”Utlys extraval och låt det hållas i samband med EU-valet till våren””I stället för att pröva omöjliga statsministerkandidater borde talmannen låta väljarna ta ansvar”, skriver Helle Klein.

”Är det verkligen människorna eller samhället – och arbetsmarknaden – det är fel på?”Krönika, Daniel Mathisen.

Avtal 2016

IF-Metalls ordförande Anders Ferbe, Kommunals Annelie Nordström, LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och avtalssekreterare Torbjörn Johansson, från en presskonferens när avtalet slöts 2013. Foto Scanpix.

Startskott för komplicerad avtalsrörelse

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Analys

I dag samlas ett par hundra ombud från hela landet i IF Metalls avtalsråd – startskottet för 2016 års avtalsrörelse, där 685 nya riksavtal ska tecknas.

Det blir en kraftmätning som kompliceras av svajig världsekonomi, obefintlig inflation och sifferlösa avtal.

Först av allt: En lönerörelse är alltid dragkampen om det produktionsöverskott som finns att dela på. En dragkamp, om man så vill, mellan arbete och kapital.Det sägs alltid inför varje avtalsrörelse att just den här gången är det extra besvärligt. Av slentrian? Sanningen är att varje lönerörelse har sina egenheter och förs utifrån olika förutsättningar.

I goda tider, när överskottet är stort och när efterfrågan på arbetskraft är hög blir det dyrare för arbetsgivarna att köpa arbetsfred. I dåliga tider betydligt billigare.  Jämför bara vad facken fick ut under det febriga högkonjunkturåret 2007 mot vad de mäktade med i slutet av det glåmiga 2010.

Den här gången då? Besvärligare än vanligt, eller? Kris i ekonomin eller inte?

Kina knakar och världsekonomin riskerar att falla ner i en ny svacka. Men samtidigt ser vi andra tecken. Volvo personvagnar som nyanställer tusentals och svenska företag som gör hyggliga vinster. I alla fall de stora.

Omvärlden är en av förutsättningarna. Hur efterfrågan ser ut utomlands. Vilka priser företagen kan ta för sina varor. I slutändan är det ju de pengarna som ska betala lönehöjningarna för merparten av de anställda inom industrin.

Men inte bara. Höjda löner tas även ur en annan källa: produktiviteten. Just nu är ökningen av effektiviteten knappast vad den var för några år sedan. Ett problem som Sverige delat med de flesta konkurrentländer sedan finanskrisen.

Ett annat problem som Sverige delar med andra länder och som påverkar årets lönerörelse är den obefintliga inflationen.

Inflationsmålet är i likhet med Industriavtalet bägge barn av 90-talskrisen. Två stabila utvägar ur ett ekonomiskt kaos. Så var det tänkt.

Industriavtalet har under åren gett höjda reallöner och samtidigt stärkt industrins konkurrenskraft. Vilket var två av de viktigaste målen när Industriavtalet undertecknades för snart tjugo år sedan.

Men Riksbanken har knappast fixat 2 procents inflation. Prisökningstakten har legat en bra bit under. Gaspedalen – räntan – har inte fungerat som det var tänkt. Just nu tar gasen knappt alls.

Okej, säger arbetsgivarna. Då kan vi heller inte utgå från det 2-procentiga inflationsmålet när vi diskuterar löner. Då måste vi istället utgå från den situation som är. Det vill säga: noll inflation.

Facken är av en annan uppfattning. Inflationsmålet gäller, Riksbanken är trovärdig i sin strävan att uppfylla målet och det vore också bra för samhällsekonomin om det uppfylldes. Dessutom hävdar facket att inflationstakten i Sverige i dag ligger på 1,5 procent när statistiken rensats från Riksbankens egna ränteförändringar och de sjunkande energipriserna. Det är knappast en tillfällighet att facken bjuder in den ene efter den andre från Riksbankens direktion för att prata penningpolitik, senast  häromdagen.

Världskonjunktur, exportpriser, produktivitet och inflation – det är de viktigaste nationalekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Men det finns andra faktorer som påverkar – och kanske också komplicerar.  De handlar inte  om global ekonomi utan om hemmasnickrade avtalskonstruktioner.

