Försvara öppenhetens Europa mot nationalismens farliga idéerDA:s chefredaktör Helle Klein uppmanar alla att rösta i EU-valet.

”Så stort att få skriva för industriarbetare! Det är tack vare er jag är här”Läs journalisten och författaren Alexandra Pascalidous första krönika i Dagens Arbete.

Avtal 2016

IF-Metalls ordförande Anders Ferbe, Kommunals Annelie Nordström, LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson, från en presskonferens när avtalet slöts 2013. Foto Scanpix.

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Analys

I dag samlas ett par hundra ombud från hela landet i IF Metalls avtalsråd – startskottet för 2016 års avtalsrörelse, där 685 nya riksavtal ska tecknas.

Det blir en kraftmätning som kompliceras av svajig världsekonomi, obefintlig inflation och sifferlösa avtal.

Först av allt: En lönerörelse är alltid dragkampen om det produktionsöverskott som finns att dela på. En dragkamp, om man så vill, mellan arbete och kapital.Det sägs alltid inför varje avtalsrörelse att just den här gången är det extra besvärligt. Av slentrian? Sanningen är att varje lönerörelse har sina egenheter och förs utifrån olika förutsättningar.

I goda tider, när överskottet är stort och när efterfrågan på arbetskraft är hög blir det dyrare för arbetsgivarna att köpa arbetsfred. I dåliga tider betydligt billigare.  Jämför bara vad facken fick ut under det febriga högkonjunkturåret 2007 mot vad de mäktade med i slutet av det glåmiga 2010.

Den här gången då? Besvärligare än vanligt, eller? Kris i ekonomin eller inte?

Kina knakar och världsekonomin riskerar att falla ner i en ny svacka. Men samtidigt ser vi andra tecken. Volvo personvagnar som nyanställer tusentals och svenska företag som gör hyggliga vinster. I alla fall de stora.

Omvärlden är en av förutsättningarna. Hur efterfrågan ser ut utomlands. Vilka priser företagen kan ta för sina varor. I slutändan är det ju de pengarna som ska betala lönehöjningarna för merparten av de anställda inom industrin.

Men inte bara. Höjda löner tas även ur en annan källa: produktiviteten. Just nu är ökningen av effektiviteten knappast vad den var för några år sedan. Ett problem som Sverige delat med de flesta konkurrentländer sedan finanskrisen.

Ett annat problem som Sverige delar med andra länder och som påverkar årets lönerörelse är den obefintliga inflationen.

Inflationsmålet är i likhet med Industriavtalet bägge barn av 90-talskrisen. Två stabila utvägar ur ett ekonomiskt kaos. Så var det tänkt.

Industriavtalet har under åren gett höjda reallöner och samtidigt stärkt industrins konkurrenskraft. Vilket var två av de viktigaste målen när Industriavtalet undertecknades för snart tjugo år sedan.

Men Riksbanken har knappast fixat 2 procents inflation. Prisökningstakten har legat en bra bit under. Gaspedalen – räntan – har inte fungerat som det var tänkt. Just nu tar gasen knappt alls.

Okej, säger arbetsgivarna. Då kan vi heller inte utgå från det 2-procentiga inflationsmålet när vi diskuterar löner. Då måste vi istället utgå från den situation som är. Det vill säga: noll inflation.

Facken är av en annan uppfattning. Inflationsmålet gäller, Riksbanken är trovärdig i sin strävan att uppfylla målet och det vore också bra för samhällsekonomin om det uppfylldes. Dessutom hävdar facket att inflationstakten i Sverige i dag ligger på 1,5 procent när statistiken rensats från Riksbankens egna ränteförändringar och de sjunkande energipriserna. Det är knappast en tillfällighet att facken bjuder in den ene efter den andre från Riksbankens direktion för att prata penningpolitik, senast  häromdagen.

