"Ödesvalet är inte över. Kampen måste fortsätta"Nu måste Liberalerna och de rödgröna bilda allians, skriver Helle Klein på bloggen.

”Vi behöver fundera över vilken makt vi har över teknologin – och den över oss”Daniel Mathisen om digital ensamhet.

Foto: David Lundmark.
”Halva planet är gjort av plast och halva är av duk. Det är en leksak", säger Rejhan Fejzovic, pappersarbetare och hobbyflygare. Foto: David Lundmark.
Segel- och motorsegelflygplan är känsliga för hård vind. Även regn och insekter på vingarna påverkar prestandan och lyftkraften. Därför krävs bra koll på vädret och noggranna förberedelser före start. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Rejhan Fejzovic Ålder: 34 år. Arbetar: Kartongmaskin tre, Stora Enso i Fors. Typ av flygcertifikat: LAPL(S). Foto: David Lundmark.
Liten från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Nära marken blir termiken (varma uppåtgående luft- strömmar) starkare. Det gör att flygplanet hoppar och skakar lite extra när det är dags för landning. Foto: David Lundmark.

”Drömmen är ett eget plan”

Lyssna på eller ladda ner reportaget här.

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

17 METER MELLAN VINGSPETSARNA

Ett 80-tal luftvärdiga motorseglare finns i dag registrerade. Här är planet som Rejhan använder:

Namn: AVO-68 R SAMBURO.
Längd: 8 meter.
Vingspann: 17 meter.
Max. startvikt: 750 kg.
Motor: Rotax, 80 hk.
Max. hastighet: 200 km/h.
Räckvidd: Cirka 2,5 timmars flygning.

DRÖMPLANET

”Vinner jag miljonerna på lotto skulle jag definitivt köpa ett eget plan. Då finns inga gränser, och jag har redan hittat mitt flygplan. Det är ett tvåmotorigt Diamond DA42. Det ser häftigt ut med lädersits och andra grejer.”

I Rejhan Fejzovics lilla lägenhet, högst upp i ett hyreshus i Avesta, finns ingenting som tyder på att han är pilot. Inga modellflygplan, inga Top Gun-affischer, ja inte ens ett par pilotbrillor syns till. Titeln är faktiskt inget Rejhan brukar slänga sig med.

– Det känns lite halvlarvigt att säga att man är pilot. Det är ju på hobbynivå. Halva planet är gjort av plast och halva är av duk. Det är en leksak. Jag gör inte så stor grej av det, säger han.

Det enda beviset för att Rejhan faktiskt får lov att flyga är det lilla häftet som är själva certifikatet. Det har han haft i snart tre år. Historien om hur det gick till när halvt flygrädde pappersarbetaren blev hobbyflygare börjar dock något år tidigare. Då hade en arbetskamrat från kartongfabriken i Fors bjudit med honom på en flygtur i ett litet motorflygplan. Rejhan såg sin hemstad ur fågelperspektiv för första gången. Men som om inte det vore nog fick han dessutom ta över spakarna under en stund i luften och flyga planet från passagerarplats.

– Jag satt ju och blåhöll i spakarna, helt svettig om händerna, medan kollegan kolugnt satt bredvid och drack sitt kaffe. Men det gick bra, och det var riktigt häftigt!

– Jag tyckte om känslan när jag var där uppe. Det var just fascinationen över att alla andra är där nere och jag sitter 500 meter upp i luften bland fåglarna och kunde titta ner. Det är riktigt häftigt, men svårt att beskriva med ord.

De efterföljande månaderna blev det fler flygningar med arbetskamraten. Turerna gick längre och längre bort från hemmafältet i Avesta. Rejhan fick göra fler och fler manövrar i luften, med kollegan som övervakare. Till slut skötte Rejhan all flygning helt själv, undantaget start och landning.

Tanken började gro. Skulle han själv kunna ta flygcert? Efter lite undersökningar visade det sig att det nog inte skulle vara så hemskt komplicerat. Flygläraren var make till en bekant, och utbildningen gick att göra runt knuten i flygklubbens stuga i Avesta.

Ett år senare, med mycket teori och många lärarledda flygtimmar var flygcertifikatet äntligen hans. Den mest speciella händelsen under utbildningen var när Rejhan för första gången skulle starta, flyga och landa planet helt själv. Den dagen minns han mycket väl.

