Skäms inte för att själen är trasig

På arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vi behöver påminna oss om att de som hörs mest i sociala medier inte är flest”

Krönika, Alexandra Pascalidou. 

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Tio hot mot din löneökning

Avtalsrörelsen står inför dörren. Då ska facket och arbetsgivarna förhandla fram din nya lön. Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? Dagens Arbete listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

Världsekonomin  är fortfarande knackig

Världsekonomin mår fortfarande dåligt efter finanskrisen som var den värsta ekonomiska krisen som världen sett efter andra världskriget. Med krisen följde ett skuldberg, både hos stater, företag och hushåll. Efterfrågan hålls nere när skulder ska betalas av. Utan efterfrågan – ingen produktion. Uppgången efter krisen har varit både skakig och seg. Risken för bakslag är stor och de skuldsatta länderna är dåligt rustade för en ny konjunkturnedgång samtidigt som Kina hackar. Men: den europeiska centralbanken ECB:s stimulanspaket från i vintras kan ge skjuts åt ekonomin, liksom återhämtningen i USA. Det låga oljepriset kan också bidra till ökad efterfrågan i omvärlden.

Hög arbetslöshet 

Många arbetslösa – låga lönekrav. Så har det sett ut i avtalshistorien. Få saker dämpar lönekraven så mycket som låg efterfrågan på arbetskraft. Tvärtom bidrar hög efterfrågan på arbetskraft att driva på löneökningarna. Löneökningarna var dubbelt så stora högkonjunkturåret 2007 som ”efterkrisåret” 2010. I dag är arbetslösheten 7,7 procent. En hög nivå historiskt sett. Men i vissa branscher ropas det efter arbetskraft.

Inte lika effektivt längre

Höjda reallöner förutsätter ökad produktivitet. Om tillverkningen blir effektivare kan man också betala ut högre löner, enligt läroboken. Svensk industri låg i världstopp i produktivitet för inte så längesedan. Vinsterna från produktivitetsökningen delades – grovt sett – mellan ägarna och de anställda. Men just nu ökar inte produktiviteten. Det beror inte på att vi jobbar långsammare. Det kan snarare förklaras med att högproduktiva företag har lagts ned. Eller att det har kommit in mer tjänster i produktionen. Sånt drar ner tempot i produktiviteten. Men: produktiviteten är även svag i konkurrentländerna. Därmed blir den svaga svenska produktivitetsutvecklingen ingen större konkurrensnackdel.

Priserna sjunker

Det kallas deflation, när den allmänna prisnivån i samhället sjunker. Stora delar av världen – både Sverige och viktiga exportmarknader som Europa och USA – har i dag fallande priser eller en situation där priserna varken ökar eller minskar. Det sätter press på lönerna. Men: många ekonomer, till och med finansministrar, vill att lönerna stiger i norra Europa. Det skulle öka efterfrågan, få fart på prisökningstakten och samtidigt ge draghjälp åt de problemtyngda länderna i Sydeuropa. Obalanserna i Europa skulle rättas till om efterfrågan och löner steg snabbare i Europas ”överskottsländer” dit Sverige hör.

Inflationsmålet överges

I Sverige siktar Riksbanken på att inflationen ska vara 2 procent. Då anses ekonomin må bäst. Problemet är att vi nästan aldrig är uppe i 2 procent. Det har visserligen varit bra för reallönerna. De senaste fem åren har reallönerna stigit med i snitt 2,1 procent per år tack vare den låga inflationen. Men nu när priserna sjunker tycker inte arbetsgivarna att löneökningarna ska ta hänsyn till inflationsmålets 2 procent. Det blir för dyrt, anser man. Sjunker istället priserna får man utgå från det istället. Men: Riksbanken gör allt för att inflationsmålet ska gälla. Med extremt låga räntor ska efterfrågan och investeringar öka. Med försvagad krona ska export stimuleras och lagom mycket inflation importeras.

Stigande kronkurs

Det är marknaden som bestämmer värdet på kronan. När valutahandlarna köper svenska kronor stiger kronkursen. Kronan blir då dyrare i förhållande till andra valutor. Samtidigt blir då svensktillverkade varor också dyrare att sälja på världsmarknaden. Å andra sidan blir importerade varor – som insatsvaror i industrin – billigare att köpa in. Stigande kronkurs pressar vinsterna för företagen och minskar viljan att betala ut löneökningar. Men: på senare tid har kronkursen sjunkit. Kronan har blivit billigare mot andra valutor och det ger fart åt svensk export. De flesta svenska storföretagen visar också fortsatt höga vinster.

