Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Fascismen går att stoppa

7 mars, 2016

Skrivet av Daniel Mathisen

daniel-mathisen-dragKrönikaÅret är 1934 och historikern och socialisten Arthur Rosenberg står mitt i ett brinnande Europa och ser fascismens triumftåg genom Tyskland och Italien. I den fascinerande och märkliga skriften Fascismen som massrörelse vrider han och vänder på fascismens väsen och ursprung. Försöker förstå Europas tummelfärd mot mörker och diktatur.

Om skribenten:

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

Fascismen tycks “bryta fram som en naturkatastrof, som en jordbävning, som en elementär kraft, som springer ur människors hjärtan och inte tål något motstånd”.

Rosenberg accepterar inte beskrivningen, pekar på motsatsen. Fascismen är enligt honom snarare en framgångsrik uppiskning av en rädd befolkning och en motreaktion på arbetarrörelsens framväxt. Ett barn av krisen.

Trettiotalets eko når ändå in i våra dagar. Än en gång står politiska ledare handfallna inför den organiserade fascismens segrar runt om i Europa. Ungern, Polen. Högerextremismens segertåg framstår återigen som oförklarligt, en naturkraft som är omöjlig att stoppa.

Historiska paralleller är ofta svåra, för att inte säga krystade. Men det vore naivt att inte inse sprängkraften i politiska rörelser som lovar ett i grunden annat samhälle. Under 1900-talets första decennier kunde högerextrema krafter kidnappa dagordningen. Ryktesspridning om judar och minoriteter och attacker på meningsmotståndare satte skräck i hela samhällen.

“1924-29 tycktes den tyska republiken vara lika grundmurad som Förenta Staternas eller Frankrikes författning”, skriver Rosenberg. Orden är en skakande påminnelse om demokratins bräcklighet. Året därpå utnyttjade nationalistiska och reaktionära partier krisen för att ta makten och rullade ut mattan för Hitler. I Italien krossade Mussolini en redan splittrad vänster och inledde sitt fascistiska projekt.

Rosenberg kallar fascisterna en ”liten, skränande och välorganiserad minoritet”. Orden träffar rakt in i vår tid, hatet gror bland oss även i dag. På Facebook piskar hatmobbar upp en aggressiv lynchstämning mot flyktingar, med uppmaningar om att sätta eld på boenden och rena attacker. På trettiotalet var det juden, i dag är det muslimen och flyktingen. Jag ryser medan jag bläddrar vidare.

Höstens rubriker om flyktingkatastrofen — “systemkollaps”, “flyktinginvasion” — har spelat vår tids fascister i händerna. Sverigedemokraterna har kunnat utnyttja oron för att knuffa hela debatten i önskvärd riktning. En partiledare som så sent som på nittiotalet höll i en banderoll med texten “Sverige åt svenskarna” har kunnat porträttera hatet som sunt förnuft — något folkligt.

Varje politisk rörelse måste kunna svara på var vi varit, var vi är och vart vi ska. I dag är Sverigedemokraterna det enda parti som konsekvent kan svara på det. Björn Elmbrant slår i boken Innan mörkret faller fast att mörkerkrafterna på trettiotalet var chanslösa när progressiva krafter orkade hålla emot och fyllde de politiska parollerna med innehåll och framtidstro. Det är när de vacklar, inte orkar formulera politikens innehåll, som spelplanen lämnas fri.

Poängen väcker hopp. Fascismen är ingen orubblig naturkraft — den går att stoppa. Men då krävs en ny politisk murbräcka som organiserar människor kring värden som demokrati och jämlikhet. Först genom att etablera nya konfliktytor och formulera en ideologisk kritik mot både traditionell höger och framväxande fascism kan samhällsklimatet förskjutas. Nu är det upp till oss — demokrater, aktivister, politiker och fackliga medlemmar — att agera.

Innan det är för sent.

2 kommentarer till “Fascismen går att stoppa

  • Problemet är just att demokratin är så bräcklig. Varenda gång det krisar kommer fascisterna fram ur skuggorna, och resten av oss orkar inte hålla emot hur länge som helst. Vi kan rösta och engagera och organisera oss allt vi vill, men om segern bara är temporär ändå så börjar man till slut känna sig uppgiven för det känns som det inte löser nåt. Man gör inte saken bättre, man hindrar den bara från att bli värre, och man orkar inte hålla på så för all evighet.

  • Mathisen skriver:

    ”Varje politisk rörelse måste kunna svara på var vi varit, var vi är och vart vi ska.”

    Varje politisk rörelse måste även kunna svara på hur vi ska gå från var vi är till dit vi ska. Här är problemet att om vi inte vet var vi är så kan vi inte heller beskriva vägen till vårt mål.

    Jag betraktade mig länge som vänster, det finns väl fortfarande inom mig någonstans men pga vänsterns brist på verklighetsförankring så lämnade jag vänstern och därefter blev jag någon form av åskådare som bedömer politiken från en relativt objektiv position. Jag är helt enkelt inte intresserad att engagera mig i politiken när så många gått vilse.

    En del menar att var vi befinner oss handlar om en berättelse. Problemet med det är att om berättelsen skiljer sig mycket från verkligheten så kommer inte så många att tro på den. Vänstern måste blir mer analytisk och mindre berättare. Mer energi måste läggas fokuseras mot den nyliberala politik som sedan början av 80-talet i allt större grad satt människor mot människor och grupper mot grupper.

    Det stora hotet är inte de främlingsfientliga utan kapitalism och nyliberalism. Eller bara när befolkningen växer utan att välfärdsstaten och dess samhällets resurser växer för att täcka upp för de ökade behoven. Här kan alla partier utom V betraktas som partier som medverkat till att föra Sverige i fel riktning. Ändå är det mer intressant att gnälla på SD än att gnälla på S, trots att S är en ulv i fårakläder. Borgarna vet man var man har dem men det gör man inte med S.

    V behöver också tagga ned med känslorna då dessa skrämmer bort väljare. Lägg istället fram en seriös och mogen plan över hur vi ska lösa samhällsproblemen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Bevara biståndet, Ulf Kristersson

Bevara biståndet, Ulf Kristersson

Lyssna på det globala fackets vädjan. Alla som kan något om utrikes- och säkerhetspolitik vet hur viktigt biståndet är, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

L är både symptom och motor i högergiren

L är både symptom och motor i högergiren

För Liberalerna är det just nu anpassning högerut som gäller – ända till högernationalismen. Det är en sorglig utveckling av ett parti som aldrig riktigt gjort upp med bilden av ”vi och dem”, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Rätt att lyssna på Adrian

Rätt att lyssna på Adrian

När Magdalena Andersson höll tal i Almedalen hamnade industriarbetaren och numera ordförande för verkstadsklubben på Volvo, Adrian Avdullahu i centrum. Helt rätt, statsministern!

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”