Världskonjunktur, exportpriser, produktivitet och inflation – det är de viktigaste nationalekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Men det finns andra faktorer som påverkar – och kanske också komplicerar.  De handlar inte  om global ekonomi utan om hemmasnickrade avtalskonstruktioner.

Som de sifferlösa avtalen. Alltså de riksavtal som inte anger någon som helst löneökning (utom möjligen en stupstocksregel om ett belopp i händelse av att de lokala parterna inte kommer överens).

316 riksavtal är på ett eller annat sätt sifferlösa. Avtalen omfattar 800 000 anställda – dubbelt så många som för två år sedan. Ett helt nytt landskap, som Medlingsinstitutets avgående generaldirektör Claes Stråth konstaterade vid ett SNS-seminarium häromsistens.

De sifferlösa avtalen finns främst inom den offentliga sektorn. Men avtalen får nu återverkningar inom industrin. Inte så att de finns. Men industrins arbetsgivare lockas av dem. I Almedalen i somras summerade en bred front av industrins arbetsgivare sin syn på den framtida lönebildningen. Det sifferlösa frestar. Eller processlöneavtal, som man hellre kallar avtalen.

Med dessa ska man kunna få en företagsnära lönebildning. Arbetsgivarna talar inte längre om begreppet som de en gång lånade från tyskan, öppningsklausuler. Alltså möjligheten att lokalt kunna komma överens om villkor som är sämre än riksavtalets.

Men företagsnära lönebildning är i grund och botten öppningsklausuler. Arbetsgivarna betonar att företag har olika förutsättningar, finns i olika branscher och lever i vitt skilda konjunkturer. ”Därför är det viktigt att ge enskilda företag möjligheter att anpassa lönesättningen till sina egna faktiska förhållanden” skrev de i dokumentet som presenterades inför Almedalsveckan. Om man inte kommer överens lokalt ska det finnas en stupstock, en nivå som gäller om de lokala parterna inte lyckas komma överens.

Den konkurrensutsatta industrin ska fortfarande normera och ange riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Så långt är man överens med facket. Men knappast om resten: den enda siffra som ska finnas i riksavtalet är en stupstock som alltså tas fram när det kört ihop sig på den lokala nivån.

Ett annat inslag på spelplanen är samordningen inom LO. De senaste dagarna har förbundens avtalssekreterare stött och blött avtalsfrågorna för att kunna forma en samordning som håller.

Inför avtalssekreterarnas träff publicerade Kommunal ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de lyfte undersköterskorna som den grupp som man vill satsa extrapengar på.

Därmed gör Kommunal det som dess kritiker på industrisidan tidigare efterlyst: identifiera en grupp bland era medlemmar som bör få mer.

Industrifacken har ju tidigare varit måttligt intresserade av att hela förbund eller hela avtalsområden skulle få mer än industrin. Enskilda grupper däremot, om de anses vara ”värdediskriminerade”. Nu har alltså Kommunal lyft fram en sådan avgränsad grupp, undersköterskorna.

Kommunals utspel innebär ju att en grupp – undersköterskorna – ska ha mer inte bara i förhållande till medlemmar i andra förbund utan också i förhållande till andra kommunalare.

Men utspelet var mer än ett diskussionsinlägg. Utspelet var formulerat som ett villkor för att Kommunal överhuvudtaget skulle vara med i LO:s samordning. Om andra fack följer efter och formulerar sina villkor lär LO-förbunden få en tuff sammanjämkningsresa framöver.

Hur det i slutändan påverkar samordningen inom LO kommer att visa sig när förbunden träffas för sitt representantskap den 21 oktober. Då lägger avtalsrörelsen in en högre växel.

 


hg@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Jag var med på avtalsrådet, och tycker att facken inte inser sin egen styrka. Man intar en alltför underdånig hållning emot arbetsgivarna. Vi ska begära rejäla löneökningar som utgångsbud, och får absolut inte sälja ut LAS till arbetsgivarna. Vi ska ta ansvar, men då måste vår motpart också göra det, även sluta med sina angrepp på våra rättigheter!

