Industriarbetarnas tidning

Här ska nya Volvo byggas – i delstaten som hatar facket

17 maj, 2016

Skrivet av

usa-kartaVolvo startar sin första bilfabrik i USA om några år – med miljardstöd från en av landets mest antifackliga delstater. Dagens Arbete åkte till södra USA och mötte en verklighet med låga löner och otrygga anställningar.

Delstaten bidrar med mark

Produktionen i Volvo Cars fabrik utanför ­Charleston beräknas starta 2018.

Planen är att bygga modellen S60, 100 000 bilar per år.

Volvo Cars investering är 500 miljoner dollar, delstaten bidrar med mark, infrastruktur och i viss mån utbildning av arbetskraft. Hur mycket det är i reda pengar är osäkert men det rör sig om 100-tals miljoner dollar.

Inledningsvis kommer cirka 2 000 personer att jobba i fabriken.

Volvo Cars har, förutom den kommande fabriken i USA, bilfabriker i Sverige, Belgien och Kina.

Reportaget i korthet

Volvo Cars ska öppna sin första fabrik i en av USA:s mest fackfientliga delstater.

Frågan om facket kommer att kunna organisera på Volvos fabrik i South Carolina är känslig för IF Metall.

Dagens Arbete har besökt Chattanooga där amerikanska bilarbetarfacket kämpar för att komma in på Volkswagen.

160 arbetare har bilarbetarfacket lyckats organisera på Volkswagen. Det är de enda fackmedlemmarna på en utländsk personbilsfabrik i USA.

Anställda på Volkswagen vittnar om låga löner, obefintlig semester och en ständig rädsla för att få sparken.

CHATTANOOGA. Devin Gore kom gående genom Volkswagens fabrikslokaler i Chattanooga. Han noterade en trasig kabelhärva i en bil. Utan att tänka sig för pekade han och sa lite för högt: ”This car is fucked up.”

En teamledare hörde. Ordvalet kom senare att leda till att Devin Gore sparkades från jobbet.

– Jag är övertygad om att min kamp för facket var den verkliga orsaken, säger Devin Gore när vi möts i bilarbetarfacket UAW:s lokaler tio minuters bilfärd från fabriken.

Hans berättelse vittnar om en rädslans kultur. Om bilarbetare skrattar högt eller pratar för mycket med kollegor i vissa delar av produktionen får de arbetsledarna på sig. En kille protesterade genom att skriva ordet ”hello” på en skylt som han höll upp för att hälsa på sina kollegor.

Devin Gore vägrade också foga sig. Han har varit frispråkig och orädd för auktoriteter i hela sitt liv. Därför var det naturligt att han blev en av fackets starkaste agitatorer.

– Det är många jag lyckats övertyga.

Volkswagen i Chattanooga, Tennessee, i södra USA är unikt. Det är den enda utländska personbilsfabrik där United Auto Workers, UAW, lyckats organisera medlemmar.

På den tiden som den inhemska bilindustrin stod sig stark var också UAW starkt. Anställda på General Motors, Ford och Chrysler hade guldkantade avtal med höga löner, bra pensionsvillkor och sjukförsäkringar.

I takt med att utländska bilmärken etablerade sig i södra USA fick de tre jättarna konkurrens. De amerikanska fabrikerna fanns främst i nordöstra USA. I södern fanns ingen facklig tradition och löner och villkor för arbetarna var sämre. Kritiker har menat att UAW var protektionistiskt och gjorde misstaget att inte tidigt försöka organisera de nya industrierna som växte fram.

I dag finns märken som Nissan, Mercedes och BMW i sydstaterna men ingen av deras fabriker är organiserad. I Chattanooga lyckades UAW organisera 160 anställda på VW:s underhållsavdelning strax före jul 2015. Trots det blygsamma antalet är det en stor framgång. Tidigare försökte man organisera över 1 300 anställda men misslyckades. I USA krävs minst 50 procent av personalens röster för att facket ska få komma in på en arbetsplats.

”Vi vill ha anställ­ningstrygghet. Vi vill ha bättre skift så vi kan umgås med våra familjer. Rättvisa löner.”

 

Mike Cantrell (bilden ovan t.v) är ordförande för UAW local 42, den lokala fackklubben. En man som blandar naturlig pondus med ödmjukhet och precisa analyser. Han alternerar mellan att luta sig bakåt med armarna över bröstkorgen och ett mer resonerande kroppsspråk där händerna ligger knäppta på bordsskivan.