– Jag var så jävla nervös. Tankarna bara snurrade i huvudet.

”Känslan efteråt var svårslagen, det får man bara uppleva en gång.”

Efter att ha trippelkollat checklistan kom Rejhan upp i luften. Nu gällde det att klara av de olika momenten med planet. Via radion fick han instruktioner av flygläraren som stod på marken. Rejhan var hårt fokuserad på alla instrument, spakar och reglage. Plötsligt blev det helt mörkt i planet. Rejhan undrade vad som var fel och började titta sig omkring. Snart förstod han att det som hänt inte var särskilt dramatiskt. Han hade helt enkelt tappat bort solens position, och i en sväng råkade ena vingen blockera solljuset. En mycket lättad Rejhan fortsatte flygningen, höll nerverna i schack och klarade alla moment inklusive landningen bra.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

– Känslan efteråt var svårslagen, det får man bara uppleva en gång. Jag vet inte hur många glädjesamtal jag ringde till folk efteråt. Det var eufori hela kvällen.

Förutom det rena slitet med flygutbildningen  kostade den också pengar. Närmare bestämt 30 000 kronor. Dessutom kostar det 500 kronor per timme att hyra flygplanet.

– Vissa går ut på krogen och dricker öl varje helg. Jag prioriterar det här i stället. Och det är värt varenda krona!

Ute på flygfältet i Avesta blir det väldigt tydligt att Rejhan kan en hel del om flyg och flygplan. Det tysktillverkade rödvita planet står uppställt i solen. Med van blick och med handen längs planet inspekterar han utsidan för att hitta eventuella skador eller lösa skruvar. Sedan kontrolleras oljenivån och roderkopplingarna.

– Det är alltid på vänstervingen det blir mest insekter och smuts. Eftersom propellern snurrar åt det hållet kastas allting dit, säger Rejhan samtidigt som han varsamt tvättar av de enorma vingarna med en fuktig trasa.

– Det kan gå åt en hel dag på fältet för en timmes flygning. Då måste man verkligen brinna för det.

Men trots allt meckande på marken blir det en hel del flygtimmar. Nästan varje vecka under sommarhalvåret försöker han komma upp i luften. Om inte vädret sätter stopp. Eller arbetet på fabriken, förstås. Men skiftgången hjälper faktiskt till enligt Rejhan, och ibland har han tur och tajmar in sin lediga vecka med bra väder.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

Flygplanstypen Rejhan använder är ett så kallat motorsegelflygplan. Kort sagt ett segelflygplan med motor. Planet kan faktiskt flyga och landa utan motorn påslagen. Konstruktionen, med stora och långa vingar, gör att planet blir känsligt för vind och dåligt väder. Därför måste Rejhan ha mycket bra koll på väderprognoserna. Bäst gillar han lugna och soliga sommarkvällar.

– Då behöver man knappt röra spakarna för det känns som planet flyger sig självt, och man kan bara sitta och njuta.

Alla flygdagar är dock inte sådär stilla och ljumma. Och även om motorseglare klarar aningen hårdare väder än rena segelplan måste noggrannheten och säkerheten alltid finnas med i planeringen. Både innan start och i luften.

– Med ett vanligt segelplan har du bara en chans att landa. Med en motorseglare däremot kan du dra upp planet och göra nya försök. Det varierar oerhört från landning till landning. Ibland smeker man ner landningen och ibland kommer en vindpust och förstör allting.

Även om det kan låta dramatiskt är segel- och motorsegelflyg en relativt säker hobby. Olyckor är ovanliga, och trots att det är tydligt att Rejhan vet vad han håller på med är hans nära och kära inte helt övertygade om hobbyflygandets förträfflighet.

En av dem är Rejhans syster Adela. Trots hennes oro för brorsans säkerhet, och sin egen flygrädsla hade Rejhan lyckats övertala henne att följa med upp på en liten flygtur.

Motvilligt sa hon ja. Rejhan gjorde som han brukar och förklarade metodiskt hela proceduren för att lugna sin syster. Han pekade på reglage, visade vilka instrument som visade vad, och var de skulle starta och hur de skulle landa. Genomgången fick ingen synbar effekt. Adela höll sig så hårt i bältet att händerna vitnade medan planet rullade ut på startbanan. Rejhan väntade in rätt läge och gav motorn gas.