Inga individgarantier i avtalen

En individgaranti är den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till på ett avtalsområde. Utan en individgaranti i avtalet är ingen garanterad någon löneökning. Individgarantin brukar vara en knäckfråga i avtalsrörelserna eftersom arbetsgivarna inte gillar den. Cirka hälften av alla avtal på arbetsmarknaden saknar någon form av garanterad lönehöjning för individen. Men: för industrifacken är frågan om garanterade löneökningar närmast helig.

Arbetsgivarna får igenom sina ”öppningsklausuler”

Arbetsgivarna vill – när ett företag är pressat ekonomiskt – kunna ”öppna upp” kollektivavtalet. Ute på företagen ska man kunna förhandla fram exempelvis lönesänkningar eller längre arbetstider. Förebilden finns i Tyskland där man kan göra lokala avsteg från avtalet. Men: i Sverige ger kollektivavtalet betydligt större möjlighet till lokala anpassningar. Däremot får en lokal fackklubb aldrig gå med på villkor som är sämre än kollektivavtalet.

Allt fler sifferlösa avtal

Ett sifferlöst avtal har inga bestämmelser om någon minsta löneökning. Det får i stället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chefen. Vem kan då få höjd lön? Sannolikt den som tillhör en attraktiv yrkesgrupp som det är brist på. Och de andra då? Idag sprider sig de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden. Men: det finns ännu inga sifferlösa avtal inom industrin utan bara i offentlig sektor, bland 900 000 tjänstemän i kommuner och landsting.

Respekten för kollektivavtalet

Knappast ett hot på kort sikt, men på lång sikt kanske.  Hänger ihop med frågan om hur många som är med i facket. Om få är med i facket – varför ska då en arbetsgivare bry sig om ett kollektivavtal? Arbetsgivaren skulle kunna säga: ”Nu är det så många som står utanför facket att kollektivavtalet inte betyder någonting och därför behöver jag inte betala ut någon lönehöjning”. Bland alla löntagare sjunker organisationsgraden. Färre är med i facket. Men: industriarbetarna är den grupp som är mest trogen facket. 8 av 10 är med. För inte så länge sedan var ännu fler, 9 av 10 industriarbetare, anslutna.

Läs mer: Avtalsrörelsen | Lön


hg@da.se

1Kommentarer

Bob Nord:

Man glömde det största hotet mot löneökningar: folket som sitter i LO-borgen, på de olika förbunden och samtidigt i knäet på arbetsgivarna och lyfter löner som vi arbetare bara kan drömma om och är helt verklighetsfrånvarande utan någon som helst känsla för arbetarna de skall representera.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Coronakrisen

Ferbe om uppdraget som coronasamordnare: Många är fortfarande i chock

DA MÖTERRegeringens coronasamordnare Anders Ferbe tog fram förslaget på korttidsarbete redan före krisen. Aldrig anade han att en pandemi skulle skynda på införandet.

Stor rädsla för corona i skuggsamhället

PerspektivArbetsmiljöverket har stoppat all tillsyn. ”Vi åker inte ens ut på olyckor längre”, berättar en inspektör. Samtidigt fortsätter svartarbetet. Och människor i skuggsamhället är rädda, skriver Elinor Torp.

”Okej med korttidsarbete, bara lönetappet inte blir för stort”

EnkätMånga företag har infört korttidsarbete på grund av coronakrisen. DA frågade fyra industriarbetare: Är du beredd att gå ner i tid och inkomst för att säkra jobbet? 

ABB-facken till attack mot Wallenberg och Gardell

Facken på ABB tycker att beslutet att dela ut 18 miljarder till aktieägarna är provocerande. De varnar styrelsen ”för att dra ner företagets varumärke i smutsen genom att agera oetiskt.”

2

Staten ger företag bidrag även vid uppsägningar

Företag som säger upp personal har rätt att få statligt stöd enligt reglerna om korttidspermittering. Något som upprör IF Metall. ”Själva poängen är att företagen inte ska behöva säga upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

1

Höjda utdelningar – trots krisen

PERSPEKTIVDA:s Harald Gatu minns den bistra krisvåren 2009 då aktieutdelningarna frös inne. I dag slirar börsföretagen på hur det blir.

