Industriarbetarnas tidning
Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.
14 maj, 2020
Skrivet av Kennet Bergqvist
Krönika Hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner, frågar sig industriarbetaren Kennet Bergqvist.
Kennet Bergqvist är fackligt förtroendevald från Umeå. Jobbar på Indexator Rotator Systems AB.
Kan man som företag anse att man sitter i en allvarlig ekonomisk situation och nyttja statens stödåtgärder och samtidigt dela ut miljontals kronor i aktieutdelning?
Återkommer till den frågeställningen.
Under Covid-19 pandemin har staten agerat snabbt och tagit fram en rad stödåtgärder till krisande företag. Bland annat korttidsarbete där företaget får sänkta lönekostnader genom att den anställde går ned i lön och arbetstid och staten skjuter till ett bidrag till företaget. Man kan se korttidsstödet som en form av a-kassa för företagen.
Jag har själv vart arbetslös i början på 2000-talet där jag under några veckor fick nyttja a-kassan, för att sedan få jobb på Indexator där jag jobbar än i dag. När jag fick ersättning från a-kassan fyllde man i kassakorten helt manuellt och kryssade i vilka dagar man vart arbetslös och skrev sedan under.
Vad är det man skriver under på?
Man skriver under på heder och samvete att de uppgifter man lämnar in är riktiga. Detta är en väldigt grundläggande del i arbetslöshetsförsäkringen där den som ansöker om försäkring lovar och bedyrar att man inte har ett annat arbete eller får ersättning från annat håll. Om uppgifterna är oriktiga och detta upptäcks blir konsekvenserna stora.
Man kan bli utesluten ur a-kassan, återbetalningsskyldig samt att man kan bli polisanmäld och åtalad för bidragsbrott.
I dag ingår jag i en a-kassas styrelse och får ibland se hur det fuskas och hur försäkrade blir uteslutna, åtalade och dömda.
Det är just det här med att man skriver under på heder och samvete att uppgifterna är riktiga som väger tungt. Man får inte ljuga eller hitta på då man intygat på heder och samvete. Låter som vanligt hederligt sunt förnuft.
Nu till krisande företag som får statligt stöd för korttidsarbete.
Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas.
Företagens a-kassa i detta fall är Tillväxtverket. En statlig myndighet som betalar ut miljarder i ekonomiskt stöd till företag. För att kunna beviljas statligt stöd i form av korttidsarbete behöver företaget ligga riktigt risigt till. På Tillväxtverket skriver man att man ska ha ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter” för att beviljas stöd. Ekonomiska svårigheter torde vara att man börjar få svårt att betala sina räkningar och man börjar se botten i kassavalvet.
På samma sätt som för den som ansöker om a-kassa behöver företag som ansöker om statligt stöd skriva under på att uppgifterna man lämnar är riktiga.
Så här står det på tillväxtverkets sida: ”När du signerar din ansökan ska du också intyga /… / att uppgifterna i är fullständiga och uppriktiga…”
Sunt förnuft råder även här.
Men hur tänker företag som ansöker om statligt stöd för korttidsarbete, och skriver under på heder och samvete att det har en allvarlig ekonomisk situation, och samtidigt flaggar om aktieutdelningar på flera hundra miljoner?
Redan här borde sunt förnuft-alarmet dra igång. Har man hundratals miljoner över kan ju knappast botten i kassavalvet synas, och då kan man ju inte sitta i en allvarlig ekonomisk situation. Men trots högutbildade CFO:s, välavlönade vd:ar och fina excelprogram så lyckas man ändå inte räkna ut den ekvationen.
Det fusk jag får se inom a-kassan handlar rätt ofta om försäkrade som har det tufft ekonomiskt, där man stämplar arbetslös några extra dagar så man kan betala räkningarna i stället för att hamna hos kronofogden. Det rör sig om några tusen kronor oftast. Oavsett anledning är det helt fel och dessutom olagligt.
Bolag som fuskar till sig statligt stöd för korttidsarbete däremot, då snackar vi miljonbelopp. Och här är det inte om risken att hamna hos kronofogden utan tvärtom – här vill man ösa ut pengar ur bolaget – pengar som dessutom är delvist betalda med våra gemensamma skattepengar.
Nu har Tillväxtverket, efter påtryckningar, sagt nej till aktieutdelningar för bolag som får statligt stöd för korttidsarbete. AB Volvo har redan strykt sin miljardaktieutdelning. Men många bolag står ändå kvar med sina aktieutdelningar trots att man nyss bedyrat att man har allvarliga ekonomiska svårigheter.
Hade dessa bolag i stället varit privatpersoner i ett statligt försäkringssystem skulle de förmodligen få skaka galler för att man försöker – mitt fram för näsan på myndigheterna – roffa åt sig bidrag som man inte har rätt till.
Så hur är det egentligen fatt med hedern och samvetet?
Inget statligt krisstöd till företag som gör stora aktieutdelningar. Det beskedet från Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf kom på torsdagen.
Ta nu chansen och visa på ett krisledarskap där ni kommer bli ihågkomna som hjältar – inte som giriga direktörer som sätter vinsten först, skriver industriarbetaren Kennet Bergkvist.
AB Volvo drar tillbaka aktieutdelningen. Ett moget och klokt beslut av ägarna, tycker facket.
Jag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.
SKF delar hellre ut pengar till aktieägarna än att söka statligt stöd till permitteringar. Nu väntar varsel om uppsägningar, befarar facket.
Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Svensk fordonsindustri startar upp sin produktion i mindre skala. På Volvo powertrain i Köping har montörer som varit permitterade i fyra veckor börjat komma tillbaka till jobbet.
Det är oerhört provocerande att företag tar del av ett krispaket finansierat av våra medlemmars skattepengar ena stunden för att sedan dela ut vinster till aktieägarna i nästa, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.
Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.
Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.
En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.
På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.
Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.
Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.
En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.
Trots lågkonjunktur och krisande tider för tidningspapper kommer Pappers fortsätta kräva fyraprocentiga lönepåslag för sina medlemmar.
Läge att ”besinna sig”, anser industrins chefsekonomer inför att de pausade löneförhandlingarna ska återupptas. Men facken kräver 3 procent från den 1 april.
Avtalsförhandlingarna drar snart i gång igen och Lizette Lindqvist är en av dem som har makt över resultatet.
”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.
Industriarbetsgivarna har svårt att se något utrymme för höjda löner i höstens avtalsrörelse, men facket utgår fortfarande från sitt bud på 3 procents löneökningar.
Företagen inom massa- och pappersindustrin bör avstå från aktieutdelningar. Det anser Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson som nu tecknat avtal om korttidsarbete med Industriarbetsgivarna.
LO och Svenskt Näringsliv är överens. Nu uppmanar de alla fackförbund och arbetsgivarorganisationer att skjuta upp årets avtalsrörelse till hösten.
Facken inom industrin och arbetsgivarna säger ja till att skjuta fram avtalsrörelsen. Även Pappers förlänger avtalet. ”Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är inte läge att bråka om löner och villkor”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Heder och samvete var det! Jag har inget samvete och den heder jag hade har man tagit. Varför skall man då vara etisk och moralisk?