Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

14 maj, 2020

Skrivet av

Krönika Hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner, frågar sig industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Om skribenten:

Kennet Bergqvist är fackligt förtroendevald från Umeå. Jobbar på Indexator Rotator Systems AB.

Kan man som företag anse att man sitter i en allvarlig ekonomisk situation och nyttja statens stödåtgärder och samtidigt dela ut miljontals kronor i aktieutdelning?

Återkommer till den frågeställningen.

Under Covid-19 pandemin har staten agerat snabbt och tagit fram en rad stödåtgärder till krisande företag. Bland annat korttidsarbete där företaget får sänkta lönekostnader genom att den anställde går ned i lön och arbetstid och staten skjuter till ett bidrag till företaget. Man kan se korttidsstödet som en form av a-kassa för företagen.

Jag har själv vart arbetslös i början på 2000-talet där jag under några veckor fick nyttja a-kassan, för att sedan få jobb på Indexator där jag jobbar än i dag. När jag fick ersättning från a-kassan fyllde man i kassakorten helt manuellt och kryssade i vilka dagar man vart arbetslös och skrev sedan under.

Vad är det man skriver under på?

Man skriver under på heder och samvete att de uppgifter man lämnar in är riktiga. Detta är en väldigt grundläggande del i arbetslöshetsförsäkringen där den som ansöker om försäkring lovar och bedyrar att man inte har ett annat arbete eller får ersättning från annat håll. Om uppgifterna är oriktiga och detta upptäcks blir konsekvenserna stora.

Man kan bli utesluten ur a-kassan, återbetalningsskyldig samt att man kan bli polisanmäld och åtalad för bidragsbrott.

I dag ingår jag i en a-kassas styrelse och får ibland se hur det fuskas och hur försäkrade blir uteslutna, åtalade och dömda.

Det är just det här med att man skriver under på heder och samvete att uppgifterna är riktiga som väger tungt. Man får inte ljuga eller hitta på då man intygat på heder och samvete. Låter som vanligt hederligt sunt förnuft.

Nu till krisande företag som får statligt stöd för korttidsarbete.

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas.

Företagens a-kassa i detta fall är Tillväxtverket. En statlig myndighet som betalar ut miljarder i ekonomiskt stöd till företag. För att kunna beviljas statligt stöd i form av korttidsarbete behöver företaget ligga riktigt risigt till. På Tillväxtverket skriver man att man ska ha ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter” för att beviljas stöd. Ekonomiska svårigheter torde vara att man börjar få svårt att betala sina räkningar och man börjar se botten i kassavalvet.

På samma sätt som för den som ansöker om a-kassa behöver företag som ansöker om statligt stöd skriva under på att uppgifterna man lämnar är riktiga.

Så här står det på tillväxtverkets sida: ”När du signerar din ansökan ska du också intyga /… / att uppgifterna i är fullständiga och uppriktiga…”

Sunt förnuft råder även här.

Men hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner?

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas, och då kan man ju inte sitta i en allvarlig ekonomisk situation. Men trots högutbildade CFO:s, välavlönade vd:ar och fina excelprogram så lyckas man ändå inte räkna ut den ekvationen.

Det fusk jag får se inom a-kassan handlar rätt ofta om försäkrade som har det tufft ekonomiskt, där man stämplar arbetslös några extra dagar så man kan betala räkningarna i stället för att hamna hos kronofogden. Det rör sig om några tusen kronor oftast. Oavsett anledning är det helt fel och dessutom olagligt.

Bolag som fuskar till sig statligt stöd för korttidsarbete däremot, då snackar vi miljonbelopp. Och här är det inte om risken att hamna hos kronofogden utan tvärtom – här vill man ösa ut pengar ur bolaget – pengar som dessutom är delvist betalda med våra gemensamma skattepengar.

Nu har Tillväxtverket, efter påtryckningar, sagt nej till aktieutdelningar för bolag som får statligt stöd för korttidsarbete. AB Volvo har redan strykt sin miljardaktieutdelning. Men många bolag står ändå kvar med sina aktieutdelningar trots att man nyss bedyrat att man har allvarliga ekonomiska svårigheter.

Hade dessa bolag i stället varit privatpersoner i ett statligt försäkringssystem skulle de förmodligen få skaka galler för att man försöker – mitt fram för näsan på myndigheterna – roffa åt sig bidrag som man inte har rätt till.

Så hur är det egentligen fatt med hedern och samvetet?

En kommentar till “Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes

  • Heder och samvete var det! Jag har inget samvete och den heder jag hade har man tagit. Varför skall man då vara etisk och moralisk?

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Stora aktieutdelningar ger indraget krisstöd

Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

”Inga vinstutdelningar under krisen. Ok?”

Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.

”Klokt och moget av Volvo”

”Klokt och moget av Volvo”

AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

SKF-facket befarar varsel

SKF-facket befarar varsel

SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Smittskydd i fokus när Volvo drar igång igen

Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

”Nu är tid för solidaritet, inte höga aktieutdelningar”

Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

De nya avtalen är er förtjänst

De nya avtalen är er förtjänst

Utan er medlemmar hade inte vi inte kunnat teckna ett nytt avtal med bättre villkor och löner, skriver Marie Nilsson.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Kamratstödet behövs – mer än någonsin

Facket måste bli det sammanhang där sorgen kan bearbetas, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.