Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Ensamheten är inte jämlik 

17 april, 2020

Skrivet av

Daniel Mathisen är frilansjournalist och skribent, bland annat som ledarkrönikör på Dagens Arena.

Krönika Coronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Den syns inte utåt. Ändå finns den överallt omkring oss, bland människor du stöter på dagligen. Ensamheten. Coronapandemins omkullkastande av tillvaron tvingar oss att konfronteras med den. Hemmajobb, social distansering och isolerade riskgrupper klipper av banden mellan oss. Som om brännvidden plötsligt skiftat och vardagen framstår i helt andra färgskalor.

Under det senaste seklet har Sverige knådat fram en samhällsmodell som uppmuntrar självständighet och självvalda relationer. I dag bor var fjärde svensk ensam, medan 300 000 lever ”socialt isolerade”, enligt Statistiska centralbyrån.

Men det är skillnad på att välja avskildhet och att drabbas av ensamhet. Det ena är ett tillstånd, en handling, medan det andra är en känsla av saknad och avsaknad. Många av oss, inte minst introverta, tycker om fickor i tillvaron där vi är ensamma. Som 71-åriga Barbara, som levt själv i 20 års tid, uttrycker det i SVT:s dejtingprogram ”Första dejten”: ” människor som ska umgås hela tiden är det värsta jag vet”.

Men vad händer när den känslomässiga persiennen dras ned och ensamheten blir paralyserande?

I boken ”A Biography Of Loneliness” tecknar kulturhistorikern Fay Bound Alberti ensamhetens känslomässiga historia. Hennes huvudpoäng är att känslan inte slår rot eller upplevs på samma sätt i olika tider. Det är först när industrialismen tar fart på allvar – och de sociala och ekonomiska hierarkierna ritas om – som vi får ett språk för ensamheten.

Idealet om en ekonomiskt rationell och självständig individ, utan sociala band, har skapat en förvrängd spegelbild vi inte känner igen oss i.

Ungefär samtidigt som skorstensröken tätnar över våra städer skapas en uppdelning mellan jaget och världen, individ och samhälle, privat och offentligt. Det engelska ordet ”loneliness”, ensamhet, uppstår då ur ”oneliness”, som lite grovhugget kan översättas till avskildhet.

Alberti kopplar samman den sociala saknadens känsla med ekonomiska och sociala omvandlingar genom historien. Den moderna erans aggressiva former av konkurrens mellan företag och människor, liksom ett helt annat arbetsliv, har muterat ensamheten.

Och den slår inte jämlikt.

För på samma sätt som vi lever i ett samhälle präglat av klassklyftor drabbar ensamheten oss olika. Om du är förmögen eller lever på marginalen har avgörande betydelse för hur du påverkas. Sambandet är tydligt: högst andel socialt isolerade finns bland de allra fattigaste.

Ju mindre makt vi har och upplever desto mer avklippta från ett sammanhang känner vi oss. Samtidigt finns det för många människor allt färre platser där vi får vara oss själva. Utan att vara löntagare, konsument eller förväntas prestera något.

Det senaste halvseklets nyliberala skifte – från idén om gemensam nytta till enskild vinst – har skärpt ensamhetens konturer. Och idealet om en ekonomiskt rationell och självständig individ, utan sociala band, har skapat en förvrängd spegelbild vi inte känner igen oss i. Som Alberti skriver:
”Vi svävar i de universum vi skapat under tjugohundratalet, där övertygelsen om vår unikhet värderas högre än en kollektiv känsla av tillhörighet.”

Kanske är det inte så konstigt att det uppstår känslomässiga tomrum. Som om något fattas oss. Coronakrisen fungerar därför som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på.

Men det uppochnedvända livet påminner oss också om hur vi skulle kunna ha det. De mångas malande, avgrundsdjupa ensamhet är inget naturtillstånd. Vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar och skiktar, utan tvärtom stärker sociala relationer. Som uppmuntrar gemenskap, flätar samman de avklippta banden och väcker frågan: hur ska vi ha det tillsammans?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Det är alltid individen det är fel på

Det är alltid individen det är fel på

Där ni politiker borde prata om samhällets ansvar läggs fokus i stället på individen som på olika sätt ska skärpa sig, skriver Natalia Sparrelid.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

Kriget påminner om att vi måste hålla ihop

Kriget påminner om att vi måste hålla ihop

Att känna solidaritet över landsgränser ligger i det fackliga DNA:t, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi lär av pandemin – och blir bättre

Vi lär av pandemin – och blir bättre

Ett stort tack till alla medlemmar och förtroendevalda för de fackliga insatserna under den här besvärliga tiden. Nu fortsätter vi att hjälpas åt, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.