Som de sifferlösa avtalen. Alltså de riksavtal som inte anger någon som helst löneökning (utom möjligen en stupstocksregel om ett belopp i händelse av att de lokala parterna inte kommer överens).

316 riksavtal är på ett eller annat sätt sifferlösa. Avtalen omfattar 800 000 anställda – dubbelt så många som för två år sedan. Ett helt nytt landskap, som Medlingsinstitutets avgående generaldirektör Claes Stråth konstaterade vid ett SNS-seminarium häromsistens.

De sifferlösa avtalen finns främst inom den offentliga sektorn. Men avtalen får nu återverkningar inom industrin. Inte så att de finns. Men industrins arbetsgivare lockas av dem. I Almedalen i somras summerade en bred front av industrins arbetsgivare sin syn på den framtida lönebildningen. Det sifferlösa frestar. Eller processlöneavtal, som man hellre kallar avtalen.

Med dessa ska man kunna få en företagsnära lönebildning. Arbetsgivarna talar inte längre om begreppet som de en gång lånade från tyskan, öppningsklausuler. Alltså möjligheten att lokalt kunna komma överens om villkor som är sämre än riksavtalets.

Men företagsnära lönebildning är i grund och botten öppningsklausuler. Arbetsgivarna betonar att företag har olika förutsättningar, finns i olika branscher och lever i vitt skilda konjunkturer. ”Därför är det viktigt att ge enskilda företag möjligheter att anpassa lönesättningen till sina egna faktiska förhållanden” skrev de i dokumentet som presenterades inför Almedalsveckan. Om man inte kommer överens lokalt ska det finnas en stupstock, en nivå som gäller om de lokala parterna inte lyckas komma överens.

Den konkurrensutsatta industrin ska fortfarande normera och ange riktmärket för resten av arbetsmarknaden. Så långt är man överens med facket. Men knappast om resten: den enda siffra som ska finnas i riksavtalet är en stupstock som alltså tas fram när det kört ihop sig på den lokala nivån.

Ett annat inslag på spelplanen är samordningen inom LO. De senaste dagarna har förbundens avtalssekreterare stött och blött avtalsfrågorna för att kunna forma en samordning som håller.

Inför avtalssekreterarnas träff publicerade Kommunal ett debattinlägg i Dagens Nyheter där de lyfte undersköterskorna som den grupp som man vill satsa extrapengar på.

Därmed gör Kommunal det som dess kritiker på industrisidan tidigare efterlyst: identifiera en grupp bland era medlemmar som bör få mer.

Industrifacken har ju tidigare varit måttligt intresserade av att hela förbund eller hela avtalsområden skulle få mer än industrin. Enskilda grupper däremot, om de anses vara ”värdediskriminerade”. Nu har alltså Kommunal lyft fram en sådan avgränsad grupp, undersköterskorna.

Kommunals utspel innebär ju att en grupp – undersköterskorna – ska ha mer inte bara i förhållande till medlemmar i andra förbund utan också i förhållande till andra kommunalare.

Men utspelet var mer än ett diskussionsinlägg. Utspelet var formulerat som ett villkor för att Kommunal överhuvudtaget skulle vara med i LO:s samordning. Om andra fack följer efter och formulerar sina villkor lär LO-förbunden få en tuff sammanjämkningsresa framöver.

Hur det i slutändan påverkar samordningen inom LO kommer att visa sig när förbunden träffas för sitt representantskap den 21 oktober. Då lägger avtalsrörelsen in en högre växel.

 


hg@da.se

2Kommentarer

Dan Andersson:

Jag var med på avtalsrådet, och tycker att facken inte inser sin egen styrka. Man intar en alltför underdånig hållning emot arbetsgivarna. Vi ska begära rejäla löneökningar som utgångsbud, och får absolut inte sälja ut LAS till arbetsgivarna. Vi ska ta ansvar, men då måste vår motpart också göra det, även sluta med sina angrepp på våra rättigheter!

Gotfried:

Jag håller med D.Andersson ovan, att rejäla löneökningar är ett måste då den disponibla inkomsten annars riskerar att falla på grund av en arbetarfientlig politik.

Regeringen höjer alla skatter dom hittar och detta har aldrig resulterat i fler jobb. Tvärtom riskerar vi en härdsmälta i jobblinjen om den disponibla inkomsten sjunker.

