”Ett ohållbart arbetsliv visar sig vara samhällsfarligt”

Helle Klein, chefredaktör Dagens Arbete.

”Pizzor – men inga krispaket till vårdens hjältar”

Eftersom syrrorna ofta förblir namnlösa tänkte jag lyfta fram en av dem, vardagshjältarna, skriver Alexandra Pascalidou.

Den svenska avtalsrörelsen kan påverkas av finansiell oro i Kina, europeiska centralbankens stimulanser och en uppåtgående trend i Usa. Foto: TT

Tio hot mot din löneökning

Avtalsrörelsen står inför dörren. Då ska facket och arbetsgivarna förhandla fram din nya lön. Kris i Europa, sifferlösa avtal här hemma – kan man verkligen vara säker på att få mer i plånboken? Dagens Arbete listar tio hot mot din löneökning, på kort och lång sikt.

Världsekonomin  är fortfarande knackig

Världsekonomin mår fortfarande dåligt efter finanskrisen som var den värsta ekonomiska krisen som världen sett efter andra världskriget. Med krisen följde ett skuldberg, både hos stater, företag och hushåll. Efterfrågan hålls nere när skulder ska betalas av. Utan efterfrågan – ingen produktion. Uppgången efter krisen har varit både skakig och seg. Risken för bakslag är stor och de skuldsatta länderna är dåligt rustade för en ny konjunkturnedgång samtidigt som Kina hackar. Men: den europeiska centralbanken ECB:s stimulanspaket från i vintras kan ge skjuts åt ekonomin, liksom återhämtningen i USA. Det låga oljepriset kan också bidra till ökad efterfrågan i omvärlden.

Hög arbetslöshet 

Många arbetslösa – låga lönekrav. Så har det sett ut i avtalshistorien. Få saker dämpar lönekraven så mycket som låg efterfrågan på arbetskraft. Tvärtom bidrar hög efterfrågan på arbetskraft att driva på löneökningarna. Löneökningarna var dubbelt så stora högkonjunkturåret 2007 som ”efterkrisåret” 2010. I dag är arbetslösheten 7,7 procent. En hög nivå historiskt sett. Men i vissa branscher ropas det efter arbetskraft.

Inte lika effektivt längre

Höjda reallöner förutsätter ökad produktivitet. Om tillverkningen blir effektivare kan man också betala ut högre löner, enligt läroboken. Svensk industri låg i världstopp i produktivitet för inte så längesedan. Vinsterna från produktivitetsökningen delades – grovt sett – mellan ägarna och de anställda. Men just nu ökar inte produktiviteten. Det beror inte på att vi jobbar långsammare. Det kan snarare förklaras med att högproduktiva företag har lagts ned. Eller att det har kommit in mer tjänster i produktionen. Sånt drar ner tempot i produktiviteten. Men: produktiviteten är även svag i konkurrentländerna. Därmed blir den svaga svenska produktivitetsutvecklingen ingen större konkurrensnackdel.

Priserna sjunker

Det kallas deflation, när den allmänna prisnivån i samhället sjunker. Stora delar av världen – både Sverige och viktiga exportmarknader som Europa och USA – har i dag fallande priser eller en situation där priserna varken ökar eller minskar. Det sätter press på lönerna. Men: många ekonomer, till och med finansministrar, vill att lönerna stiger i norra Europa. Det skulle öka efterfrågan, få fart på prisökningstakten och samtidigt ge draghjälp åt de problemtyngda länderna i Sydeuropa. Obalanserna i Europa skulle rättas till om efterfrågan och löner steg snabbare i Europas ”överskottsländer” dit Sverige hör.

Inflationsmålet överges

I Sverige siktar Riksbanken på att inflationen ska vara 2 procent. Då anses ekonomin må bäst. Problemet är att vi nästan aldrig är uppe i 2 procent. Det har visserligen varit bra för reallönerna. De senaste fem åren har reallönerna stigit med i snitt 2,1 procent per år tack vare den låga inflationen. Men nu när priserna sjunker tycker inte arbetsgivarna att löneökningarna ska ta hänsyn till inflationsmålets 2 procent. Det blir för dyrt, anser man. Sjunker istället priserna får man utgå från det istället. Men: Riksbanken gör allt för att inflationsmålet ska gälla. Med extremt låga räntor ska efterfrågan och investeringar öka. Med försvagad krona ska export stimuleras och lagom mycket inflation importeras.

