”Skuggsamhället är skapat av politik och måste bekämpas med politik”Helle Klein, chefredaktör, om Dagens Arbetes granskning.

”Här är orden som vridit om vårt samhälle”Författaren Kristian Lundberg läser boken ”En nyliberal ordlista” och förfasas över hur orden har förvridit vårt sätt att tänka.

Framtidens industri

”Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker”, säger Lars Berglund, professor som ler forskningen på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg om nanocellulosa. Foto: Sara Kroon.

”Morgondagens biokemiska fabriker”

Den svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men då måste skogsindustrin närma sig kemibranschen när det gäller kompetens.

Nedgång för papper

Den svenska produktionen av tryck- och tidningspapper har sjunkit stadigt de senaste tre åren medan produktionen av wellpapp och kartong stigit något.

Exportvärdet för papper och papp är 65 miljarder kronor, största köparland är Tyskland.

Sverige satsar cirka 3 miljarder kronor årligen på skogsforskning, drygt 40 procent av dem kommer från företag.

Nanocellulosa

Cellulosan finfördelas genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong.

Det är en smärt, före detta Örnsköldsviksbo, med nära till skratt, som tagit sig an denna livsuppgift. Uppvuxen med Husum och Domsjö in på knutarna har han insupit skogsindustrin sedan barnsben. Fostrad i en lärarfamilj.

I dag leder han Wallenberg Wood Science Center (WWSC)och den forskning som sker på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Hans eget specialområde är nanocellulosa.

– Traditionell forskning har handlat om att gradvis förbättra papper och kartong, säger han.

Små förbättringar som i många fall fått stort ekonomiskt genomslag i dagens industri.

– Men vi sysslar varken med papper eller kartong. Inte heller med konventionell pappersmassa.

I hans forskningsvärld är trädet en ”oljekälla”.

– Vi försöker utvinna beståndsdelar som vi kan använda för att ersätta petroleumbaserade plaster.

Kort sagt; Dagens produkter som baseras på olja ska i morgon kunna ersättas av motsvarande baserade på trä. Och behovet finns. Lars Berglund pekar på tillväxten i Kina, Sydamerika, Asien i stort. Den har lett till en ökning av oljebaserade plaster på 20–30 procent.

– Då växer problemen med exempelvis plastavfallet i havet.

Går det att hitta motsvarande produkter baserade på ved i stället, vore det till gagn även för miljön.

– Utmaningen ligger i att hitta motsvarande produkter som har lika bra egenskaper som plaster, typ fukttålighet.

Att plocka ut komponenter från veden och sätta ihop till helt nya förpackningsmaterial. Det är sånt som han själv forskar på.

”Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling.”

Resultatet av hans egen forskning, runt nanocellulosa, är bland annat ett papper som är fem gånger starkare än ett vanligt.Det är dessutom mer töjbart och elastiskt.

Lars Berglunds fasta övertygelse är att kemiska massafibrer kan användas på ett mycket bättre sätt än vad som görs i dag.

– Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker.

Men då gäller det för bruken att vara på hugget.

– Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling och alltså lättare att dra nytta av den forskning vi står för.

Om inte?

– Ja då är det den kemiska industrin som kommer att tjäna pengarna på de nya produkterna.

– Det är vad Stora Enso och andra insett och försöker undvika, genom att bygga upp en egen forskningskompetens.

Ett ”värstascenario” i Lars Berglunds värld är att politikerna hittar på nya subventioner som flyttar fokus mot att göra bränsle av skogen. Medan han och andra forskare sliter med att lägga grunden för nya produkter, sliter de här ”etanolmänniskorna”, som han säger, i cellulosan.

– Det vore rena katastrofen att göra råvaran till bränsle.
– Ur sysselsättningssynpunkt är det mer vettigt att satsa på forskning än bränslen.

Däremot tror han att man ska tänka bort nanocellulosa som en volymprodukt i stil med dagens pappersmassa.

– Vårt sätt att konkurrera med nanocellulosa framöver måste vara genom kompetens och patent.
– När vi pratar nya produkter kommer det att bli mycket mer fokus på patent.

Nyss hemkommen från Japan, berättar Lars Berglund att man där lägger enorma ”patentmattor” på nanocellulosaområdet för att skydda sin forskning.