Riksbankens minusränta innebär inte den knuff på inflationen dom hoppats på och då finns bara högre löner och högre konsumtion som kan ge det.

Det är i sammanhanget viktigt att konsumerande grupper får pengar (ungdomar, arbetslösa) om vi ska få en knuff i rätt riktning, eftersom ett högre sparande bland oss äldre knappast skapar nya jobb.

Kommentera artikeln här

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Klart med nytt tidningsavtal

Strejken på tidningsavtalet är avblåst. Både fack och arbetsgivare sade ja till medlarnas bud.

Helgmangling för att undvika strejk

Det blir medling hela helgen mellan GS och Almega för att nå ett nytt avtal och därmed undvika en strejk från onsdag i nästa vecka. GS säger samtidigt att det kan bli utökat varsel om tryckerierna rundar konflikten genom att flytta produktionen.

Parterna förbereder sig för tidningsstrejk

300 grafiker kan tas ut i strejk om en dryg vecka, vilket slår mot Expressen och andra stora tidningar. Tryckeriet Pressgrannar svarar med att flytta produktion till andra ställen. Nu ska tre medlare försöka lösa konflikten.

GS varslar om strejk

GS varslar om strejk för grafiker på tre tidningstryckerier. En kärnfråga är rätten till delpension.

1

Tidningsförhandlingar strandade i dag

Förhandlingarna för de grafiker som jobbar på tidningstryckerier strandade i dag. En av de stora knäckfrågorna är delpensionen.

GS håller fast vid deltidspension

GS-facket har inte släppt frågan om deltidspension för sina medlemmar på tidningsavtalet, medan motparten Almega säger nej. Avtalet går ut på lördag, det blir fortsatta förhandlingar nästa vecka.

Läsarnas frågor om avtalen

Svar direktAvtalsrörelsen är inne i sista fasen, den 1 april ska nya avtal vara på plats. Vi bad våra läsare om åsikter och frågor kring avtalen, förhandlingarna och villkoren i arbetslivet. Här får de svar från IF Metall, GS och Pappers.

2

Avtalsrörelsen startade med en krock

Nu har avtalsrörelsen dragit i gång på allvar. På tisdagen visade de opartiska ordförandena upp en första skiss, som bygger på ett tvåårigt avtal. IF Metall och de andra industriförbunden säger försiktigt ja till ett tvåårsavtal. Men arbetsgivarsidan säger nej till den första avtalsskissen.

1

Nu blev det svåra ännu svårare

AnalysDe fem industrifacken ställde sig i dag positiva till Opos första skiss till nytt avtal. Men arbetsgivaren sade nej. Nu blir det ännu mer stressigt att hinna få ihop ett nytt avtal till 1 april. DA:s Harald Gatu förklarar vad som händer härnäst.

Pappers bryter tystnaden i avtalsrörelsen

Längre avtal och förändringar i arbetstidskontot. Pappers förbundsordförande Matts Jutterström berättar om de pågående förhandlingarna.

2

Ställ din fråga om avtalet

Vad är viktigt för dig i avtalsrörelsen? Har du frågor eller åsikter om villkoren i arbetslivet, om förhandlingarna eller om paragrafer i ditt kollektivavtal? Ställ din fråga här så ber vi avtalssekreterarna om ett svar.

Anders Ferbe varnar för ökande konflikter

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger att årets avtalsrörelse är den jobbigaste på länge, eftersom lönenormeringen utmanas av både politiker och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsgivarna vill ha lördagsarbete

Arbetsgivarna vill att det ska bli enklare och billigare att flytta övertiden – upp till fem timmar i veckan.

6

"Ni får mer pengar mot att vi får mer makt"

AnalysArbetsgivarna vill i utbyte mot höjd lön kunna bestämma mer när du ska jobba och hur mycket. Arbetstidskorridoren är åter i fokus, skriver Harald Gatu i en analys.

2

Makten över arbetstiden i fokus

GS avtalArbetsgivarnas behov måste styra både arbetstidens längd och vilka skiftformer som ska införas. De anställdas inflytande måste minska. Det kräver GS-fackets motparter.