2

Facket på Scania vill ha korttidsavtal på plats innan helgen

Ingen lösning om korttidsarbete på plats ännu, när Scania meddelar att de stänger ner i Sverige. ”Allt händer så fort och vi har inte alla svar”, säger IF Metall-klubbens ordförande i Södertälje, Michael Lyngsie.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktie­utdelningar”

DEBATTDet är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Nu stänger stora delar av industri-Sverige

När fordonsjättar som Volvo Cars, Scania och AB Volvo stoppar produktionen berörs uppåt hundra tusen anställda runtom i landet. 

Korttidsavtal klart på Scania

IF Metalls medlemmar skickas hem från jobbet mellan 25 mars och 13 april, samtidigt som lönerna minskas med 7,5 procent.

GS sluter avtal om korttidsarbete

På onsdagen slöt GS ett central avtal om korttidsarbete med motparterna inom industrin. ”Vi betraktar det här som en tillfällig åtgärd”, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin jobbar för att få fram material till vården

”Vi jobbar dygnet runt”, säger Kristina Bengtsson på ACE Protection, som gör andningsskydd.

Inför coronan är vi alla lika – men industriarbetare kan inte jobba hemifrån

PerspektivDA:s arbetsmiljöreporter Elinor Torp reflekterar över coronasmittan, och listar tre viktiga punkter om din arbetsmiljö i dessa tider.

IF Metall tecknar flera avtal om korttidsarbete

IF Metall har anpassat flera avtal för att regeringens nya förslag om korttidsarbete ska kunna tecknas. Och fler branscher ges nu möjlighet till korttidsarbete.

AB Volvo stänger fabriken i Tuve

Volvo Lastvagnar stänger fabriken i Tuve i Göteborg på måndag och 15 dagar framåt.

Corona – vilka regler gäller vid arbete och sjukdom?

DA reder utEn rad nya regler ska minska smittspridningen och göra det enklare att stanna hemma vid misstänkt sjukdom. Här har vi samlat de viktigaste förändringarna.

Hur har du det? Ge oss en bild!

EfterlysningNu i coronatider får vi på DA hitta andra arbetssätt, och vi behöver DIN hjälp! Berätta hur ni har det på ditt jobb − och skicka gärna ett foto.

Så får du lättast fyr på brasan

DA testar: TändstålEn specialslipad knivrygg är bäst när elden tänds med tändstål. Metallbrickorna som följer med håller inte måttet, enligt de sjöscouter som testat.

Ångesten tog över Tommys liv

LEVA MED DIAGNOSMänniskor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

1

DA GRANSKAR VUXENUTBILDNINGEN

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

VUXENUTBILDNINGSlipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Foto: David Lundmark

Ett småskaligt hantverk

ÖgonblicketKlockan är 09.47 på Karlskrona lampfabrik.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen. Foto: Ludovic Marin, AP

EU:s minimilön – ett hot mot svenska löner

DA reder utEU:s planer på att införa en lag om minimilön kan, i värsta fall, leda till kraftiga lönesänkningar i Sverige.

IF Metalls kongress skjuts fram

IF Metall skjuter upp sin kongress till sent i höst, beslutade förbundsstyrelsen på onsdagen.

Avtal 2020

Pontus Georgsson

Pappers: Slopa aktieutdelningarna

Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.

Industrin skjuter upp avtalsrörelsen

Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

LO och Svenskt Näringsliv: Förläng alla avtal

LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.

Opo vill skjuta upp löneförhandlingarna

På grund av det osäkra läget i och med Coronakrisen har Opartiska ordföranden bett parterna att skjuta upp förhandlingarna om avtalen fram till den 1 oktober.

Avtalsrörelsen kan skjutas fram

Avtalsrörelsen kan komma att skjutas fram. Det pågår diskussioner bland fackförbunden. Men ännu har inget meddelats officiellt.

”Tre öre mer i timmen. Annars strejkar vi”

Kollektivavtalets dagGideon Hazard kunde knappast förutse vilken historisk betydelse han skulle spela när han krävde tre öre mer i timmen.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.