– Och många svenska företag gör likadant. Du kommer inte att kunna köpa ”teknik från hyllan” i fortsättningen.

När undertecknad började skriva om pappersindustrin i slutet av 1990-talet, hette det att framtiden låg i nya papperskvaliteter. Koka massa kunde vem som helst göra.

– Det blev precis tvärtom. Men många av morgondagens produkter kommer inte att tas fram med samma hastigheter eller volymer som i dag, säger Lars Berglund.

– Det handlar om att använda fibrer i nya material och med hjälp av högre pris få lönsamhet.

Lars Berglund tar Södra Cell Mörrums ”dura pulp” som ett exempel på en vedfiberförstärkt termoplast, som fått en kommersiell användning.

– I dag används detta inom möbelindustrin. Bilinredningar är ju formsprutade termoplaster av olika slag. Där tror jag att vedfibrer har en god framtid som förstärkningsmedel.

Användningen av lignin i polymersammanhang, dvs i lim, härdplaster, bindemedel, är en annan produkt.

– I dag är det mest en avfallsprodukt som eldas upp.

Inom en femårsperiod tror Lars Berglund också på nanocellulosa som pappers­kemikalie.

– I och med att den börjar användas kommer också produktion i gång till en mer storskalig användning.

– Potentialen här är enorm. För mig är nanocellulosan lika stort som vedfibrer.

Omställningen till pappersförpackningar med nanocellulosa kan gå snabbt.

– Problemet med plaster i havet, som jag nämnde tidigare, kommer att slå hårt i miljöopinionen.

– I Italien finns redan förbud mot plastkassar. Får vi en sådan lagstiftning även i andra länder kan omställningen gå snabbt.

Lyckas man lösa de tekniska utmaningarna och förbättra dagens pappersförpackningar, ja då kan den här omställningen skjuta rejäl fart.

– Inom skogsindustrin är alla överens om att en omställning behövs. Problemet är att produkterna inte är färdigutvecklade än.

Men det allra viktigaste är ändå det genombrott för den nya forskningen som uppnåtts på senare år, enligt Lars Berglund.

– Vi är på väg in i en tidsålder där forskning och utveckling kommer att få mycket större betydelse än tidigare.


gw@da.se

1Kommentarer

Thorsten Schütte:

Det ena utesluter inte det andra. Även om större delar av både ligninet och cellulosan har tagits om hand finns det fortfarande organisk material kvar som på ett eller anat sätt kan användas som eller omvandlas till bränsle!

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

DebattAtt skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

"Korta vägen mellan forskning och produktion"

DebattDet krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Framtidens pussel går inte ihop

DA reder utSverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

1

"Efterfrågan styr även produkter från skogen"

DebattPolitikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

1

"Vi måste få skogen att räcka till"

DebattFörädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

"Skogen måste användas smart"

LedareSkogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Skogen träder in i framtiden

Cykelhjälmar, fiskfoder, kläder, pappersbatterier, skottsäkra västar, tuggummin... Så vill massaindustrin vill möta hotet från det papperslösa samhället med – en cellulosarikare värld. Slagorden är att "allt som kan göras av olja kan göras av det som finns i skogen".

Karls kasse klarar kylan

En iskall idé som ska erövra världen. Möt Karl Fallgren, mannen bakom Ifoodbag, en bärkasse som håller kylan i upp till 24 timmar.

Karl-Henrik Sundström, vd Stora Enso. Foto: David Lundmark

Han vill borra guld i massans inre

Lim, tuggummin, intelligenta förpackningar. Och så miljövänliga kläder. Stora Enso storsatsar på att raffinera cellulosa­n och utmana kemiindustrin. Det handlar om nya miljardintäkter. "Vi jobbar verkligen i en framtidsbransch", säger vd Karl-Henrik Sundström.

Ulf Hermansson är torkmaskinsförare på bruket i Domsjö. Bakom honom en bred ränna där rå, ångande dissolvingmassa med 98 procents vattenhalt rinner in. Foto: David Lundmark

Träkalsonger – från bruket till fina gatan

Barrträd in – allt utom pappersmassa ut. Domsjöbrukets produkter blir textil­fibrer, värktabletter, korvskinn och kolsyra till brandsläckare. Här finns framtiden och därmed jobben – vd och klubbordföranden har dessutom samma dröm.

