"Det pågår en ständig kamp mellan arv och förnyelse."Helle Klein om arbetarrörelsens framtid.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Avtal 2016

IF-Metalls ordförande Anders Ferbe, Kommunals Annelie Nordström, LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson, från en presskonferens när avtalet slöts 2013. Foto Scanpix.

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Analys

I dag samlas ett par hundra ombud från hela landet i IF Metalls avtalsråd – startskottet för 2016 års avtalsrörelse, där 685 nya riksavtal ska tecknas.

Det blir en kraftmätning som kompliceras av svajig världsekonomi, obefintlig inflation och sifferlösa avtal.

Först av allt: En lönerörelse är alltid dragkampen om det produktionsöverskott som finns att dela på. En dragkamp, om man så vill, mellan arbete och kapital.Det sägs alltid inför varje avtalsrörelse att just den här gången är det extra besvärligt. Av slentrian? Sanningen är att varje lönerörelse har sina egenheter och förs utifrån olika förutsättningar.

I goda tider, när överskottet är stort och när efterfrågan på arbetskraft är hög blir det dyrare för arbetsgivarna att köpa arbetsfred. I dåliga tider betydligt billigare.  Jämför bara vad facken fick ut under det febriga högkonjunkturåret 2007 mot vad de mäktade med i slutet av det glåmiga 2010.

Den här gången då? Besvärligare än vanligt, eller? Kris i ekonomin eller inte?

Kina knakar och världsekonomin riskerar att falla ner i en ny svacka. Men samtidigt ser vi andra tecken. Volvo personvagnar som nyanställer tusentals och svenska företag som gör hyggliga vinster. I alla fall de stora.

Omvärlden är en av förutsättningarna. Hur efterfrågan ser ut utomlands. Vilka priser företagen kan ta för sina varor. I slutändan är det ju de pengarna som ska betala lönehöjningarna för merparten av de anställda inom industrin.

Men inte bara. Höjda löner tas även ur en annan källa: produktiviteten. Just nu är ökningen av effektiviteten knappast vad den var för några år sedan. Ett problem som Sverige delat med de flesta konkurrentländer sedan finanskrisen.

Ett annat problem som Sverige delar med andra länder och som påverkar årets lönerörelse är den obefintliga inflationen.

Inflationsmålet är i likhet med Industriavtalet bägge barn av 90-talskrisen. Två stabila utvägar ur ett ekonomiskt kaos. Så var det tänkt.

Industriavtalet har under åren gett höjda reallöner och samtidigt stärkt industrins konkurrenskraft. Vilket var två av de viktigaste målen när Industriavtalet undertecknades för snart tjugo år sedan.

Men Riksbanken har knappast fixat 2 procents inflation. Prisökningstakten har legat en bra bit under. Gaspedalen – räntan – har inte fungerat som det var tänkt. Just nu tar gasen knappt alls.

Okej, säger arbetsgivarna. Då kan vi heller inte utgå från det 2-procentiga inflationsmålet när vi diskuterar löner. Då måste vi istället utgå från den situation som är. Det vill säga: noll inflation.

Facken är av en annan uppfattning. Inflationsmålet gäller, Riksbanken är trovärdig i sin strävan att uppfylla målet och det vore också bra för samhällsekonomin om det uppfylldes. Dessutom hävdar facket att inflationstakten i Sverige i dag ligger på 1,5 procent när statistiken rensats från Riksbankens egna ränteförändringar och de sjunkande energipriserna. Det är knappast en tillfällighet att facken bjuder in den ene efter den andre från Riksbankens direktion för att prata penningpolitik, senast  häromdagen.

Världskonjunktur, exportpriser, produktivitet och inflation – det är de viktigaste nationalekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Men det finns andra faktorer som påverkar – och kanske också komplicerar.  De handlar inte  om global ekonomi utan om hemmasnickrade avtalskonstruktioner.

Som de sifferlösa avtalen. Alltså de riksavtal som inte anger någon som helst löneökning (utom möjligen en stupstocksregel om ett belopp i händelse av att de lokala parterna inte kommer överens).

316 riksavtal är på ett eller annat sätt sifferlösa. Avtalen omfattar 800 000 anställda – dubbelt så många som för två år sedan. Ett helt nytt landskap, som Medlingsinstitutets avgående generaldirektör Claes Stråth konstaterade vid ett SNS-seminarium häromsistens.