Industrifacken vill sitta still i båten

AnalysLO-samordningen är bruten, men industrifacken vill inte ändra ett vinnande koncept - deras avtal ska vara styrande liksom tidigare år. Nu återstår att se om industrinormen fortfarande gäller, skriver DA:s Marie Edholm.

Industrin nobbar fackens lönekrav

Industrins och handelns arbetsgivare tycker att fackens lönekrav är alldeles för höga, men de är oeniga när det gäller frysta ingångslöner. Teknikföretagen vill i stället ha utökade yrkesintroduktionsavtal.

1

Industrifacken lägger fram sina lönekrav

De fem förbunden i Facken inom industrin kräver 2,8 procent i löneförhöjning, minst 450 kronor i månaden, och vill ha ettårsavtal. Förbunden vill också satsa mer på deltidspension, jämställdhet och psykosocial arbetsmiljö.

3

"Ungdomar har inte en aning om vad det betyder”

IF Metalls avtalsråd ska i två dagar behandla 260 motioner. Det handlar om allt från nyindustrialisering till omplaceringsersättning - men också om att ansa det fackliga språket.

Läs mer från Dagens Arbete:

Fortsatt oro vid Kubal

För femte gången har den amerikanska regeringen givit uppskov med sanktionerna mot de ryska ägarna av Kubal i Sundsvall. Kommer inget nytt besked nästa fredag får de anställda börja släcka ner sin fabrik lagom till jul.

Vad har du helst på ditt julbord?

Ät smart på årets julbord

ÄT-TAKTIKVisste du hur nyttig sillen är, att marsipanen har använts som medicin och att det var en fransk präst som gav oss clementinerna? DA guidar dig i julbordets sju klassiska turer.

Skuldfällan

Blir Kjell någonsin fri?

LIVSTIDSDOMKjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. När huset såldes med tvång gick luften ur honom, och skulderna började växa. Han är en av tiotusentals överskuldsatta svenskar. Kjell hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Ovärdigt för ett välfärdsland

LEDARE”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Fackföreningsavdraget fick ett kort liv

BudgetenI somras infördes avdragsrätt för fackföreningsavgiften. Den kommer att gälla vid nästa deklaration – men sen är det slut. Moderaterna och KD, vars budgetförslag vann i riksdagen i går, vill använda pengarna till ytterligare jobbskatteavdrag.

2

Heta rykten om försäljning av ABB:s kraftdivision

Ryktena om att ABB ska sälja sin kraftdivision Power Grids med 3800 anställda till japanska Hitachi blir allt hetare. ”Vi har ingen aning om vart den här affären hamnar, om den nu ens blir av”, kommenterar Bosse Larsson ordförande för IF Metalls koncernfack i ABB.

Ungerska facken protesterar mot mera övertid

Ungern fick i i veckan en ny lag som höjer taket för övertidsarbete från 250 till 400 timmar per år. Slaveri, säger fackföreningarna som mobiliserat sina medlemmar mot förslaget.

Ladda ner DA nr 10 här!

Dagens Arbete finns nu som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Fortfarande vanligt med sexuella trakasserier i industrin

Sexuella trakasserierEtt drygt år efter metoo är sexuella trakasserier fortfarande ett stort problem i industrin, visar en ny undersökning bland IF Metalls medlemmar. ”Vårt arbete mot sexuella trakasserier måste fortsätta med oförminskad styrka”, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Perfekt eller defekt?

ÖgonblicketKlockan är 12.30 på Stora Enso i Fors.

Krafs för alla – utom en själv

NOSTALIGIMånga av ens prylar skulle man inte ens få en spänn för, men de kan ändå vara i det närmaste ovärderliga. DA:s Pontus Ohlin rotar fram sju saker som får honom att minnas med värme.

Svetsjobb kan ge ett annat liv

Möte medAnthony Nöjdberg lär kvinnorna på anstalten Hinseberg att svetsa. Kunskaperna ger chans till en nystart på utsidan.

Älvsbacka Strand, Skellefteå.

Rekordlyft för trä i flerbostadhus

BRANSCHLYFTDet svenska bostadsbyggandet minskar nu från de senaste årens höga nivåer, men trähusindustrin är tydligt optimistiskt. Dels byggdes det rekordmånga lägenheter i trä i fjol, dels ökar dess marknadsandel.

