Industriarbetarnas tidning

Striden om tiden

21 mars, 2016

Skrivet av

Fackförbunden kräver

GS och de andra facken inom industrin kräver 2,8 procent i lön och högre avsättning till deltidspensionen. De vill ha en modell för systematiskt jämställdhetsarbete och ett permanent samarbete kring arbets­miljö med särskilt fokus på psykosociala frågor och rehabilitering.

Arbetsgivarna kräver

TMF och de andra arbets­­givarna kräver bland annat möjlighet till lokala överenskommelser som sätter kollektiv­avtalet ur spel, omvandling av arbetstidsförkortningen till pensionspremier, slopade stupstockar för arbetstidens förläggning samt löneökningar under 1 procent.

Stupstock

En regel som gäller  om fack och arbets­givare inte kommer överens.

Avtalsrörelse

När fack och arbetsgivare förhandlar om nya kollektivavtal. Den pågår just nu, då många avtal går ut den sista mars. Vill du veta mer?

Avtal 2016 Arbetsgivarna säger modernisering av kollektivavtalen. GS-facket kallar det en tillbakagång till 30-talet. Varför är arbets­givarnas krav på anpassad arbetstid ett rött skynke för facken?

Behovsstyrd och verklighetsnära förläggning av arbetstiden – vad är det?

Flera arbetsgivarorganisationer har i avtalsrörelsen krävt att det ska bli lättare att anpassa arbetstiden efter hur mycket det är att göra. Inom till exempel GS största avtal – Träindustriavtalet – vill arbetsgivarorganisationen TMF att det ska bli lättare att införa nya skiftformer vid behov, till exempel nattskift.

Går det inte att köra med nattskift i dag? 

Jo, men då krävs en lokal överenskommelse med facket på arbetsplatsen. Det gäller även
för treskift och skift som schemaläggs på helger och röda dagar.

Vad händer om man inte kommer överens lokalt?

Då finns det en stupstock i avtalet som säger att arbetstiden bara får schemaläggas som dagtid mellan klockslagen 06 och 18 eller som tvåskift mellan 06 och 24. Det ger det lokala facket inflytande över hur arbetstiderna utformas – arbetsgivare går hellre med på en kompromiss än att tvingas till stupstocken.

Vill arbetsgivarna slippa förhandla?

Nej, men om man inte kommer överens vill TMF slopa stupstockens begränsningar. Då ska verksamhetens behov, alltså arbetsgivaren, styra arbetstiderna.

Varför vill de det?

Hårdare internationell konkurrens och tvärare kast mellan hög och låg orderingång gör att arbetsgivarna vill att det ska gå snabbare och enklare att anpassa arbetstiderna. De vill inte att facket ska kunna säga nej. De vill slippa att hamna i ”utpressnings-
situationer” där facket lokalt kräver olika former av ersättning för att införa till exempel nattskift.

Vad tycker facket om det här?

GS ser mycket allvarligt på kraven. Inflytandet över arbetstiden är något som värderas väldigt högt bland medlemmarna. Frågan är nästan viktigare än lönen, uppger GS. Att tvingas byta schema med kort varsel kan innebära stora påfrestningar för människors vardag och liv. GS anser att medlemmarna måste ha en verklig möjlighet att påverka arbetstiderna och till exempel vilka som kan jobba natt.

Säger facket ofta nej till förändringar av arbetstiden i dag?

Nej, GS menar att man oftast kommer överens lokalt eftersom facket tar hänsyn till företagets behov. TMF instämmer, men vill ha en annan lösning för de tillfällen då man inte kommer överens.

Går det att variera arbets­tiden över året?

Ja, förra avtalsrörelsen infördes till exempel varierad arbetstid i Träindustriavtalet och följsam arbetstid i Infomediaavtalet. Efter en lokal överenskommelse kan arbetstiden förlängas eller förkortas ett visst antal minuter per arbetspass under olika perioder av året. Detta för att bättre anpassa arbetstiden efter variationer i säsongen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Parterna samlas för påskuppgörelse

GS-facket har rensat bordet inför slutförhandlingen som startar i påskhelgen, IF Metall bär med sig ett antal tunga frågor. Avtalet går ut om nio dagar.

DA reder ut varför avtalsrörelsen kärvar

Avtalsrörelsen står och stampar, just nu verkar det vara svårt att nå ett nytt avtal på de tio dagar som är kvar. DA:s Harald Gatu förklarar vad det är som kärvar och vad som händer om parterna inte kan enas.

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

Arbetstidskontot – ett älskat val i fara

I årets avtalsrörelse kräver Pappers en fortsatt påfyllning av arbetstidskontot – men arbetsgivarna spjärnar emot.

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Längre korridor öppnar för lördagsarbete

Arbetstidskorridoren ger arbetsgivaren möjlighet att bestämma mer över när du ska jobba. Nu vill arbetsgivarna att den förlängs och därigenom öppna för lördagsarbete.

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

”Det är ingen tvekan om vem som ska böjas”

Flexibel betyder anpassbar och böjlig och när det gäller arbetstiden är det ingen tvekan om vad det är som ska anpassas och böjas, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Maktstriden om din tid

Maktstriden om din tid

Helgarbete och extra timmar utan mer betalt – det är drömmen för industrin som vill ha folk på plats bara när produktionen behöver det. Anställdas inflytande över arbetstiderna har blivit ett besvär som helst ska bort.

Är du flexibel lille vän?

Är du flexibel lille vän?

Arbetstid och arbetsmiljö hör ihop. Att kräva makt över sin tid är att säga att man har rätt till sitt eget liv, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Här tjänar alla på sex timmars arbete

Sex timmars arbetstid med full lön gav Toyota i Mölndal högre lönsamhet och bättre service åt kunderna. I 15 år har de hållit på, studiebesöken avlöser varandra – men varför följer så få efter?

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Skillnaden mellan flexibel och effektiv

Sara Flink på Toyota i Mjölby.

Kampen om din arbetstid

Kampen om din arbetstid

Tiden står på spel i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarna vill ha större makt över när och hur länge du arbetar. Facket säger nej.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.