1
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Arbetsgivarna verkar bo på en annan planet

KRÖNIKAJag har funderat mycket på hur olika vi och arbetsgivarna ser på saker. När vi läser rapporter och hör uttalanden från olika arbetsgivarföreningar verkar vi inte bo i samma land, eller ens på samma planet.

2

"Pappersindustrin är en framtidsbransch"

LedareFramtiden heter nanocellulosa. Skogen och digitaliseringen kan befrukta varandra. Plötsligt är pappers- och massaindustrin inte längre en krisbransch.

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Så skyddar du dig mot asbest

Det finns regler för hur asbestsanering ska gå till och vilka skydd som krävs. Dagens Arbete visar hur det ska se ut – och hur det ofta ser ut i stället.

Skyddslösa arbetare river asbest

ASBESTSANERINGNär det rivs och renoveras i byggboomens Sverige blir ett gammalt problem aktuellt igen: asbest. Hanteringen av det livsfarliga dammet görs inte sällan av fattig utländsk arbetskraft. De jobbar i ett skuggsamhälle längst ner i entreprenörskedjorna. En av dem var Rakhmat Akilov.

Här har asbestlarmet gått

Här är en lista över förskolor och skolor där asbestslarv upptäckts. Ofta är det föräldrarna själva som slår larm. Mörkertalet befaras vara stort.

Ladda ner senaste DA här!

Du har väl inte missat att Dagens Arbete också finns som e-tidning, som man bläddrar i på sin mobil eller surfplatta. Nr 6 finns ute i appen nu.

Parterna kritiserar stoppad högskolebehörighet

Riksdagen kommer i nästa vecka att fälla regeringens förslag om att ge högskolebehörighet till yrkesprogrammen på gymnasiet. Både fack och arbetsgivare är djupt besvikna, eftersom utbildningarna har tappat i popularitet. "Vi tycker regeringens förslag är bra", säger Fredrik Gunnarsson på Industriarbetsgivarna.

3

Holmen varslar 150 på Iggesund

Iggesund Paperboard varslar 150 personer om uppsägning. Företaget motiverar beslutet med att man vill vässa konkurrenskraften. För de anställda kom beskedet som en överraskning - och när DA besökte bruket tidigare i år var tongångarna helt annorlunda. Då handlade det om god orderingång och svårigheterna att hitta folk.

1

Södra vill slå sig in på trähusmarknaden

Industrikoncernen Södra satsar rejält på trähusmarknaden. Om ett år ska en ny linje för korslimmat trä vara klar. Bakom ligger ett stort behov av nya bostäder och klimatskäl.

Emma Davidsson testar nödduschen vid ”Ättikan” – där en gång Perstorpsättikan tillverkades. Halva dagen sitter processoperatörerna i kontrollrummet, andra halvan är de ute i tillverkningen. Foto: David Lundmark

Regeln som räddat Perstorp

Sätter stoppPå kemifabriken Perstorp måste alla lyda samma påbud: det är ditt ansvar att larma om något farligt är på väg att hända. "Det har räddat oss flera gånger", säger huvudskyddsombudet Torgny Ströbeck.

Hoten ökar mot fackligt aktiva

Det blir allt svårare att jobba fackligt i världen, enligt världsfacket ITUC. Ju högre siffra desto större fara. Hoten och våldet ökar – i Colombia mördades 19 stycken fackligt aktiva under fjolåret.

Strejkrätten

Parterna överens: Tillåt bara strejk för kollektivavtal

Fack och arbetsgivare har nu enats och föreslår i dag att det inte längre ska vara tillåtet att ta till stridsåtgärder om syftet inte är att få till ett kollektivavtal. Parterna vill lösa det genom att ändra i medbestämmandelagen.

10

Hamnkonflikten – därför rör den dig

Konflikten i Sveriges största containerhamn handlade om arbetsvillkoren för Göteborgs hamnarbetare. Men också om strejkrätten. DA:s Harald Gatu reder ut.

2

Strindbergs favoritpapper snart slut

August Strindberg skrev manus på deras papper, Cornelis Vreeswijk författade sina texter på det. Men efter 300 år har ägaren beslutat att lägga ner Lessebo handpappersbruk efter sommaren. Kommunen försöker nu hitta sätt att rädda verksamheten.

