”Hur var det med hedern och samvetet när kris­stödet söktes”

Krönika Hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner, frågar sig industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Kan man som företag anse att man sitter i en allvarlig ekonomisk situation och nyttja statens stödåtgärder och samtidigt dela ut miljontals kronor i aktieutdelning?

Återkommer till den frågeställningen.

Under Covid-19 pandemin har staten agerat snabbt och tagit fram en rad stödåtgärder till krisande företag. Bland annat korttidsarbete där företaget får sänkta lönekostnader genom att den anställde går ned i lön och arbetstid och staten skjuter till ett bidrag till företaget. Man kan se korttidsstödet som en form av a-kassa för företagen.

Jag har själv vart arbetslös i början på 2000-talet där jag under några veckor fick nyttja a-kassan, för att sedan få jobb på Indexator där jag jobbar än i dag. När jag fick ersättning från a-kassan fyllde man i kassakorten helt manuellt och kryssade i vilka dagar man vart arbetslös och skrev sedan under.

Vad är det man skriver under på?

Man skriver under på heder och samvete att de uppgifter man lämnar in är riktiga. Detta är en väldigt grundläggande del i arbetslöshetsförsäkringen där den som ansöker om försäkring lovar och bedyrar att man inte har ett annat arbete eller får ersättning från annat håll. Om uppgifterna är oriktiga och detta upptäcks blir konsekvenserna stora.

Man kan bli utesluten ur a-kassan, återbetalningsskyldig samt att man kan bli polisanmäld och åtalad för bidragsbrott.

I dag ingår jag i en a-kassas styrelse och får ibland se hur det fuskas och hur försäkrade blir uteslutna, åtalade och dömda.

Det är just det här med att man skriver under på heder och samvete att uppgifterna är riktiga som väger tungt. Man får inte ljuga eller hitta på då man intygat på heder och samvete. Låter som vanligt hederligt sunt förnuft.

Nu till krisande företag som får statligt stöd för korttidsarbete.

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas.

Företagens a-kassa i detta fall är Tillväxtverket. En statlig myndighet som betalar ut miljarder i ekonomiskt stöd till företag. För att kunna beviljas statligt stöd i form av korttidsarbete behöver företaget ligga riktigt risigt till. På Tillväxtverket skriver man att man ska ha ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter” för att beviljas stöd. Ekonomiska svårigheter torde vara att man börjar få svårt att betala sina räkningar och man börjar se botten i kassavalvet.

På samma sätt som för den som ansöker om a-kassa behöver företag som ansöker om statligt stöd skriva under på att uppgifterna man lämnar är riktiga.

Så här står det på tillväxtverkets sida: ”När du signerar din ansökan ska du också intyga /… / att uppgifterna i är fullständiga och uppriktiga…”

Sunt förnuft råder även här.

Men hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner?

Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas, och då kan man ju inte sitta i en allvarlig ekonomisk situation. Men trots högutbildade CFO:s, välavlönade vd:ar och fina excelprogram så lyckas man ändå inte räkna ut den ekvationen.

Det fusk jag får se inom a-kassan handlar rätt ofta om försäkrade som har det tufft ekonomiskt, där man stämplar arbetslös några extra dagar så man kan betala räkningarna i stället för att hamna hos kronofogden. Det rör sig om några tusen kronor oftast. Oavsett anledning är det helt fel och dessutom olagligt.

Bolag som fuskar till sig statligt stöd för korttidsarbete däremot, då snackar vi miljonbelopp. Och här är det inte om risken att hamna hos kronofogden utan tvärtom – här vill man ösa ut pengar ur bolaget – pengar som dessutom är delvist betalda med våra gemensamma skattepengar.

Nu har Tillväxtverket, efter påtryckningar, sagt nej till aktieutdelningar för bolag som får statligt stöd för korttidsarbete. AB Volvo har redan strykt sin miljardaktieutdelning. Men många bolag står ändå kvar med sina aktieutdelningar trots att man nyss bedyrat att man har allvarliga ekonomiska svårigheter.

Hade dessa bolag i stället varit privatpersoner i ett statligt försäkringssystem skulle de förmodligen få skaka galler för att man försöker – mitt fram för näsan på myndigheterna – roffa åt sig bidrag som man inte har rätt till.

Så hur är det egentligen fatt med hedern och samvetet?

Kennet Bergqvist