Industriarbetarnas tidning

GS betalar kambodjaners rättshjälp

2 december, 2015

Skrivet av

GS-facket kommer att betala för den juridiska hjälp som elva kambodjanska skogsarbetare behöver i en tvist vid tingsrätten i Sundsvall. Facket anser att de har tvingats ta ett ansvar som svenska skogsbolag borde ta.

Under 2014 fick runt  runt 70 kambodjaner säsongsanställning på företaget Botnia Skog AB. Sent i december i fjol begärde företaget sig självt i konkurs. Då hade skogsarbetarna inte fått ut all lön och lönegarantin skulle träda in.

Då lämnade en kvinna – som är sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – in ekonomiska krav till Kronofogden mot flera skogsarbetare. Elva av dem tog emot och skrev under handlingarna i Kambodja och därmed stoppades utbetalningen av deras lönegaranti. DA har tidigare skrivit om konflikten.

Totalt kräver kvinnan nästan 300 000 kronor från kambodjanerna, som avvisar kraven och hävdar att de lurats att skriva under delgivningskvittot från Kronofogden. Kvinnan å sin sida hävdar att hon själv har tagit lån för att kunna låna ut pengar till skogsarbetarna när de inte fått lön.

Ingen av skogsarbetarna är medlem i GS-facket, som nu ändå har beslutat att bekosta den juridiska hjälp som de behöver i tingsrätten. Det är ett ansvar som GS-facket menar att svenska skogsbolag borde ha tagit i stället.

– Jag tycker att det här är pinsamt för den svenska skogsbranschen. Det är stora skogsbolag som har anlitat det här företaget, trots att vi tydligt avrådde dem från att göra det, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Inför både 2013 och 2014 ville GS-facket stoppa anlitandet av entreprenören, men Holmen Skog och Norra Skogsägarna valde att lägga ut uppdrag på företaget ändå. Enligt GS ombudsman Roger Johansson valde andra skogsbolag bort entreprenören.

GS har försökt få Holmen Skog att bekosta gästarbetarnas juridiska ombud, men har fått nej. Därför har GS bestämt att använda sin solidaritetsfond. I vanliga fall används fondens avkastning till att bidra till projekt som stödjer arbetare i GS branscher i utvecklingsländer. Den här gången används de alltså till stöd för utländska skogsarbetare som behöver hjälp i en situation som uppstått i Sverige.

– Det här är ingen vanlig facklig tvist, det är rent solidaritetsarbete, säger Per-Olof Sjöö.

– Sverige vill gärna framhålla sitt hållbara skogsbruk, men för oss är det oerhört starkt kopplat till social hållbarhet. Kan vi inte säkra att det även är socialt hållbart sjunker trovärdigheten för det svenska skogsbruket.

GS vill återigen ta upp samtalen om huvudentreprenörsansvar i skogen, något som diskuterades inför avtalsrörelsen 2013.

– Då fick vi ett avtal om bättre insyn, men det är inte tillräckligt, säger GS avtalssekreterare Tommy Andersson.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Skogs­arbetare kräver 1,9 miljoner

Sju kamerunska skogsarbetare kräver sammanlagt 1,9 miljoner kronor i skadestånd från ägaren till bolaget Skogsnicke AB. Ärendet har pågått i flera år. Den här veckan läggs de sista orden i tingsrätten.

”En fråga om höger och vänster”

”En fråga om höger och vänster”

Det är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

”Alla varningsklockor ringde”

GS-facket varnade både Migrationsverket och kunden Holmen Skog för det konkursade bolaget.

Kambodjanska skogs­arbetare i lönetvist

70 kambodjanska skogsarbetare jobbade för Botnia Skog i fjol, men när bolaget gick i konkurs hade många av dem inte fått ut sina löner. Elva av dem har fått lönegarantin stoppad och kan hamna i domstol.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Sårat och sargat inom LO”

”Sårat och sargat inom LO”

Pappers och GS: Exceptionellt agerat av IF Metall och Kommunal i las-uppgörelsen.

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Avtalet i hamn – i ett svårt läge

Att det trots allt blev en reallöneökning ser jag som ett styrkebesked för svenska modellen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Låglöne­satsningen kan bli stridsfråga

Fack och arbetsgivare är inte överens om hur satsningen ska beräknas.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sjuka Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna. Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Larmade om brister – ärendet lades ner

Richard Fredriksson slog slår larm om arbetsmiljön på Samhall redan i april 2020. Åtta månader senare lades ärendet ner.

Nu agerar Arbetsmiljöverket mot Samhall

Först la Arbetsmiljöverket ner skyddsombudets anmälan. Sen ändrar sig myndigheten. Nu tvingas Samhall i Eskilstuna att svara.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon städar äldreboenden utan skydd

Lulu städar flera olika äldreboenden. Utan skydd. Hon är orolig både för den egna hälsan och för att smitta de gamla.

Samhall i Umeå: Vi följer Folkhälso­myndighetens riktlinjer

Andreas Zittra, områdeschef och affärschef på Samhall i Umeå, svarar på kritiken om bristande skyddsutrustning och utbildning för de anställda.