Starten gick bra. Men så plötsligt, mitt i luften, hände något. Motorn gick förvisso som den skulle, men det började bli varmare än vanligt i cockpit. Rejhan anade att något inte stod rätt till. Han tittade på sin syster. Samma krampaktiga grepp om bältet. Han insåg att hon inte märkt något och han borde hålla god min inför henne, trots att han själv började bli en smula orolig. Han pekade på olika landmärken i hopp om att Adela skulle känna den där maffiga känslan han själv söker när han flyger. Hennes svar var kort: ”Okej, det var kul, men kan vi vända nu?”. Rejhan protesterade inte och tog ner flygplanet för landning.

Inför nästa start, som skulle ske med Adelas sambo, gjorde Rejhan en ny kontroll av motorn. Precis som han misstänkt var det något som inte stod rätt till med motorn. Det visade sig att en av de två magneterna i tändsystemet hade slutat fungera. När han berättade att de faktiskt flugit med en halvtrasig motor gjorde Adela klart för honom att hon aldrig sätter sin fot i ett hobbyflygplan igen.

– Men vi har pratat ut om det. Det är lugnt nu, försäkrar Rejhan med ett brett leende.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

Plötsligt tystnar motorljudet på flygfältet i Avesta. Planet är varmkört och Rejhan har gjort en kort provtur i luften. Nu står planet parkerat vid sidan av startbanan. Rejhan sitter på kanten till cockpit och nickar mot mig.

– Det är bara att hoppa i egentligen, om du vill åka med.

Jag sneglar mot den stora rödvita vimpeln mitt ute på startbanan. Det ser inte särskilt lugnt ut. Vimpeln hoppar och far. Sedan tittar jag tillbaka på planet. 17 meter i vingspann. Plast och duk.

Hur känns det uppe i luften då?
– Det är lite stökigt på låg höjd, men när vi kommer upp på 500 meter är det bra.

Hur mycket bensin har du i tanken?

– 15 liter, det räcker.

Med lite vingliga rörelser tar jag mig ner i planets passagerarsäte och får på mig bältet.

– Då går vi igenom checklistan. Parkeringsbroms till. Avionics. Elektrisk förbrukare. Propellern är bra. Huvudström på. Förgasarvärmare av. Choken av. Motorn är varm. Pump på. Tändning: Bägge magneter. Okej, nu river vi eld på den här.

Motorn startar och ljudet tvingar oss att ta på radiolurarna för att kunna prata med varandra. Planet rullar sakta framåt och Rejhan vänder det så att vi har landningsbanan rakt framför oss. 800 meter kortklippt gräs i sydostlig riktning. Ett kort anrop i radion och sedan drar Rejhan på full gas. Precis som han varnat för beter sig planet hoppigt och skakigt i stigningen. Väl uppe på 550 meter är upplevelsen en helt annan. Det är lugnt, stilla och förvånansvärt tyst, trots att propellern sitter någon meter framför våra ansikten.

Från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.

Liten från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.

– Där, till vänster ligger jobbet, fabriken i Fors. Och längst bort i horisonten rakt fram ligger Västerås, säger Rejhan samtidigt som han drar ner varvtalet på motorn för en ännu mjukare och behagligare tillvaro i planet.

– Det jag tycker är roligast just nu är att ta med folk som aldrig flugit förut och ge dom en wow-upplevelse. Ofta känner jag igen mig själv i dem. Från nervositeten innan start till att man nästan glömmer bort att man flyger. När folk säger att det är den bästa upplevelsen dom haft så känns det jävligt roligt att man fått bjuda på det. Det är en del av charmen.

 

 

JOAKIM ANDERSSON

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Foto: Mats Erlandsson

95 varslas när V-Tab lägger ner i Västerås

95 varslas.Anledningen är MittMedias val att inte förnya sitt avtal med V-Tab, uppger vd Peder Schumacher.

Här byggs framtidens vindkraft

ENERGIBara de sista detaljerna återstår. Sedan har en före detta båtbyggares idé från 90-talet förverkligats. På Moelvens limträfabrik byggs vindkraftstorn i trä.