GS i Indien: ”De vågade inte prata med oss”

GS-facket reste till Indien för att träffa anställda på Tetra Pak, men de lyckades inte få tag på någon som vågade prata. ”De var rädda för att någon skulle se det”, säger Julius Petzäll på GS.

Jakten på hammaren

ÖGONBLICKETKlockan är 16.21 på Stena Recycling i Huddinge utanför Stockholm.

”Utan hjälp hade jag aldrig fått ut pengarna”

Koll påMisstänker du att arbetsgivaren har betalat ut för lite i lön eller slarvat med semesterersättningen? Klaga, man kan få ersättning flera år efteråt! Jouko Riihijärvi fick ut 80 000 kronor i obetald lön.

Här är julens bästa ask

DA TESTARVi bad fyra industriarbetare om hjälp att hitta bästa pralinen att bjuda på efter middagen eller att ge bort. Kolla in vilken som blev favoriten bland de sex chokladaskarna och vilken som ser ut som "en andravinst på bingo".

1,4 miljoner mår dåligt av jobbet

ARBETSMILJÖDe som är mellan 30 och 49 år drabbas hårdast av jobbstress. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning av besvär till följd av arbetet.

Förbered din cykel för snö och slask

Tips från proffsetSatsa på dubbdäck, stänkskärmar och bra olja – och rengör cykeln så ofta du orkar. Cykel­mekanikern Erik Lindgren visar hur du rullar du säkert hela vintern.

 Vi hörs (helst inte)!

SkruvatDA:s Pontus Ohlin skriver om att vi nu i de sociala mediernas tid kanske aldrig varit så asociala: ”Inte sällan vet man ju mer om ens flyktiga bekantskaper från förr än om ens nära vänner i nutid.”

”Svårt att bara låsa dörren och gå hem”

VAD HÄNDE SEN? Erik Jernberg och hans fru Anita har i tre år letat efter någon som vill ta över skinntillverkningen och affären. Nu ger de upp och säljer av de sista maskinerna och skinnplaggen.

Döden på jobbet

”Ett liv bakom varje knastertorr mening”

PERSPEKTIVVarje vecka omkommer någon i olyckor på svenska arbetsplatser. DA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp skriver om lidandet hos de anhöriga, om döden som inte fastnar i statistiken och den långa väntan på ett avslut.

”Mamma var tokig i bas”

ProfilenABB-arbetaren Joakim Galle har spelat bas runt Europa så att händerna blev fulla av blåsor. Nu har han ett nytt band hemma i Västerås.

Skyddsombuden sågar arbetet mot stress

För mer än hälften av IF Metalls skyddsombud är viktigaste frågan att motverka stress och för hög arbetsbelastning. Men många av dem säger att den psykosociala arbetsmiljön på jobbet fortfarande är dålig.

Regeringskaoset kan slå mot yrkesutbildningar

11 000 platser på yrkeshögskolan riskerar att försvinna när övergångsregeringen inte kan genomföra sin planerade politik, befarar arbetsgivarna. Industrin kan drabbas särskilt hårt.

Uppmaning att lämna landet är ej diskriminering

Den som inte är nöjd med Försäkringskassans beslut kan flytta från Sverige. Så sade handläggaren till en man från forna Jugoslavien. Olämpligt, men inte diskriminering, slår tingsrätten fast i en dom.

Syskonen Peter och Lena Nilsson med Lenas son Jimmie Lämsä vid familjegraven precis intill bruket i Billingsfors. Foto: Adam Daver

En familj, ett bruk, ett sekel

När jobbet går i arvFamiljen Nilsson vet hur det är att arbeta inom industrin. Hela släkten har gjort det – i mer än hundra år. Här på Billingsfors bruk eller på en fabrik i närheten. Lena, Peter  och Jimmie är fjärde och femte generationen.

Gör bilen redo för vintern

Tips från proffsetBilmekanikern Robin Ågren på Bilmetro i Sandviken har jobbat tolv säsonger med däckbyten. Här ger han sina bästa tips för att däckbytet ska bli så smidigt som möjligt.

1

Hur gör jag för att slippa jobba natt?

Fråga om jobbetEn småbarnsförälder som jobbar treskift sedan flera år känner att det börja ta hårt på hälsan. Har hon rätt att slippa jobba natt? Vår jurist reder ut.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.