De sifferlösa avtalen finns främst inom den offentliga sektorn. Men avtalen får nu återverkningar inom industrin. Inte så att de finns. Men industrins arbetsgivare lockas av dem. I Almedalen i somras summerade en bred front av industrins arbetsgivare sin syn på den framtida lönebildningen. Det sifferlösa frestar. Eller processlöneavtal, som man hellre kallar avtalen.

Med dessa ska man kunna få en företagsnära lönebildning. Arbetsgivarna talar inte längre om begreppet som de en gång lånade från tyskan, öppningsklausuler. Alltså möjligheten att lokalt kunna komma överens om villkor som är sämre än riksavtalets.

Men företagsnära lönebildning är i grund och botten öppningsklausuler. Arbetsgivarna betonar att företag har olika förutsättningar, finns i olika branscher och lever i vitt skilda konjunkturer. ”Därför är det viktigt att ge enskilda företag möjligheter att anpassa lönesättningen till sina egna faktiska förhållanden” skrev de i dokumentet som presenterades inför Almedalsveckan. Om man inte kommer överens lokalt ska det finnas en stupstock, en nivå som gäller om de lokala parterna inte lyckas komma överens.

Den konkurrensutsatta industrin ska fortfarande normera och ange riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Så långt är man överens med facket. Men knappast om resten: den enda siffra som ska finnas i riksavtalet är en stupstock som alltså tas fram när det kört ihop sig på den lokala nivån.

Ett annat inslag på spelplanen är samordningen inom LO. De senaste dagarna har förbundens avtalssekreterare stött och blött avtalsfrågorna för att kunna forma en samordning som håller.

Inför avtalssekreterarnas träff publicerade Kommunal ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de lyfte undersköterskorna som den grupp som man vill satsa extrapengar på.

Därmed gör Kommunal det som dess kritiker på industrisidan tidigare efterlyst: identifiera en grupp bland era medlemmar som bör få mer.

Industrifacken har ju tidigare varit måttligt intresserade av att hela förbund eller hela avtalsområden skulle få mer än industrin. Enskilda grupper däremot, om de anses vara ”värdediskriminerade”. Nu har alltså Kommunal lyft fram en sådan avgränsad grupp, undersköterskorna.

Kommunals utspel innebär ju att en grupp – undersköterskorna – ska ha mer inte bara i förhållande till medlemmar i andra förbund utan också i förhållande till andra kommunalare.

Men utspelet var mer än ett diskussionsinlägg. Utspelet var formulerat som ett villkor för att Kommunal överhuvudtaget skulle vara med i LO:s samordning. Om andra fack följer efter och formulerar sina villkor lär LO-förbunden få en tuff sammanjämkningsresa framöver.

Hur det i slutändan påverkar samordningen inom LO kommer att visa sig när förbunden träffas för sitt representantskap den 21 oktober. Då lägger avtalsrörelsen in en högre växel.

 


hg@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Jag var med på avtalsrådet, och tycker att facken inte inser sin egen styrka. Man intar en alltför underdånig hållning emot arbetsgivarna. Vi ska begära rejäla löneökningar som utgångsbud, och får absolut inte sälja ut LAS till arbetsgivarna. Vi ska ta ansvar, men då måste vår motpart också göra det, även sluta med sina angrepp på våra rättigheter!

Gotfried:

Jag håller med D.Andersson ovan, att rejäla löneökningar är ett måste då den disponibla inkomsten annars riskerar att falla på grund av en arbetarfientlig politik.

Regeringen höjer alla skatter dom hittar och detta har aldrig resulterat i fler jobb. Tvärtom riskerar vi en härdsmälta i jobblinjen om den disponibla inkomsten sjunker.

Riksbankens minusränta innebär inte den knuff på inflationen dom hoppats på och då finns bara högre löner och högre konsumtion som kan ge det.

Det är i sammanhanget viktigt att konsumerande grupper får pengar (ungdomar, arbetslösa) om vi ska få en knuff i rätt riktning, eftersom ett högre sparande bland oss äldre knappast skapar nya jobb.

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

"Ni får mer pengar mot att vi får mer makt"

AnalysArbetsgivarna vill i utbyte mot höjd lön kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket. Arbetstidskorridoren är åter i fokus, skriver Harald Gatu i en analys.

2

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.