Makten över företagen

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

”Kortsiktigheten kan leda till katastrof”

INTERVJUAktieägarnas makt riskerar att leda till katastrof. Därför måste företagen styras efter helt nya regler. Det kan politikerna ordna, säger Oxfordprofessorn Colin Mayer.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

”Det är fränt på riktigt”

ProfilenSuget i magen och känslan att flyga och inte veta var bilen landar. Kartläsaren Frida Lindström berättar om kontroll och åksjuka, och hur hon håller reda på höger och vänster.

Snart blir det Aktuellt i Politiken

ÖGONBLICKETKlockan är 10.14 på V-tab i Västerås. Trycktornet gapar hungrigt. Pjäsen på plats och den riktas mot gapet. Snart kan en ny tidning tryckas.

1

Pappers har fått ny ordförande

Pontus Georgsson – så heter Pappers nya förbundsordförande. ”Det känns fantastiskt, nästan ofattbart!” säger förbundets förhandlingschef som nu tar över efter Matts Jutterström.

Ladda ner DA nr 5 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

V-Tab tappar tryckuppdraget för MittMedia

Vid årsskiftet går MittMedias tryckavtal med V-Tab ut, och tio tidningar ska då flytta till MittMedia-koncernens egna tryckerier. Värst drabbas V-Tab i Västerås, som förlorar åtta titlar.

Nu måste vi stå upp för varandra

KRÖNIKA ”Arbetstagarnas ställning behöver stärkas och vi måste få förhandlingarna om ett nytt anställningsskydd att handla om det”, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Färre industriarbetare med i facket

För tredje året i rad minskar andelen industriarbetare som vill vara med i facket. Det visar en ny rapport gjord av tankesmedjan Arena Idé.

1
Dekalbolaget, Sala. Foto: Fredrik Swartling

”Kan sakna att jobba med kroppen”

ÖGONBLICKET Klockan är 10.32 på Dekalbolaget i Sala. Victor Hermansson jämför utskrifterna från nya skrivaren.

Striden om arbetsrätten

Oro när facket förhandlar om turordning

Håller facket på att sälja ut en hjärtefråga – eller finns det en chans till ökad trygghet på arbetsmarknaden? När fack och arbetsgivare nu förhandlar om arbetsrätten väcker det starka känslor.

4

Pappers hoppar av Las-förhandlingar

Pappers hoppar av de centrala förhandlingarna om arbetsrätten, som nu pågår mellan fack och arbetsgivare.

3

Europa sent ute med egna batterifabriker

PerspektivScania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

IF Metall stämmer företag för brott mot kollektivavtalet

ARBETSDOMSTOLENIF Metall stämmer ett företag i Uppsala inför Arbetsdomstolen. Företaget har infört sammanfallande semesterår, trots att det enligt facket bryter mot semesterlagen och kollektivavtalet.

Matts Jutterström 1961 – 2019

Matts Jutterström 1961–2019. Foto: ADAM DAVER

Matts Jutterström är död

Matts Jutterström är död. Pappers ordförande blev bara 58 år. Han sörjs närmast av sin fru Andrea och barn och barnbarn. Han sörjs av alla oss som fick förmånen att träffa honom och arbeta tillsammans med honom.

3
Matts Jutterström är förbundsordförande för Pappers.

Nu måste vi kämpa för Las!

KrönikaI nästa nummer av Dagens Arbete har Matts Jutterström skrivit sin sista krönika. Med anledning av hans bortgång publicerar vi den nu. I krönikan slår han fast att det är dags att stå upp för Las.

1

”Det är skönt att få ta i”

ProfilenHalva veckan väver Petra Elström exklusiva mattor i Märta Måås-Fjetterströms verkstad i Båstad. Men det är bland kossorna som hennes vecka kommer i balans.

Ångermanländska Husum är det bruk som har den största Pappersavdelningen i landet. Foto: PER ÅGREN

Metsä miljardsatsar i Husum

Metsä Boards massabruk i Husum ska bli effektivare och mer miljövänligt. Därför har ägaren nu beslutat att satsa tre miljarder kronor på bruket. ”Jäkligt bra!” säger Pappers avdelningsordförande Kenneth Olsson.

Dödsolycka i Lycksele

En man i 55-årsåldern har omkommit efter en arbetsplatsolycka i en serviceverkstad i Lycksele.

Dödsolycka i Södra Sandby

En man i 20-årsåldern omkom igår efter en arbetsplatsolycka på en betongfabrik i Södra Sandby utanför Lund.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.