Facken måste bli folkbildare och diskutera samhällsfrågor. Inte bara vart fjärde år.Helle Klein, chefredaktör

”Den enda vägen ut är att släppa funderingarna och gå vidare.”Stefan Eriksson, krönikör.

Avtal 2016

IF-Metalls ordförande Anders Ferbe, Kommunals Annelie Nordström, LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson, från en presskonferens när avtalet slöts 2013. Foto Scanpix.

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Analys

I dag samlas ett par hundra ombud från hela landet i IF Metalls avtalsråd – startskottet för 2016 års avtalsrörelse, där 685 nya riksavtal ska tecknas.

Det blir en kraftmätning som kompliceras av svajig världsekonomi, obefintlig inflation och sifferlösa avtal.

Först av allt: En lönerörelse är alltid dragkampen om det produktionsöverskott som finns att dela på. En dragkamp, om man så vill, mellan arbete och kapital.Det sägs alltid inför varje avtalsrörelse att just den här gången är det extra besvärligt. Av slentrian? Sanningen är att varje lönerörelse har sina egenheter och förs utifrån olika förutsättningar.

I goda tider, när överskottet är stort och när efterfrågan på arbetskraft är hög blir det dyrare för arbetsgivarna att köpa arbetsfred. I dåliga tider betydligt billigare.  Jämför bara vad facken fick ut under det febriga högkonjunkturåret 2007 mot vad de mäktade med i slutet av det glåmiga 2010.

Den här gången då? Besvärligare än vanligt, eller? Kris i ekonomin eller inte?

Kina knakar och världsekonomin riskerar att falla ner i en ny svacka. Men samtidigt ser vi andra tecken. Volvo personvagnar som nyanställer tusentals och svenska företag som gör hyggliga vinster. I alla fall de stora.

Omvärlden är en av förutsättningarna. Hur efterfrågan ser ut utomlands. Vilka priser företagen kan ta för sina varor. I slutändan är det ju de pengarna som ska betala lönehöjningarna för merparten av de anställda inom industrin.

Men inte bara. Höjda löner tas även ur en annan källa: produktiviteten. Just nu är ökningen av effektiviteten knappast vad den var för några år sedan. Ett problem som Sverige delat med de flesta konkurrentländer sedan finanskrisen.

Ett annat problem som Sverige delar med andra länder och som påverkar årets lönerörelse är den obefintliga inflationen.

Inflationsmålet är i likhet med Industriavtalet bägge barn av 90-talskrisen. Två stabila utvägar ur ett ekonomiskt kaos. Så var det tänkt.

Industriavtalet har under åren gett höjda reallöner och samtidigt stärkt industrins konkurrenskraft. Vilket var två av de viktigaste målen när Industriavtalet undertecknades för snart tjugo år sedan.

Men Riksbanken har knappast fixat 2 procents inflation. Prisökningstakten har legat en bra bit under. Gaspedalen – räntan – har inte fungerat som det var tänkt. Just nu tar gasen knappt alls.

Okej, säger arbetsgivarna. Då kan vi heller inte utgå från det 2-procentiga inflationsmålet när vi diskuterar löner. Då måste vi istället utgå från den situation som är. Det vill säga: noll inflation.

Facken är av en annan uppfattning. Inflationsmålet gäller, Riksbanken är trovärdig i sin strävan att uppfylla målet och det vore också bra för samhällsekonomin om det uppfylldes. Dessutom hävdar facket att inflationstakten i Sverige i dag ligger på 1,5 procent när statistiken rensats från Riksbankens egna ränteförändringar och de sjunkande energipriserna. Det är knappast en tillfällighet att facken bjuder in den ene efter den andre från Riksbankens direktion för att prata penningpolitik, senast  häromdagen.

Världskonjunktur, exportpriser, produktivitet och inflation – det är de viktigaste nationalekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Men det finns andra faktorer som påverkar – och kanske också komplicerar.  De handlar inte  om global ekonomi utan om hemmasnickrade avtalskonstruktioner.

Som de sifferlösa avtalen. Alltså de riksavtal som inte anger någon som helst löneökning (utom möjligen en stupstocksregel om ett belopp i händelse av att de lokala parterna inte kommer överens).

