Industriarbetarnas tidning
LKAB:s gruvdrift har tvingat fram en flytt av hela Kiruna. Ann-Helen Laestadius har skrivit en ungdomsbok för att dokumentera den stad hon växte upp i.
Gruvbrytningen i Kiirunavaara orsakar deformationer i marken. Dessa kommer allt närmare Kiruna, vilket gör att stadens centrum just nu flyttas ungefär tre kilometer. LKAB räknar med att 6000 människor i Kiruna måste flytta till nya bostäder eller lokaler.
Utbyggnaden av den nya stadskärnan i Kiruna kommer pågå under de kommande tio till femton åren. Men redan 2018 planeras ett nytt stadshus stå klart. Och året därpå ska de första byggnaderna kring stadens nya centrum vara färdiga.
LKAB, som finansierar stora delar av flytten, uppskattar att kostnaden för flytten av Kiruna och avvecklingen av Malmberget tillsammans landar på flera miljarder kronor.
Källa: LKAB och Kiruna kommun.
Namn: Ann-Helen Laestadius.
Ålder: 44.
Yrke: Journalist, författare och föreläsare.
Bor: Solna.
Aktuell med: Boken Tio över ett.
Ann-Helen Laestadius har skrivit ungdomsboken Tio över ett, som handlar om flytten av Kiruna. Varje natt ställer bokens huvudperson Maja sin klocka på tio över ett. Tio minuter senare, tjugo över ett, måste hon vara beredd. Då spränger LKAB i gruvan så att det skakar i fönsterrutorna. Maja är rädd för att det ska rasa någonstans i stan, eller ännu värre, att gruvarbetarbostaden som hon och familjen bor i ska rasa ned. Då måste hon vara vaken för att kunna rädda familjen.
Ann-Helen Laestadius är själv född och uppvuxen i Kiruna och har skrivit mycket om staden och flytten av den. I dag bor hon med sin familj i Solna, men åker ofta hem till Kiruna. Under arbetet med reportageboken Bromsgatan – vi som bodde på gårdarna, som kom ut för några år sedan, började hon fundera på vad som skulle hända med alla minnen från hemstaden.
– Jag kände att det var så otroligt sorgligt att komma hem. Att tänka sig att allting kommer att försvinna och förändras. På något sätt blir det svårare just för att jag inte bor i Kiruna. När jag kommer hem vill jag att det ska se ut som det alltid har gjort, säger hon.
Ann-Helen Laestadius förstår att flytten av staden är nödvändig, men tycker ändå att det är väldigt tråkigt.
– Alla som bor i Kiruna förstår att det här måste ske eftersom gruvan och LKAB ska leva vidare. Men samtidigt är det ju en oerhörd sorg för många att se sina hem försvinna och sin stad förändras, säger hon.
Hur det kommer att bli efter flytten av staden har Ann-Helen Laestadius svårt att föreställa sig. I boken försöker Maja föreställa sig att stadshuset i Kiruna är borta och att hon tittar rakt ut i fjällvärlden. Det är sådant som Ann-Helen Laestadius försöker förlika sig med. Skrivandet är hennes sätt att försöka dokumentera och bevara Kiruna så som hon minns det.
Maja är inte heller så förtjust i förändringarna i Kiruna.
– Hon tycker det är jobbigt att hennes kompis på andra sidan gatan och killen som hon är kär i måste flytta. Det som sker i Kiruna och i hennes kvarter skrämmer henne. Att ingenting ska vara som förut, säger Ann-Helen Laestadius.
Förnekandet av klimatkrisen gav Donald Trump en stor del av de amerikanska gruvarbetarnas röster i presidentvalet. Men nu välkomnas president Joe Bidens klimatpolitik av gruvarbetarförbundet som kräver ”en rättvis omställning”.
För två år sedan reste DA till Asturien i Spanien, där kolbrytningen höll på att fasas ut. Vi stämmer av med kolbrytaren Rafael, som fick jobb på ett värmeverk i en omvandlad kolgruva, om hur det går.
När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.
100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.
Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.
Sammanhållningen höll de 33 instängda gruvarbetarna vid liv. De lyftes upp till jordytan med löften om pengar och kändisskap. Tio år senare är de fattiga och besvikna.
Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.
Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.
Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.
Pernilla Enebrink, Almega Serviceföretagen: Problemen har varit kända sedan länge utan att politiken verkligen agerat.
L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.
S: Samhall ska producera varor och tjänster som faktiskt efterfrågas – men vi måste utreda att det är rätt personer som anvisas dit.
SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.
C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.
När många arbetsplatser inom industrin stängde för fysiska besök fick IF Metalls regionala skyddsombud ta till digitala verktyg. Var femte skyddsrond genomfördes digitalt förra året.
Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.
Alla jobbar hemma, eller? Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek vill få en bredare bild av hur vi har det under pandemin. Därför efterlyser de fler berättelser från de som jobbar inom LO:s område.
Dagens Arbete hörde av sig till tre av dem vi mötte under pandemins början. Vad har påverkat mest under coronaåret?
Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.
Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.
Den automatiska tvätten har sparat axlar på Atlas industrial print i Motala.