Gotfried:

Jag håller med D.Andersson ovan, att rejäla löneökningar är ett måste då den disponibla inkomsten annars riskerar att falla på grund av en arbetarfientlig politik.

Regeringen höjer alla skatter dom hittar och detta har aldrig resulterat i fler jobb. Tvärtom riskerar vi en härdsmälta i jobblinjen om den disponibla inkomsten sjunker.

Riksbankens minusränta innebär inte den knuff på inflationen dom hoppats på och då finns bara högre löner och högre konsumtion som kan ge det.

Det är i sammanhanget viktigt att konsumerande grupper får pengar (ungdomar, arbetslösa) om vi ska få en knuff i rätt riktning, eftersom ett högre sparande bland oss äldre knappast skapar nya jobb.

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

"Ni får mer pengar mot att vi får mer makt"

AnalysArbetsgivarna vill i utbyte mot höjd lön kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket. Arbetstidskorridoren är åter i fokus, skriver Harald Gatu i en analys.

2

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

”Därför ska jag demonstrera 1 maj”

KRÖNIKATrots januariavtalets mindre bra delar är det betydligt bättre än alternativet. Nu ska vi driva politiken i en riktning som medlemmarna vinner på.

Tyskar ska bygga elbilar i Trollhättan

Det tyska företaget Sonos ska börja tillverka elbilar på Nevs fabrik i Trollhättan – 260 000 under åtta år. ”Så här nära bilproduktion har vi inte varit på många år”, säger Stefan Larsson, ordförande för 170 IF Metallare på Nevs.

Lång kamp för ett erkännande

FÖRSÄKRINGSPENGARHon fick svåra utslag, andningsbevsär och huvudvärk på jobbet. Hon misstänkte skärvätskorna, företaget nekade ansvar – men Jaana Isaksson gav sig inte.

Industrin och klimatet

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

KRÖNIKANu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

1

Ladda ner DA nr 4 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

Så tar du hand om pannan

Tips från proffsetEn äkta gjutjärnspanna äger man inte – man lånar den av sina barn. Månadens läsarproffs visar hur du får den att hålla länge.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

1

”Några över 55 år erbjöds 3000 kronor”

Vad hände sen?Britta Åhs-Niska blev efter 45 år av med jobbet när Electrolux flyttade tillverkningen utomlands. Nu är hon pensionär och nybliven hundägare.

”Som träslöjd i skolan – fast med metall”

PENSIONSAVGÅNGAREtt samarbetsprojekt i Värmland har gett över åttio arbetslösa ungdomar jobb i industrin. En av dem är William Sjöström på RZ Zampart i Karlstad.

Parterna överens om ABB

Tvisten vid ABB är löst. I de centrala förhandlingarna kom facket och arbetsgivarna överens om en lösning. Uppgörelsen är sekretessbelagd.

Nu börjar jobbjakten efter tunga varslet

NEDDRAGNINGTill sommaren ska 100 av 250 anställda bort på Hjältevadshus. "Trist att det är bostadspolitiken, och inte en lågkonjunktur, som har skapat krisen”, säger GS-klubbens ordförande Joakim Dacke.

BONUS I INDUSTRIN

Slopad bonus blev flextid

På Volvo Powertrain i Skövde och Köping byttes bonusen mot flextid efter en omröstning bland medlemmarna. Det ger bättre skydd i dåliga tider, säger Lars Ask, klubbordförande i Skövde.

Scania: Lika bonus för alla – utom ledningen

På Scania håller företagsledningen med facket: bonusen ska vara lika för alla. Men för höga chefer finns ett annat bonusprogram.

Astra Zenecas kommunikations­direktör: ”Man kan ta det som en sporre”

Man kan välja att gräva ner sig, eller se en låg bonus som en sporre. Det säger Astra Zenecas kommunikationsdirektör Jacob Lund i en intervju om kritiken mot företagets bonussystem.

