”Oseriösa arbetsgivare hålls om ryggen”

För att få stopp på fusket i skogen måste fler bli medvetna om sina rättigheter. Ökad facklig närvaro är GS-fackets strategi. – Det är bara fotjobb som gäller, säger GS-ombudsmannen Roger Johansson

På ytan ser allt bra ut. De flesta entreprenörer i skogsbranschen har i dag kollektivavtal och anställda från Rumänien, Litauen och andra EU-länder kommer tillbaka säsong efter säsong. 

– Oftast fungerar det bra, men många blir lurade på tiotusentals kronor, förklarar Alf Hallén, skogsarbetare på SCA Skog och förtroendevald för GS-facket i Mellannorrland.

De extrema fallen av utnyttjande som får utrymme i medier är enligt Alf Hallén ganska få. Betydligt vanligare är att arbetsgivarna försöker dra in på övertidsersättning, garantilön och gör andra former av otillåtna avdrag. Många små summor som tillsammans blir en hel del pengar. 

– Nio av tio sköter sig men man hör mer och mer irritation över att branschen dras i smutsen av oseriösa entreprenörer, säger Alf Hallén.

Enda sättet att komma till rätta med problemet är enligt Alf Hallén att fler blir medvetna om sina rättigheter. GS strategi för att se efter villkoren i skogsbranschen har sedan några år tillbaka varit att satsa på mer facklig närvaro ute i skogen. 

– När vi började för över tio år sedan möttes vi oftare av misstänksamhet, men nu har förtroendet ökat, fler vet i dag att vi står på deras sida, säger Alf Hallén.

– Bland röjarna och plantörerna själva är vi alltid välkomna, men deras arbetsgivare är inte alltid lika glada över att vi kommer.

Enligt GS-ombudsmannen Roger Johansson har antalet medlemmar från andra EU-länder ökat de senaste åren och allt fler av dem tar kontakt med facket för att fråga om löner och villkor.

– Utmaningen är att förklara att vi varken hör till arbetsgivaren eller någon myndighet. Det gäller att få folk att förstå att vi står på deras sida och då är det bara fotjobb som gäller, vi måste vara ute och träffa så många som möjligt, säger Roger Johansson.

Men att åka runt och söka upp folk i skogen, översätta material och anlita tolkar är både kostsamt och tidskrävande. Trots det tvekar inte Roger Johansson på att facket ibland måste hjälpa också dem som inte är medlemmar. 

– Vi måste göra det här, annars får vi en lönedumpning av hela branschen, säger han. 

De flesta arbetar under säsongen men åker sedan hem till sina hemländer över vintern för att komma tillbaka nästa säsong igen. Problemet med detta är enligt Roger Johansson att de flesta går ur facket när de åker hem efter säsongen, när de kommer tillbaka måste facket försöka värva dem igen. 

– Ett problem är att många söker hjälp först när de har åkt hem till sina hemländer igen utan lön, då är det tufft att göra någonting.

2012 införde GS-facket ett särskilt tillfälligt medlemskap för säsongsanställda skogsarbetare från länder utanför Norden, med en fast lägre medlemsavgift men utan de försäkringar som ingår i ett vanligt medlemskap. Men enligt Erik Georgii, andre vice ordförande i GS-facket, är det bara något tiotal varje år som utnyttjar möjligheten till tillfälligt medlemskap. 

Oftast slutar de betala när de åker hem under lågsäsongen och om de kommer tillbaka nästa säsong måste facket försöka få dem att bli medlemmar igen.

– Det här tar massor av onödig tid och kraft från oss. Det bästa vore om man kunde ha någon typ av vilande medlemskap, som säsongsarbetarna kunde aktivera när de kommer hit och börjar jobba igen, säger Roger Johansson.

De senaste åren har det också blivit vanligare att arbetare från länder utanför EU lockas hit på falska anställningserbjudanden, och sedan bara tjänar en bråkdel av vad de blivit lovade. 

LO och Socialdemokraterna kräver att lagen om arbetskraftsinvandring görs så att ett bindande avtal måste skrivas på innan arbetstillstånden godkänns. Alf Hallén håller med om att lagen behöver ändras för att ge bättre skydd åt arbetarna, men att det inte räcker med att bara kräva bättre lagar.

– Fusket och utnyttjandet går inte att lagstifta bort. Vi måste vara fler som är ute och försöker organisera arbetarna, annars går det aldrig, säger han. 

Ett annat hinder är enligt Roger Johansson att arbetsgivarföreningen SLA hindrar fackets möjligheter att göra lönerevision för att kontrollera att de löner som betalas ut följer kollektivavtalet.

– De som inte vill betala ordentliga löner vill såklart inte heller att vi ska kunna granska dem, och då håller SLA dem om ryggen, säger han. 

Enligt SLA har företagen ingen skyldighet att ge facket information om vilka löner de betalar ut. 

– Enda sättet för oss att få reda på hur det ligger till är då att åka ut och prata med de anställda själva, men SLA tycker att vi ska ha rätt att prata bara med de anställda som är med i facket, säger Roger Johansson.

Katarina Novák, vd för SLA, tillbakavisar kritiken. 

– Om arbetsgivaren inte vill ha besök av facket måste de respektera det. Att bara komma ut och kräva att få besöka arbetsplatserna går inte, säger hon. 

Katarina Novák förklarar att SLA själva kräver att de företag som är medlemmar hos dem följer kollektivavtalet. 

Enligt henne är det inte speciellt vanligt att folk blir lurade och utnyttjade, snarare handlar det oftast om enstaka misstag eller missförstånd.

– Arbetsgivaren ska själv se till så att de anställda får information om lagar och avtal, och det utgår jag ifrån att de gör, säger Katarina Novák 

Hon pekar också på en ny överenskommelse mellan GS och SLA, där facket med hjälp av SLA ska kunna begära att få se information om löner som betalas ut av deras medlemsföretag. Roger Johansson ser positivt på denna nya modell, men att det ännu är för tidigt att säga hur väl det kommer att fungera.

VILLE HENRIK-KLEMENS