Stigande kronkurs

Det är marknaden som bestämmer värdet på kronan. När valutahandlarna köper svenska kronor stiger kronkursen. Kronan blir då dyrare i förhållande till andra valutor. Samtidigt blir då svensktillverkade varor också dyrare att sälja på världsmarknaden. Å andra sidan blir importerade varor – som insatsvaror i industrin – billigare att köpa in. Stigande kronkurs pressar vinsterna för företagen och minskar viljan att betala ut löneökningar. Men: på senare tid har kronkursen sjunkit. Kronan har blivit billigare mot andra valutor och det ger fart åt svensk export. De flesta svenska storföretagen visar också fortsatt höga vinster.

Inga individgarantier i avtalen

En individgaranti är den garanterade avtalshöjning som alla har rätt till på ett avtalsområde. Utan en individgaranti i avtalet är ingen garanterad någon löneökning. Individgarantin brukar vara en knäckfråga i avtalsrörelserna eftersom arbetsgivarna inte gillar den. Cirka hälften av alla avtal på arbetsmarknaden saknar någon form av garanterad lönehöjning för individen. Men: för industrifacken är frågan om garanterade löneökningar närmast helig.

Arbetsgivarna får igenom sina ”öppningsklausuler”

Arbetsgivarna vill – när ett företag är pressat ekonomiskt – kunna ”öppna upp” kollektivavtalet. Ute på företagen ska man kunna förhandla fram exempelvis lönesänkningar eller längre arbetstider. Förebilden finns i Tyskland där man kan göra lokala avsteg från avtalet. Men: i Sverige ger kollektivavtalet betydligt större möjlighet till lokala anpassningar. Däremot får en lokal fackklubb aldrig gå med på villkor som är sämre än kollektivavtalet.

Allt fler sifferlösa avtal

Ett sifferlöst avtal har inga bestämmelser om någon minsta löneökning. Det får i stället bli vad det blir i individuella lönesamtal mellan individen och den närmaste chefen. Vem kan då få höjd lön? Sannolikt den som tillhör en attraktiv yrkesgrupp som det är brist på. Och de andra då? Idag sprider sig de sifferlösa avtalen på arbetsmarknaden. Men: det finns ännu inga sifferlösa avtal inom industrin utan bara i offentlig sektor, bland 900 000 tjänstemän i kommuner och landsting.

Respekten för kollektivavtalet

Knappast ett hot på kort sikt, men på lång sikt kanske.  Hänger ihop med frågan om hur många som är med i facket. Om få är med i facket – varför ska då en arbetsgivare bry sig om ett kollektivavtal? Arbetsgivaren skulle kunna säga: ”Nu är det så många som står utanför facket att kollektivavtalet inte betyder någonting och därför behöver jag inte betala ut någon lönehöjning”. Bland alla löntagare sjunker organisationsgraden. Färre är med i facket. Men: industriarbetarna är den grupp som är mest trogen facket. 8 av 10 är med. För inte så länge sedan var ännu fler, 9 av 10 industriarbetare, anslutna.

Läs mer: Avtalsrörelsen | Lön


hg@da.se

1Kommentarer

Bob Nord:

Man glömde det största hotet mot löneökningar: folket som sitter i LO-borgen, på de olika förbunden och samtidigt i knäet på arbetsgivarna och lyfter löner som vi arbetare bara kan drömma om och är helt verklighetsfrånvarande utan någon som helst känsla för arbetarna de skall representera.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Han fixade 13 miljoner till arbetskamraterna

PENSIONStålbolaget Ovako missade pensionsinbetalningar under flera år. Efter försäkringsexperten ”Lärs” detektivarbete sattes 13 miljoner kronor in på de anställdas pensionskonton.

Detta gäller vid korttidsarbete

SVAR PÅ LÄSARNAS FRÅGORVad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Vem ska jobba i skogen?

Skilda världarNär gränserna stängdes för många utländska plantörer menade branschen att hela säsongen var hotad. Facket viftade bort det som ett politiskt utspel. Så vad har egentligen hänt?

Vilken blir din snabba kaffefavorit?

DA testarDet dyraste snabbkaffet är sämst. Det tycker tre skogsarbetare som provsmakat sju olika sorter i en liten koja i Hälsingland.

Gasolyckan på Aspa bruk

Han räddade sin arbetskamrat undan gasen

Thomas Sedig satt i kontrollrummet när larmen gick. I höga halter dödar svavelväte direkt. ”Men ligger någon där, då tvekar man inte. Då gör man allt för att rädda människans liv.”

1

”Vi måste samarbeta bättre”

RÄDDNINGSPLAN Aspa bruk vill knyta räddningstjänsten närmare, och utbilda anställda som kan lotsa dem inne på bruket om en olycka inträffar igen.