316 riksavtal är på ett eller annat sätt sifferlösa. Avtalen omfattar 800 000 anställda – dubbelt så många som för två år sedan. Ett helt nytt landskap, som Medlingsinstitutets avgående generaldirektör Claes Stråth konstaterade vid ett SNS-seminarium häromsistens.

De sifferlösa avtalen finns främst inom den offentliga sektorn. Men avtalen får nu återverkningar inom industrin. Inte så att de finns. Men industrins arbetsgivare lockas av dem. I Almedalen i somras summerade en bred front av industrins arbetsgivare sin syn på den framtida lönebildningen. Det sifferlösa frestar. Eller processlöneavtal, som man hellre kallar avtalen.

Med dessa ska man kunna få en företagsnära lönebildning. Arbetsgivarna talar inte längre om begreppet som de en gång lånade från tyskan, öppningsklausuler. Alltså möjligheten att lokalt kunna komma överens om villkor som är sämre än riksavtalets.

Men företagsnära lönebildning är i grund och botten öppningsklausuler. Arbetsgivarna betonar att företag har olika förutsättningar, finns i olika branscher och lever i vitt skilda konjunkturer. ”Därför är det viktigt att ge enskilda företag möjligheter att anpassa lönesättningen till sina egna faktiska förhållanden” skrev de i dokumentet som presenterades inför Almedalsveckan. Om man inte kommer överens lokalt ska det finnas en stupstock, en nivå som gäller om de lokala parterna inte lyckas komma överens.

Den konkurrensutsatta industrin ska fortfarande normera och ange riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Så långt är man överens med facket. Men knappast om resten: den enda siffra som ska finnas i riksavtalet är en stupstock som alltså tas fram när det kört ihop sig på den lokala nivån.

Ett annat inslag på spelplanen är samordningen inom LO. De senaste dagarna har förbundens avtalssekreterare stött och blött avtalsfrågorna för att kunna forma en samordning som håller.

Inför avtalssekreterarnas träff publicerade Kommunal ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de lyfte undersköterskorna som den grupp som man vill satsa extrapengar på.

Därmed gör Kommunal det som dess kritiker på industrisidan tidigare efterlyst: identifiera en grupp bland era medlemmar som bör få mer.

Industrifacken har ju tidigare varit måttligt intresserade av att hela förbund eller hela avtalsområden skulle få mer än industrin. Enskilda grupper däremot, om de anses vara ”värdediskriminerade”. Nu har alltså Kommunal lyft fram en sådan avgränsad grupp, undersköterskorna.

Kommunals utspel innebär ju att en grupp – undersköterskorna – ska ha mer inte bara i förhållande till medlemmar i andra förbund utan också i förhållande till andra kommunalare.

Men utspelet var mer än ett diskussionsinlägg. Utspelet var formulerat som ett villkor för att Kommunal överhuvudtaget skulle vara med i LO:s samordning. Om andra fack följer efter och formulerar sina villkor lär LO-förbunden få en tuff sammanjämkningsresa framöver.

Hur det i slutändan påverkar samordningen inom LO kommer att visa sig när förbunden träffas för sitt representantskap den 21 oktober. Då lägger avtalsrörelsen in en högre växel.

 


hg@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Jag var med på avtalsrådet, och tycker att facken inte inser sin egen styrka. Man intar en alltför underdånig hållning emot arbetsgivarna. Vi ska begära rejäla löneökningar som utgångsbud, och får absolut inte sälja ut LAS till arbetsgivarna. Vi ska ta ansvar, men då måste vår motpart också göra det, även sluta med sina angrepp på våra rättigheter!

Gotfried:

Jag håller med D.Andersson ovan, att rejäla löneökningar är ett måste då den disponibla inkomsten annars riskerar att falla på grund av en arbetarfientlig politik.

Regeringen höjer alla skatter dom hittar och detta har aldrig resulterat i fler jobb. Tvärtom riskerar vi en härdsmälta i jobblinjen om den disponibla inkomsten sjunker.

Riksbankens minusränta innebär inte den knuff på inflationen dom hoppats på och då finns bara högre löner och högre konsumtion som kan ge det.

Det är i sammanhanget viktigt att konsumerande grupper får pengar (ungdomar, arbetslösa) om vi ska få en knuff i rätt riktning, eftersom ett högre sparande bland oss äldre knappast skapar nya jobb.