Han kommer från en mindre ort vid bergskedjan Appalachernas fot och har tidigare jobbat på pappersbruk. Han sökte sig till Volkswagen för att han trodde det europeiska företaget respekterade arbetarnas rättigheter. Men:

– Förhållandena här kan inte finnas på någon annan Volkswagenfabrik i världen.

Han pekar bland annat på den höga personalomsättningen – enligt facket slutar en anställd per dag. Betald semester existerar inte och max tre obetalda sjukdagar om året är tillåtet. De lägsta ingångslönerna ligger på dryga 10 dollar i timmen (under 100 kronor), den som drabbas av olycka eller sjukdom på jobbet och inte kommer tillbaks inom 90 dagar, riskerar att förlora jobbet.

David Weathon snörvlar och hostar. Han är en välutbildad och erfaren industriarbetare. Innan Chattanooga jobbade han för biltillverkaren Ford och på stålverk i ”Rostbältet” (delstaterna Michigan, Ohio, Indiana, Pennsylvania och New Jersey) i nordöstra delen av landet. David Weathon sippar på en coca cola och gnider baksidan av handen mot en mörk påse under ögat. Föregående natt jobbade han med feber och influensa i kroppen på den österrikiska onlinespel hus .

– Jag kunde knappt stå upprätt. Men jag vågar inte stanna hemma. Dessutom har jag en 14-årig son att försörja.

Han berättar att skiftgången gör det omöjligt för många.

– Det är tur att min son kan ta hand om sig själv, det är värre för dem som har yngre barn.

”Jag kunde knappt stå upprätt. Men jag ­vågar inte stanna hemma.”

En undersökning som UAW gjort visar att 95 procent hade problem med skiften på Volkswagen. Många jobbar natt ena veckan och dagtid den andra, året runt.

Ensamstående som inte får barnvakt kan inte jobba kvar. Enligt facket tar företaget ingen hänsyn. Folk tvingas vara hemma med sina barn vilket leder till att de förlorar sina jobb.

David Weathon igen:

– När jag började här hade vi tyska chefer som var med och byggde upp fabriken. Många har nu ersatts av amerikaner, då kom försämringarna.

– I norr finns en facklig tradition. Ett grupptänkande, man tar hand om varand­ra. Södern är individualistisk, konstaterar han.

Mike Cantrell lutar sig fram och tar sats. Han pratar om den amerikanska drömmen som inte längre finns och om hur kritiker kallar honom för socialist. Och om hur människor tänker att det är deras eget fel om de är fattiga  åt höger. Vill ha lägre skatter. De förstår inte att de skulle tjäna på högre skatter.

De mest engagerade i fackklubben är yrkesmän med lång erfarenhet. Slutar de på Volkswagen skulle de förmodligen få nya jobb dagen efter. De berättar att det nu gått så långt att de vägrar ge upp. De tänker inte fly. De vill inte vända sina kamrater ryggen.

– Vi står upp för oss själva och våra kamrater. Vi vill ha anställningstrygghet. Vi vill ha bättre skift så vi kan umgås med våra familjer. Rättvisa löner. Egentligen bara bli välkomnade in i Volkswagenfamiljen, säger Mike Cantrell.

Även om den amerikanska drömmen är en avlägsen hägring för de flesta bilarbetarna finns historier om de som lyckats kämpa sig upp och vidare. Som den unge tvåbarnsfadern Devin Gore, han som fick sparken för att han svor. Hans engagemang ledde honom från Volkswagens fabriksgolv till en femårig yrkesutbildning till elektriker, för granne med UAW är elektrikerfacket International Brotherhood of Electrical Workers, IBEW.

Volkswagen försökte länge hindra UAW att komma in på fabriken i Chattanooga. Trots att facket fick över 70 procent av rösterna ville företaget ogiltigförklara resultatet. I mitten på april kom besked att omröstningen skulle gälla. Devin Gore fick sparken från Volkswagen, nu utbildar han sig till elektriker. Foto: Billy Weeks.
Volkswagen försökte länge hindra UAW att komma in på fabriken i Chattanooga. Trots att facket fick över 70 procent av rösterna ville företaget ogiltigförklara resultatet. I mitten på april kom besked att omröstningen skulle gälla. Devin Gore fick sparken från Volkswagen, nu utbildar han sig till elektriker. Foto: Billy Weeks.

