ens huvud.

Ändå, ändå finns det all anledning att försöka föra en djup diskussion inom arbetarrörelsen i vid bemärkelse kring privatägandets inverkan på solidaritetstanken. Och hur göra för att öppenheten mot andra, generositeten och vidsyntheten skall kunna överleva, och växa ånyo, i tider av tilltagande girighet. Och oginhet.

I annat fall kommer det att bli än fler skyltar med budskapet ”Privat område”.
Just som jag tänkt att jag skrivit klart på denna krönika får jag ett mejl från en kamrat. Han undrar: ”Har du hört att radhusägare i Västertorp vill ha bort promenadstigarna i området. Det stör att folk går utanför och kan se in…”

Kurt Nurmi
chefredaktör Pockettidningen R

3 kommentarer till “Det ogina samhället

  • Hej
    Gällande hyresrätt och ägande eller rätten att bo.
    Samhället hänger inte alltid med. Samhället är ju till alla. Personer som ska sköta samhället som har med bostäder att göra kan ibland uppfatta att pengar är viktigare än människors rätt att bo. Vilket är fel kanske man ska påpeka.

Kommentera krönikan här.

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Ge en slant, för fan!

Varje dag tar sig en man tålmodigt upp för Peter Myndes backe vid Slussen i Stockholm. Han stödjer sig på en käpp och släpar sig, sin kropp och sina krokiga och ovilliga ben uppför den knaggliga kullerstensbelagda backen.

När farsan ville ta livet av sig

Min morsa och farsa grälade rätt ofta under min uppväxt. Som liten mest registrerade jag den saken. Det var helt enkelt så vi hade det.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

Facket: Här förväntar sig folk löneökningar

På Skandinaviska byggelement går fabriken för högtryck, trots coronakris.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?

Arbetsrätt Striden om las

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Släpp laghotet – förhandla vidare om las

Helle Klein: ”Både fack och arbetsgivare har varit tydliga med att det inte är mer tid de behöver utan mindre av politiskt tvång.”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

”Är inte politisk strejk en aktuell kampmetod?”

Utredningsförslaget kan inte tillåtas bli lag. I den kampen måste hela arbetarrörelsen ställa sig på rätt sida, skriver IF Metall-klubbens styrelse på AB Volvo i Umeå.

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Wennemo: Det blir en komplicerad avtalsrörelse

Risk att en redan krånglig avtalsrörelse blir nu ännu krångligare, tror Medlingsinstitutets Irene Wennemo.