GS betalar kambodjaners rättshjälp

GS-facket kommer att betala för den juridiska hjälp som elva kambodjanska skogsarbetare behöver i en tvist vid tingsrätten i Sundsvall. Facket anser att de har tvingats ta ett ansvar som svenska skogsbolag borde ta.

Under 2014 fick runt  runt 70 kambodjaner säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december i fjol begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått ut all lön och lönegarantin skulle träda in.

Då lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot flera skogsarbetare. Elva av dem tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja och därmed stoppades utbetalningen av deras lönegaranti. DA har tidigare skrivit om konflikten.

Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från kambodjanerna, som avvisar kraven och hävdar att de lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Kvinnan å sin sida hävdar att hon själv har tagit lån för att kunna låna ut pengar till skogsarbetarna när de inte fått lön.

Ingen av skogsarbetarna är medlem i GS-facket, som nu ändå har beslutat att bekosta den juridiska hjälp som de behöver i tingsrätten. Det är ett ansvar som GS-facket menar att svenska skogsbolag borde ha tagit i stället.

– Jag tycker att det här är pinsamt för den svenska skogsbranschen. Det är stora skogsbolag som har anlitat det här företaget, trots att vi tydligt avrådde dem från att göra det, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Inför både 2013 och 2014 ville GS-facket stoppa anlitandet av entreprenören, men Holmen Skog och Norra Skogsägarna valde att lägga ut uppdrag på företaget ändå. Enligt GS ombudsman Roger Johansson valde andra skogsbolag bort entreprenören.

GS har försökt få Holmen Skog att bekosta gästarbetarnas juridiska ombud, men har fått nej. Därför har GS bestämt att använda sin solidaritetsfond. I vanliga fall används fondens avkastning till att bidra till projekt som stödjer arbetare i GS branscher i utvecklingsländer. Den här gången används de alltså till stöd för utländska skogsarbetare som behöver hjälp i en situation som uppstått i Sverige.

– Det här är ingen vanlig facklig tvist, det är rent solidaritetsarbete, säger Per-Olof Sjöö.

– Sverige vill gärna framhålla sitt hållbara skogsbruk, men för oss är det oerhört starkt kopplat till social hållbarhet. Kan vi inte säkra att det även är socialt hållbart sjunker trovärdigheten för det svenska skogsbruket.

GS vill återigen ta upp samtalen om huvudentreprenörsansvar i skogen, något som diskuterades inför avtalsrörelsen 2013.

– Då fick vi ett avtal om bättre insyn, men det är inte tillräckligt, säger GS avtalssekreterare Tommy Andersson.