”Nästa gång skär någon av sig handen”

Bonussystem kan vara bra men det finns risker. Och det är en fördel om de går att påverka i förhandlingar. Vi lät avtalssekreterarna med företrädare på Pappers, IF Metall och GS kommentera.

Verkstad, kontor eller fritidsgård?

ÖGONBLICKETKlockan är 16.25 på Mineteam i Gällivare. Vd:n Oskar Spets, i keps och Anton Joensuu tar en skejtpaus i företagets lokaler.

DA nomineras för sin förklarande journalistik

Dagens Arbete har chans att vinna tre av åtta klasser i Fackföreningspressens pris i år. Det står klart sedan vi nominerats även för ”Bästa avslöjande” och ”Bästa förklarande text”.

DA:s fotograf dubbelt prisad i Årets Bild

Dagens Arbetes fotograf David Lundmark tog hem två priser i finalen av Årets Bild-tävlingen i Jönköping. Han vann klassen ”Årets porträtt” och fick också pris för sitt uppmärksammade reportage om dödsolyckor.

Strokirk Landströms lägger ned tryckeri

Strokirk Landströms offset-tryckeri och bokbinderi i Lidköping läggs ned, runt 20 anställda kommer att varslas. Nya ägaren Exakta satsar i Malmö i stället.

DA:s redigerare kan prisas för reportage om klädindustrin

Dagens Arbetes redigeringsledare Isak Krantz kan vinna Fackförbundspressens journalistpris i klassen ”Bästa redigering” för reportaget om klädindustrin på Mauritius.

”Det började som ren självterapi”

DA MÖTERIndustriarbetaren Tommy Jeansson har skrivit självbiografin ”Ett myteri inifrån”, om att leva med psykisk ohälsa i 56 år utan att veta om det.

Industrin och jämställdhet

”Det gäller att fortsätta tjata och gnata”

Man kan inte ena stunden tycka att folk får göra som de vill med föräldraledigheten, och nästa stund klaga över ett ojämställt arbetsliv, säger förbundsordförande Marie Nilsson apropå IF Metalls jämställdhetskampanj.

1

Minska stressen med ökad jämställdhet

Ökad jämställdhet i vardagen är ett effektivt sätt att minska kvinnors dubbla stress menar stressforskaren Petra Lindfors. Här får du hennes bästa tips.

#metoo-uppropet som kom av sig

I bransch efter bransch samlades kvinnor till upprop mot sexism. Men industrin fick aldrig sitt #metoo. Ida Sjölander, montör på Scania, försökte.

6

”Stort behov av att prata feminism på golvet”

Feministiskt stipendiumI maj delar LO ut sitt första stipendium för facklig feminism. På sikt hoppas initiativtagarna att facken nu får en gemensam plattform att jobba från.

Fixar din chef tampongerna?

DILEMMATAtt ha mens och jobba inom industrin är inte alltid lätt. Kvinnor vittnar om svårigheten att ta en paus vid värk eller att få tid till att gå på toaletten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skriv till ossDet är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Skogsbrandens stockar blir fint virke

SOTIG MILJÖVINST Sågverket i Färila tar hand om det fullgoda virket bortom allt sot från sommarens bränder. Rickard Bruhn underhåller barkmaskinen flera gånger per dag.

Nu öppnar ett Marx-spa

Viskadalens folkhögskola inviger i dag ett spa där Karl Marx ska stå staty. ”Vi vill inte vara något 'Scandic' som många andra kursgårdar, tvärtom måste vi lyfta rörelsens rötter”, säger skolchefen Joakim Hjelm.

3

DA kan vinna Guldspaden

Dagens Arbete nomineras återigen till Sveriges finaste pris för grävande journalistik – Guldspaden – för reportaget om det svenska skuggsamhället.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.