Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

14 maj, 2020

Skrivet av

Krönika Hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner, frågar sig industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist är fackligt förtroendevald från Umeå. Jobbar på Indexator Rotator Systems AB.

Kan man som företag anse att man sitter i en allvarlig ekonomisk situation och nyttja statens stödåtgärder och samtidigt dela ut miljontals kronor i aktieutdelning?

Återkommer till den frågeställningen.

Under Covid-19 pandemin har staten agerat snabbt och tagit fram en rad stödåtgärder till krisande företag. Bland annat korttidsarbete där företaget får sänkta lönekostnader genom att den anställde går ned i lön och arbetstid och staten skjuter till ett bidrag till företaget. Man kan se korttidsstödet som en form av a-kassa för företagen.

Jag har själv vart arbetslös i början på 2000-talet där jag under några veckor fick nyttja a-kassan, för att sedan få jobb på Indexator där jag jobbar än i dag. När jag fick ersättning från a-kassan fyllde man i kassakorten helt manuellt och kryssade i vilka dagar man vart arbetslös och skrev sedan under.

Vad är det man skriver under på?

Man skriver under på heder och samvete att de uppgifter man lämnar in är riktiga. Detta är en väldigt grundläggande del i arbetslöshetsförsäkringen där den som ansöker om försäkring lovar och bedyrar att man inte har ett annat arbete eller får ersättning från annat håll. Om uppgifterna är oriktiga och detta upptäcks blir konsekvenserna stora.

Man kan bli utesluten ur a-kassan, återbetalningsskyldig samt att man kan bli polisanmäld och åtalad för bidragsbrott.

I dag ingår jag i en a-kassas styrelse och får ibland se hur det fuskas och hur försäkrade blir uteslutna, åtalade och dömda.

Det är just det här med att man skriver under på heder och samvete att uppgifterna är riktiga som väger tungt. Man får inte ljuga eller hitta på då man intygat på heder och samvete. Låter som vanligt hederligt sunt förnuft.

Nu till krisande företag som får statligt stöd för korttidsarbete.

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas.

Företagens a-kassa i detta fall är Tillväxtverket. En statlig myndighet som betalar ut miljarder i ekonomiskt stöd till företag. För att kunna beviljas statligt stöd i form av korttidsarbete behöver företaget ligga riktigt risigt till. På Tillväxtverket skriver man att man ska ha ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter” för att beviljas stöd. Ekonomiska svårigheter torde vara att man börjar få svårt att betala sina räkningar och man börjar se botten i kassavalvet.

På samma sätt som för den som ansöker om a-kassa behöver företag som ansöker om statligt stöd skriva under på att uppgifterna man lämnar är riktiga.

Så här står det på tillväxtverkets sida: ”När du signerar din ansökan ska du också intyga /… / att uppgifterna i är fullständiga och uppriktiga…”

Sunt förnuft råder även här.

Men hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner?

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas, och då kan man ju inte sitta i en allvarlig ekonomisk situation. Men trots högutbildade CFO:s, välavlönade vd:ar och fina excelprogram så lyckas man ändå inte räkna ut den ekvationen.

Det fusk jag får se inom a-kassan handlar rätt ofta om försäkrade som har det tufft ekonomiskt, där man stämplar arbetslös några extra dagar så man kan betala räkningarna i stället för att hamna hos kronofogden. Det rör sig om några tusen kronor oftast. Oavsett anledning är det helt fel och dessutom olagligt.

Bolag som fuskar till sig statligt stöd för korttidsarbete däremot, då snackar vi miljonbelopp. Och här är det inte om risken att hamna hos kronofogden utan tvärtom – här vill man ösa ut pengar ur bolaget – pengar som dessutom är delvist betalda med våra gemensamma skattepengar.

Nu har Tillväxtverket, efter påtryckningar, sagt nej till aktieutdelningar för bolag som får statligt stöd för korttidsarbete. AB Volvo har redan strykt sin miljardaktieutdelning. Men många bolag står ändå kvar med sina aktieutdelningar trots att man nyss bedyrat att man har allvarliga ekonomiska svårigheter.

Hade dessa bolag i stället varit privatpersoner i ett statligt försäkringssystem skulle de förmodligen få skaka galler för att man försöker – mitt fram för näsan på myndigheterna – roffa åt sig bidrag som man inte har rätt till.

Så hur är det egentligen fatt med hedern och samvetet?

En kommentar till “Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes

  • Heder och samvete var det! Jag har inget samvete och den heder jag hade har man tagit. Varför skall man då vara etisk och moralisk?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

Mest korttidsstöd till industrin

Mest korttidsstöd till industrin

Scania, Volvo och andra stora industriföretag är de som tagit emot mest korttidsstöd under pandemin. ”Stödet har haft en väldigt stor betydelse för jobben”, säger IF Metalls ordförande Marie Nilssson.

”Klokt och moget av Volvo”

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Korttidsstödet räddade 40 000 jobb

Så lätt att glömma, att ta något för givet. Så lätt att tro att det som gäller idag alltid har funnits där. Som korttidsstödet. Testet kom under pandemin, 40 000 jobb räddades enligt en utvärdering.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”