Industriarbetarnas tidning

”Morgondagens biokemiska fabriker”

29 augusti, 2016

Skrivet av

Den svenska massan rymmer en jättepotential för nya produkter, hävdar professor Lars Berglund. Men då måste skogsindustrin närma sig kemibranschen när det gäller kompetens.

Nedgång för papper

Den svenska produktionen av tryck- och tidningspapper har sjunkit stadigt de senaste tre åren medan produktionen av wellpapp och kartong stigit något.

Exportvärdet för papper och papp är 65 miljarder kronor, största köparland är Tyskland.

Sverige satsar cirka 3 miljarder kronor årligen på skogsforskning, drygt 40 procent av dem kommer från företag.

Nanocellulosa

Cellulosan finfördelas genom mekanisk bearbetning under högt tryck till mikrofibriller, och kan användas för att skapa mycket hårt papper eller som ytbehandling av kartong.

Det är en smärt, före detta Örnsköldsviksbo, med nära till skratt, som tagit sig an denna livsuppgift. Uppvuxen med Husum och Domsjö in på knutarna har han insupit skogsindustrin sedan barnsben. Fostrad i en lärarfamilj.

I dag leder han Wallenberg Wood Science Center (WWSC)och den forskning som sker på KTH i Stockholm och Chalmers i Göteborg. Hans eget specialområde är nanocellulosa.

– Traditionell forskning har handlat om att gradvis förbättra papper och kartong, säger han.

Små förbättringar som i många fall fått stort ekonomiskt genomslag i dagens industri.

– Men vi sysslar varken med papper eller kartong. Inte heller med konventionell pappersmassa.

I hans forskningsvärld är trädet en ”oljekälla”.

– Vi försöker utvinna beståndsdelar som vi kan använda för att ersätta petroleumbaserade plaster.

Kort sagt; Dagens produkter som baseras på olja ska i morgon kunna ersättas av motsvarande baserade på trä. Och behovet finns. Lars Berglund pekar på tillväxten i Kina, Sydamerika, Asien i stort. Den har lett till en ökning av oljebaserade plaster på 20–30 procent.

– Då växer problemen med exempelvis plastavfallet i havet.

Går det att hitta motsvarande produkter baserade på ved i stället, vore det till gagn även för miljön.

– Utmaningen ligger i att hitta motsvarande produkter som har lika bra egenskaper som plaster, typ fukttålighet.

Att plocka ut komponenter från veden och sätta ihop till helt nya förpackningsmaterial. Det är sånt som han själv forskar på.

”Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling.”

Resultatet av hans egen forskning, runt nanocellulosa, är bland annat ett papper som är fem gånger starkare än ett vanligt.Det är dessutom mer töjbart och elastiskt.

Lars Berglunds fasta övertygelse är att kemiska massafibrer kan användas på ett mycket bättre sätt än vad som görs i dag.

– Den långsiktiga visionen är att dagens skogsindustri blir morgondagens biokemiska fabriker.

Men då gäller det för bruken att vara på hugget.

– Skogsindustrin behöver närma sig den kemiska industrin i kompetens. De har mycket mer av forskning och utveckling och alltså lättare att dra nytta av den forskning vi står för.

Om inte?

– Ja då är det den kemiska industrin som kommer att tjäna pengarna på de nya produkterna.

– Det är vad Stora Enso och andra insett och försöker undvika, genom att bygga upp en egen forskningskompetens.

Ett ”värstascenario” i Lars Berglunds värld är att politikerna hittar på nya subventioner som flyttar fokus mot att göra bränsle av skogen. Medan han och andra forskare sliter med att lägga grunden för nya produkter, sliter de här ”etanolmänniskorna”, som han säger, i cellulosan.

– Det vore rena katastrofen att göra råvaran till bränsle.
– Ur sysselsättningssynpunkt är det mer vettigt att satsa på forskning än bränslen.

Däremot tror han att man ska tänka bort nanocellulosa som en volymprodukt i stil med dagens pappersmassa.

– Vårt sätt att konkurrera med nanocellulosa framöver måste vara genom kompetens och patent.
– När vi pratar nya produkter kommer det att bli mycket mer fokus på patent.

Nyss hemkommen från Japan, berättar Lars Berglund att man där lägger enorma ”patentmattor” på nanocellulosaområdet för att skydda sin forskning.

– Och många svenska företag gör likadant. Du kommer inte att kunna köpa ”teknik från hyllan” i fortsättningen.

När undertecknad började skriva om pappersindustrin i slutet av 1990-talet, hette det att framtiden låg i nya papperskvaliteter. Koka massa kunde vem som helst göra.

