Industriarbetarnas tidning

Kambodjanska skogs­arbetare får rätt

16 augusti, 2016

Skrivet av Pontus Ohlin

De kambodjanska skogsarbetarna som tvingades bo i stall har rätt till lönegaranti. Det har tingsrätten i Sundsvall nu beslutat.

Det var för två år sedan, 2014, som ett 70-tal kambodjaner fick säsongsanställning på Botnia Skog AB, ett företag som gick i konkurs i fjol. Vid den tidpunkten hade kambodjanerna inte fått ut all lön och därför skulle den statliga lönegarantin träda in.

Men några pengar blev det aldrig. Före den tänkta utbetalningen hade en kvinna – som var sambo med en tidigare styrelseledamot i Botnia Skog – nämligen vänt sig till Kronofogden med ekonomiska krav mot flera av skogsarbetarna. Elva av dem skrev under delgivningshandlingarna i Kambodja, och därmed stoppades utbetalningen. Själva har de hävdat att lurats att de gjort utan att veta vad signerade.

DA har tidigare skrivit om konflikten.

Totalt krävde kvinnan nästan 300 000 kronor av kambodjanerna, vilka avvisade kraven och hävdade att de blivit lurade att skriva under delgivningskvittot.

Ärendet blev sedermera ett fall för Sundsvalls tingsrätt. För att stötta kambodjanerna och ge dem en rättvis chans beslutade GS-facket då att ta pengar ur sin solidaritetsfond. En fond som i normala fall används för att stötta mänskliga rättigheter och facklig verksamhet i diktaturer – inte i länder som Sverige.

Men nu har tingsrätten äntligen beslutat att gå på vår linje och ge Kronofogden bakläxa. Man har alltså felaktigt hållit inne på pengar som skulle betalas ut i statlig lönegaranti, säger Magnus Lindberg, avtalsansvarig på GS-facket.

Vad innebär det för kambodjanerna?

– Att alla innehållna pengar kommer att betalas ut till dem.

När då?

­– Nu, under veckan.

Hur känns det?

– Enormt! På det sätt som de här arbetstagarna har blivit utnyttjade har ju alla moraliska gränser sprängts.

På vilket sätt?

– Först arbeta utan lön och bo under vedervärdiga förhållanden. Och sedan – när de trodde att de skulle få lönegaranti i samband med att den här skitfirman går i konkurs – då blir de lurade på den också!

Tingsrättens beslut gick att överklaga, men har nu vunnit laga kraft.

8 kommentarer till “Kambodjanska skogs­arbetare får rätt

  • Nu är vi där igen… facket hjälper folk som inte är medlemmar. Jag har betalat till facket för att få hjälp när jag behöver det, inte att icke medlemmar ska hjälpas.

  • Den av GS-facket instiftade solidaritetsfonden har bekostat detta, pengar som skulle använts till bistånd i fattiga länder i annat fall. GS bistår normalt inte icke-medlemmar alls. När extraordinära insatser ändå görs så är det för GS medlemmars skull i första hand, man ska inte konkurera ut seriösa hårt arbetande människor genom att ge andra dåliga villkor!

  • Man ska inte hjälpa icke medlemmar, punkt slut. Solidaritetsfond?!? Sänk avgiften och ta bort fond tramset! Jag är inte ett dugg intresserad av att betala eller hjälpa andra länder!

  • StevO och Arne, fattar ni inte att det gagnar er också om man motarbetar företag som låter människor jobba under dessa vilkor?

  • Man blir skadad på jobbet? Vem gagnar det då? Man har sett och hört från väldigt många som skadat sig att någon hjälp får man inte och dessutom får man driva sina egna ärenden utan facklig hjälp.

    Så hur gagnar detta alla arbetsskadade?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

Om du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

Många äldre fast hos Kronofogden

Många äldre fast hos Kronofogden

Svenska pensionärer dras med skulder sedan 90-talskrisen, det visar en ny analys från Kronofogden. I slutet av förra året hade drygt 40 000 pensionärer skulder hos myndigheten.

Färre fångade i långvarig skuldfälla

Trots att skulderna ökar i samhället i stort minskar antalet som har varit skuldsatta i mer än 20 år i Kronofogdens register. En förklaring är att konsekvenserna av 90-talskrisen börjar klinga av.

”Det måste bli lättare att få skuldavskrivning”

”Vi har i dag en för alla öppen kreditmarknad. Det måste rimligen balanseras av en motsvarande för alla öppen väg ut.” Det skriver två forskare efter våra artiklar om skuldfällan.

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

”Det är inte kriminellt att vara överskuldsatt”

Som skuldsatt behandlas man som om man vore kriminell. Men vi är många som hamnat i den här situationen. Och vi har ett människovärde kvar, skriver en kvinna som läst reportaget om Kjell. Här kan du läsa hela hennes berättelse.

Ovärdigt för ett välfärdsland

Ovärdigt för ett välfärdsland

”Fokus måste nu sättas på kreditinstitutens och inkassoföretagens ansvar”, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

”Ojämlikhet kan orsaka skuldsättning”

LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit flera rapporter om de skuldsattas livssituation. Han vill lyfta fram att överskuldsättning hänger ihop med ojämlikhet.

Blir Kjell någonsin fri?

Blir Kjell någonsin fri?

Som nybliven pensionär trodde Kjell att inkassoföretagen äntligen skulle lämna familjen i fred. I stället kom ett brev från Kronofogden.

Blir Kjell någonsin fri?

Kjells firma gick i konkurs för 27 år sedan. Huset såldes med tvång och skulderna började växa. Han hoppades bli ”förlåten” vid pensioneringen – i stället kom ett brev från Kronofogden. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.