DA:s turistguide i Industrieuropa

IndustrisemesterVad sägs om en annorlunda utlandsresa i sommar? Vi har vaskat fram 13 guldklimpar ur Europas rika industriella kulturarv.

Robert Berkovic var en av 75 grafiker som fick behålla jobbet när Sörmlands Grafiska räddades efter konkursen. Foto: David Lundmark

Räddad av konkursen

HoppfulltNär tryckerimomsbubblan sprack gick Sörmlands Grafiska i konkurs. Men företaget räddades av en ovanlig köpare, som dessutom anser att den svenska branschen är lönsam. På tryckeriets golv känns framtiden ljusare än på länge.

Bläddra i DA:s digitala arkiv!

e-DAFör att få ut mesta möjliga av DA:s digitala magasin rekommenderar vi att du laddar ner appen i din telefon eller surfplatta. Men även här kan du hitta alla upplagor, söka i arkivet och skicka artiklar till en vän.

Val 2018 | Pensionen

”Många orkar inte arbeta längre än till 63”

DEBATT”Vi vill att pensionsåldern ska vara flexibel och utgå från vad varje person orkar”, skriver förbundsordföranden för IF Metall, GS och Pappers i ett gemensamt debattinlägg. 

1

När började du jobba?

DEN GLÖMDA FRÅGANPensions­åldern ska höjas, lika mycket för alla. Men få ställer frågan när du började att jobba. Många industriarbetare har gått direkt från grundskolan ut i arbetslivet – upp till tio år tidigare än tjänstemännen.

4

Pensionsåldern är en klassfråga

LEDAREMånga industriarbetare börjar jobba redan i tonåren. Att säga till dessa att de måste arbeta längre är ett hån, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

2
Illustration: Jens Magnusson

Måste chefen ta hänsyn till att jag har barn?

Fråga DAMin arbetsgivare säger att det inte finns någon diskrimineringslag och vill inte ta hänsyn till barn och familj när det gäller arbetstider. Vilka regler är det som gäller egentligen?

Foto: David Lundmark

Toaborstarna som når lite längre

ÖgonblicketKlockan är 13.42 på Kron i Vinslöv

Pappers Kongress

Klubbat: Storsatsning på unga

Född 1990 eller senare? Då bjuds du snart in till ett tre dagar långt party i Stockholm, för härmed ingår du i Pappers  största ungdomssatsning någonsin.

Jämn kamp om vice ordförandeposten

Ny förbundsstyrelseMatts Jutterström blir kvar som förbundsordförande för Pappers. Efter en jämn kamp om posten till förste vice ordförande sitter även Mikael Lilja kvar.

1

Pappers ska utreda digitalt medlemskap

Förbundsårsmötet gick emot förbundsledningen och sade ja till att Pappers snarast ska se över möjligheten till digital inträdesansökan. Det blev dock nej till att ändra ob-ersättningen.

Mer fokus på arbetsmiljöbrotten

Pappers har beslutat att öka trycket för att förbättra arbetsmiljön. Förbundet ska nu aktivt lobba för att mer resurser sätts in.

Foto: David Lundmark

”Vill ha ett ännu starkare förbund”

Dagens Arbete är på plats på Pappers kongress i Gävle. Inför starten ställde vi frågan till ett antal ombud: Vad förväntar du dig?

Bloggrubrik

Ett förbund med framtidstro och läsplattor

Ungdomssatsning, arbetsmiljö, sommarhetta – och läsplattor. Dagens Arbetes chefredaktör bloggar från Pappers kongress i Gävle.

Inträdesjobben är inte lösningen

KrönikaDet är viktigt att de som ska in på arbetsmarknaden har en lön som det går att leva på.

”Ni är en förebild för hela LO”

CitatetLO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson berömmer från scenen pappers organisationsförmåga.

”Man blir lite rörd… Det känns stort och förtroendefullt.”

CitatetMatts Jutterströms första ord efter att han blev omvald för till förbundsordförande för Pappers imorse.

”Det är drag i den – mycket mer fart”

VM-PROFILENMagnus Östling jobbar ständig natt på Atlas Copco i Tierp men som Sungen får han Facebook att skratta genom att gorma om sakernas tillstånd. Lyssna på hans egen låt inför Fotbolls-VM och läs vad han tycker om Gyllene Tiders officiella dänga ...

1
Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.