– Det blev precis tvärtom. Men många av morgondagens produkter kommer inte att tas fram med samma hastigheter eller volymer som i dag, säger Lars Berglund.

– Det handlar om att använda fibrer i nya material och med hjälp av högre pris få lönsamhet.

Lars Berglund tar Södra Cell Mörrums ”dura pulp” som ett exempel på en vedfiberförstärkt termoplast, som fått en kommersiell användning.

– I dag används detta inom möbelindustrin. Bilinredningar är ju formsprutade termoplaster av olika slag. Där tror jag att vedfibrer har en god framtid som förstärkningsmedel.

Användningen av lignin i polymersammanhang, dvs i lim, härdplaster, bindemedel, är en annan produkt.

– I dag är det mest en avfallsprodukt som eldas upp.

Inom en femårsperiod tror Lars Berglund också på nanocellulosa som pappers­kemikalie.

– I och med att den börjar användas kommer också produktion i gång till en mer storskalig användning.

– Potentialen här är enorm. För mig är nanocellulosan lika stort som vedfibrer.

Omställningen till pappersförpackningar med nanocellulosa kan gå snabbt.

– Problemet med plaster i havet, som jag nämnde tidigare, kommer att slå hårt i miljöopinionen.

– I Italien finns redan förbud mot plastkassar. Får vi en sådan lagstiftning även i andra länder kan omställningen gå snabbt.

Lyckas man lösa de tekniska utmaningarna och förbättra dagens pappersförpackningar, ja då kan den här omställningen skjuta rejäl fart.

– Inom skogsindustrin är alla överens om att en omställning behövs. Problemet är att produkterna inte är färdigutvecklade än.

Men det allra viktigaste är ändå det genombrott för den nya forskningen som uppnåtts på senare år, enligt Lars Berglund.

– Vi är på väg in i en tidsålder där forskning och utveckling kommer att få mycket större betydelse än tidigare.

En kommentar till “Morgondagens biokemiska fabriker

  • Det ena utesluter inte det andra. Även om större delar av både ligninet och cellulosan har tagits om hand finns det fortfarande organisk material kvar som på ett eller anat sätt kan användas som eller omvandlas till bränsle!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kanske också vill läsa…

Alla slåss om skogen

Skogen är vårt gröna guld. Den ska ge oss jobb, klimatsmarta produkter och öka våra exportintäkter. Men den ska också vara natur, ett skydd för hotade arter och känsliga ekosystem. I en gransumpskog utanför Bräcke blir konflikten tydlig. Läs eller lyssna på DA:s reportage.

Gula bojar ska ge grön energi – och nya jobb

Seabased jobbar i en klimatsmart framtidsbransch. Men att fånga kraften i havet är ett vågspel.

Skogen är en nyckel – men räcker den till?

Klimathotet har gjort skogen superhet och svensk industri satsar för att ligga i täten. Men det är många som slåss om samma råvara.

Här är framtiden fossilfri

Klimatfrågan och vårt sätt att producera energi blir en ödesfråga för politiken, företagen – och därmed jobben. Det har man insett för länge sedan i Skutskär.

”Korta vägen mellan forskning och produktion”

Det krävs att vi redan i forskningen tar sikte på industriproduktion, skriver Birgitta Sundblad på RISE Bioekonomi.

Så kan vi få ut mer skog – på samma brukade yta

Att skapa en ny skog är en av näringslivets mest långsiktiga investeringar, och mycket kan gå fel på vägen. Men med bra plantor och effektivt föryngringsarbete kan uttaget öka utan att naturvård och rekreationsområden måste offras, skriver två forskare på det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

”Efterfrågan styr även produkter från skogen”

Politikerna har en viktig roll för att främja skogsbruket, exempelvis genom fungerande infrastruktur och slopad kilometerskatt. Men att besluta vad råvaran ska använda till är fel väg att gå, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson.

”Vi måste få skogen att räcka till”

Förädlingsvärdet på trä kan nära tiodubblas om vi först använder råvaran till möbler och byggmaterial än om den bränns direkt i ett kraftvärmeverk, skriver Yngve Daoson och Julius Petzäll Mendonca, utredare på GS-facket.

Framtidens pussel går inte ihop

Sverige är ett land täckt av skog. Eller? Skogen kan bli allt från toapapper, hus och drivmedel till kalsonger och bioplast. Dessutom ska den skyddas. Det kommer att bli en dragkamp om det gröna guldet. DA:s unika granskning visar att alla inte kan få allt de vill.

”Skogen måste användas smart”

Skogen räcker inte åt allt vi vill göra med den. Politiken måste bestämma en riktning. Satsa på träbyggande och biokemiska innovationer.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.