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

"Ni får mer pengar mot att vi får mer makt"

AnalysArbetsgivarna vill i utbyte mot höjd lön kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket. Arbetstidskorridoren är åter i fokus, skriver Harald Gatu i en analys.

2

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Foto: David Lundmark

”Jag älskar pappersbruk”

PASSIONERADSom barn sorterade hon trådrullar i en polsk textilfabrik. I dag klär hon popstjärnor i papper. DA har träffat mode­designern Bea Szenfeld – läs reportaget med ögon eller öron.

”I slutändan ligger våra öden i USA:s händer”

SanktionerUSA och Ryssland fortsätter att ryka ihop på den världspolitiska arenan. En kamp som nu kan få ödesdigra konsekvenser för ett aluminiumverk i Sundsvall.

Illustration: GUSTAF ÖHRNELL HJALMARS

Hur går jag ner i tid utan att röra pensionen?

Fråga DAJag skulle vilja gå ner i arbetstid och undrar hur pensionen påverkas om jag jobbar till exempel 80 procent?

Dela lika och tjäna tusenlappar

FöräldraledigtTre av fyra föräldradagar tas ut av kvinnor. Ofta anges ekonomin som skäl. Men DA:s beräkningar visar att tillägget i kollektivavtalet gör att det ofta lönar sig att dela lika.

1
Tack vare roboten och att Pierre Andersson fick kompetensutveckling kunde produktionen tas hem igen. Tidigare tillverkades packningarna manuellt i Bosnien. Där har arbetarna nu fått andra arbetsuppgifter. Foto: David Lundmark

Därför plockas jobben hem

Automation.Nu är det lönsamt att flytta hem produktionen till Sverige. Ny teknik och flexibilitet är viktigare än lönekostnaden, visar en ny undersökning av åtta företag som tagit hem tillverkning. Ett av dem är Ewes stålfjäder i Bredaryd.

Det vi fick med oss

Bildreportaget”Milaya” svarade nästan alla kvinnor på frågan vad de fått med sig på flykten från Sydsudan. De samlade de viktigaste ägodelarna i lakanet och bar knytet mot gränsen. Fotografen Nora Lorek har besökt det ugandiska flyktinglägret Bidibidi, ett av världens största.

Era berättelser gör skillnad

KRÖNIKAIF Metalls krav står fast– oavsett vilken regering det blir.

Framtidens industri

Alla slåss om skogen

VägvalSkogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Framtidens pussel går inte ihop

DA Reder utDen svenska skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det blir en dragkamp. DA lät representanter för olika intressen säga hur de vill använda skogen.

Ladda ner senaste DA här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Inget rostbälte i Sverige

Sverige har inget ”rostbälte”, det är en myt att industrin på landsbygden är döende. Här finns levande företag och också riktiga snabbväxare. Problemet är i stället att tjänstebolagen mest finns i storstäderna. DA:s Harald Gatu har läst en rapport från Industrins ekonomiska råd.

Gruvtolvans ordförande avgår efter krogbråk

Ordföranden för Gruvtolvan i Kiruna, Ove Stålnacke, har lämnat alla sina fackliga uppdrag. Orsaken är ett bråk på krogen förra lördagen.

”En försäkring ska hålla även i en lågkonjunktur”

ANALYSIF Metall har länge sagt tvärnej till att införa inkomstförsäkring, många andra LO-förbund redan har. Nu kan en omsvängning vara på på gång, skriver DA:s Anna Julius. En orsak är de allt tydligare lockropen från Unionen.

3

832 franska arbetare stämmer Goodyear

Däcktillverkaren Goodyear lade ner sin fabrik i franska Amiens för fyra år sedan. Nu har fler än 800 arbetare stämt bolaget inför arbetsdomstolen. De hävdar att stängningen var olaglig och kräver höga skadestånd.

1

Max Gustafson får EWK-priset

Satirtecknaren Max Gustafson får 2018 års EWK-pris, som bland annat Dagens Arbete står bakom. "Precis den typ av ryggdunk man behöver för att samla kraft i en orolig politisk samtid", säger han.

Caroline Mäkitaavola. Foto: David Lundmark

”Gillar att jag får vara kreativ”

Det här gör jag Caroline Mäkitaavola är producerar annonsblad för Svenska Civildatalogerna.