Textilia

Tvingades betala 10 000 för visstidskontrakt

En mellanchef på tvätteriet Textilia tvingade Fardin att betala 10 000 kronor för ett halvårskontrakt. När utpressaren sedan ville ha mer pengar gick Fardin till företagsledningen. Då blev han av med jobbet.

2

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.

2

Ladda ner senaste e-DA här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

Efter coronan

Dags för ett bättre normaltillstånd

KrönikaNär vi söker oss ur krisen måste vi ta tillfället i akt att stärka välfärden. Det är rimligt att de företag som tagit emot stöd tar ett större ansvar framöver, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tack alla kämpar – vi behöver er

KrönikaKraften i vår organisation har stegrats, fler och fler har fått veta vad Pappers gör och vad vi står för. Engagemanget från UNG 2020 finns med oss till efter coronakrisen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

DEBATTTrots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

1

”Jag vill att det ska gå fortare”

CoronasmittanCovid-drabbade Fredrik, som DA tidigare har berättat om, är nu ute från sjukhuset. Han blir starkare för var dag, men det är lång tid kvar innan han är återställd.

Redo för framtiden

En ny generationAugust Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Sjukförsäkringen måste bli tryggare – nu!”

KRÖNIKAAlltför ofta möter jag medlemmar i IF Metall som är för sjuka för att kunna jobba. Ändå anser Försäkringskassan att de är för friska för att få sjukpenning. Så kan vi inte ha det, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

4

Bygger ett tak i trä

ÖgonblicketFramför Jari Salmi och Juho Teppola ligger en sjättedel av det som ska bli taket till en grillstuga.

Arbetsrätten

Så här vill utredaren ändra las

På måndagen presenterades utredningen i riksdagen. Parterna har redan tidigare uttalat sitt missnöje. Nu säger också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon inte är nöjd – och hoppas att fack och arbetsgivare kan hitta en bättre lösning.

4

”Småföretagen kan inte vänta till 2022”

DEBATTFör att få fart på svensk ekonomi efter coronakrisen måste småföretagens kostnader för att säga upp personal minska redan före 2022, skriver Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna.

2

”Skamligt L och C – förslaget är allt annat än liberalt”

DEBATTAtt ta bort anställningstryggheten och med den yttrandefriheten, är den raka motsatsen till liberal politik, skriver sex företrädare för GS-facket.

Så kan las ändras – detta säger parterna

Nästa måndag presenterar regeringens utredare sina förslag på hur las kan förändras. SVT har tagit del av dem redan nu – och varken fack eller arbetsgivare är nöjda

2

Kerstin får gå när jobben ska räddas

Nästa vecka kommer utredningens förslag på hur las ska ändras. Det finns en oro för att de fasta jobben ska bli mindre trygga. Men i coronakrisens spår är det som vanligt. De med osäkra anställningar blir av med jobbet först.

Ordföranden som aldrig hann tillträda

HISTORIAGunnar Andersson skulle bara göra ännu en utlandsresa innan han tog sig an arbetar­rörelsens finaste uppdrag: LO-ordförande.

Amanda är yngst på bruket

ÖgonblicketKlockan är 09.31
Ahlstrom-Munksjö AB i Jönköping.

Löneligan för pappers- och massabruk

Lönestatistik | PappersHar du högre eller lägre lön än dina kollegor på grannbruken? Nu kan du för första gången se hur lönen utvecklats de senaste åren. För alla skiftformer.

Kan krisen bli ett lyft för facket?

CoronaeffektenI flera år har fackförbunden brottats med sjunkande organisationsgrad. Så kom en annan kris. Nu rapporterar flera förbund om medlemmar som strömmar till.

Så fungerar de nya reglerna

DA guidarUnder coronakrisen har regeringen både lättat på reglerna för att få ersättning och höjt beloppen för den som uppfyller villkoren från a-kassan. Följ DA:s guide för att ta reda på vilken ersättning du har rätt till.

Joachim Dagerud på Mälarplast. Foto: Lina Larsson

"Jag trivs just här"

ÖGONBLICKETKlockan är 16.08 på Mälarplast AB i Eskilstuna.

Illustration: Josephine Skapare

Får chefen neka min semester?

Fråga om jobbet | LedighetHar arbetsgivaren skyldighet att ge en orsak till varför en semesteransökan avslås, eller räcker det att bara säga nej?

”Petters och Saras död skapar inga rubriker”

KRÖNIKAPandemin har fått oss att verkligen bry oss om varandra. Bra! Samtidigt får det mig att tänka på en annan, ständigt bortglömd epidemi – drogdöden, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Krisstöd

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

7
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.