Devin Gore kom in på en utbildning som drivs gemensamt av facket och arbetsgivarna. Under fem år kommer han att jobba ute på företag och studera två kvällar i veckan. Lönen ökar för varje år.

– Jag är i princip garanterad ett välbetalt jobb när jag är klar.

Devin Gore skrattar under hela intervjun. Han kallar sina vänner i lokala fackklubben ”brothers”. När ordföranden Mike Cantrell kommer på tal blir han allvarlig.

– I love him. Han öppnade mina ögon. Utan honom hade jag inte förstått någonting. Jag var ung och naiv. Han fick mig att börja tänka.

När vi pratar vidare om Volvos fabrik som ska starta i grannstaten South Carolina säger någon att han kommer att söka jobb där. Devin Gore skakar huvudet.
– Det kommer bli likadant på Volvo om inte facket kommer in.

Fotnot: Volkswagen i Chattanooga har inte velat svara på frågor om arbetsförhållandena på fabriken.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

”Detta kommer att bli ett test för Volvo”

Ledaren för amerikanska bilfacket förvånas över att Volvo med sin höga moral väljer South Carolina. Men han säger att han givetvis ska försöka organisera arbetarna.

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metall-ordförande

Volvo Cars vägrade släppa in IF Metalls ordförande Marie Nilsson på sina nya fabrik i USA i våras. ”En jäkla förolämpning mot oss”, säger Glenn Bergström, IF Metalls representant i Volvo Cars bolagsstyrelse. Företaget säger att det berodde på att det rådde sekretess i fabriken vid tillfället. 

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

Tullarna en risk för jobbslakt i USA

Amerikanska bilindustrin varnar nu för följderna av president Donald Trumps importtullar på europeiska bilar. Enligt en rapport riskerar tullarna att leda till jobbslakt – i USA

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Trump hotar – Volvo kan ta det lugnt

Det är bilmässa i Detroit och Donald Trump fortsätter att hota amerikanska biltillverkare för att de ska bygga i USA i stället för Mexico. Han gör det delvis mot bättre vetande, skriver DA:s Harald Gatu. Detta oroar även utländska företag – men Volvo Cars kan ta det lugnt.

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Antifacklig guvernör blir FN-ambassadör

Hon har sagt att hon har höga klackar för att kunna sparka på facket. Nu blir South Carolinas guvernör Nikki Haley USA:s FN-ambassadör.

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

”Det pågår ett arbete i kulisserna”

Volvos USA-etablering är en känslig fråga. För facket. IF Metall vill inte svara på hur man kommer att stötta amerikanska bilarbetarfacket.

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Bygger fabrik i antifacklig delstat

Volvo Cars första amerikanska bilfabrik får generöst stöd av South Carolina, som pekas ut som en av USA mest antifackliga delstater.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

Ångesten tog över Tommys liv

Ångesten tog över Tommys liv

Människor är olika, och det är bra, har Volvoarbetaren Tommy Jeansson alltid tyckt. Ändå tvekade han att berätta varför han hela livet känt sig annorlunda.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

Arbetsrätt Striden om las

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

IF Metall: Vad finns det för alternativ?

Det går inte att tro att det inte ska bli någon förändring av arbetsrätten, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Bra att regeringen lyssnar på parterna

Regeringen har nu visat att den vill värna den svenska modellen och låta parterna ha huvudinflytandet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Blandade känslor för regeringens las-besked

Blandade känslor för regeringens las-besked

”Ett beslut i rätt riktning”, enligt GS ordförande Per-Olof Sjöö. Pappers ordförande Pontus Georgsson är däremot starkt kritisk.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

LO säger nej till förslaget om ny arbetsrätt

En enig LO-styrelse säger nej till las-förslaget. ”Det gav allt för mycket makt åt arbetsgivarna”, säger GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Las-förhandlingarna återupptas

Las-förhandlingarna återupptas

För två veckor sedan kraschade las-förhandlingarna – nu återupptas de. Tidigast på fredag ska fack och arbetsgivare lämna besked.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Industrifacken skickar hem sina delegationer

Fack och arbetsgivare kan fortfarande inte enas om storleken på löneökningarna. Nu skickar industrifacken hem sina delegationer.

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.