Esab kryddar lönerna inför nedläggningen

Nedläggningen av Esabs svetstrådstillverkning i Sandviken ligger fast. Men ett nytt avtal ger bland annat de 35 anställda uppemot dubbel lön fram till årsskiftet, när tillverkningen flyttas till Tjeckien.

1

Svensk elektriker ledande i Europa

Yrkes-EMUppgifterna var många och tiden knapp. Efter tre dagars intensivt arbete kunde industrielektrikern Martin Lindelöw ta hem guldet vid Yrkes-EM i Budapest.

Vi bygger starkt för framtiden

KRÖNIKAVårt förbund har goda förutsättningar att växa.

Facken låter avtalen löpa till 2020

IF Metall, GS och Pappers beslutade i veckan att inte säga upp det sista året i sina treåriga avtal. Orsaken är att reallöneökningarna bedöms att fortsätta och att omvärlden inte ändrats så mycket jämfört med när uppgörelsen gjordes i fjol.

”Jag trivs jättebra”

Vad hände sen?Hussein Oubaid kom till Sverige 2012, jobbade som pizzabagare och utbildade sig till svetsare. När DA mötte honom 2016 hade han ett nystartsjobb på Dala Kommunalteknik. Nu har han fast arbete och har nyss blivit husägare.

Skogsarbetsgivare backade inför AD

Arbetsgivaren hade varken betalat ob-tillägg eller övertidsersättning till den rumänske skogsarbetaren, och stämdes av GS-facket inför Arbetsdomstolen. Efter förlikning får han ut all lön plus skadestånd.

Roger Larsson, Henrik Lindström, Hans Ärlemar, Keijo Naisniemi och jämthunden Cigge. Foto: Jonas Löfvenberg

”Kaffet är nästan det viktigaste”

Da testarJakten är viktig, men den kräver också riktigt hett kaffe. DA har låtit fyra kompisar i Nianfors testa fram den bästa termosen att ha med sig på älgpasset.

Vänster i bild: Niklas Ekelöw Höger i bild: Emanuel Näslund Bilden tagen av: Viktor Fremling för WorldSkills Sweden

De vill bli bäst i Europa

I morgon drar Yrkes-EM i gång i ungerska Budapest. 32 svenska ungdomar tvälar i 27 olika yrkesgrenar. Emanuel Näslund och Niklas Ekelöw tänkte vinna i klassen automationsteknik.

1
Illustration: REBECCA ELFAST

Så får du hjälp med din migrän

Koll påHuvudet spränger och du vill kräkas. Det kan vara migrän. Vi tog hjälp av huvudvärksspecialisten och läkaren Mattias Linde för att ta reda på vad du kan göra.

Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Vi tycker att vi är lite mer än ett särintresse”

IF Metalls ordförande Marie Nilsson hävdar att SD gör att riksdagen får en borgerlig majoritet med en ”svårsmält syn på arbetsrätten”. När riksdagen öppnar på måndag får alla ledamöter en broschyr med förbundets fyra viktigaste krav.

1

Välkommen till Kina

BildreportagetLars Tunbjörk är en legendarisk svensk fotograf, som bland annat medverkade flitigt i Dagens Arbete. Hans livsverk hyllas nu på Fotografiska i Stockholm. Här finns bland annat några bilder från hans skildring av hur Kina klev in i det moderna konsumtionssamhället.

Möt A-kassans nya robot

Den nya handläggaren på IF Metalls A-kassa jobbar dygnet runt. Kim är en chattrobot, som blir bättre på att svara ju mer du frågar.

Ingen semester men långledig i maj och augusti. Perfekt, tycker Morgan Frösslund. Foto: Ola Torkelsson

Fabriken som tog bort semestern

NÖJDAScan Dust i Landskrona stänger inte under sommaren. Semesterdagarna är utlagda i schemat som gör att de anställda får fler långledigheter. Medlemsomröstningarna ger samma svar varje gång – fortsätt systemet!

Finanskrisen

Bortom all kontroll

BANKKOLLAPSENI morgon är det tio år sedan den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig på världens börser och skapade massarbetslöshet. Ångrade någon i finansvärlden sig? Egentligen inte, enligt de spelfilmer och romaner som DA:s Rasmus Lygner plöjt.

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.