”Värna framtidens pappersarbetare”Helle Klein om parternas gemensamma ansvar för kompetensförsörjningen.

”Demokratin styrs av det som klickar bra”Jan Scherman efterlyser fler tråkiga och seriösa politiker och mindre yta. Men då måste vi väljare också ta vårt ansvar och lyssna, skriver han.

Foto: David Lundmark.
”Halva planet är gjort av plast och halva är av duk. Det är en leksak", säger Rejhan Fejzovic, pappersarbetare och hobbyflygare. Foto: David Lundmark.
Segel- och motorsegelflygplan är känsliga för hård vind. Även regn och insekter på vingarna påverkar prestandan och lyftkraften. Därför krävs bra koll på vädret och noggranna förberedelser före start. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Rejhan Fejzovic Ålder: 34 år. Arbetar: Kartongmaskin tre, Stora Enso i Fors. Typ av flygcertifikat: LAPL(S). Foto: David Lundmark.
Liten från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.
Nära marken blir termiken (varma uppåtgående luft- strömmar) starkare. Det gör att flygplanet hoppar och skakar lite extra när det är dags för landning. Foto: David Lundmark.

”Drömmen är ett eget plan”

Lyssna på eller ladda ner reportaget här.

Fastspänd i en leksak av plast en halv kilometer upp i luften med en surrande propeller framför ansiktet. Exakt där finner pappersarbetaren Rejhan Fejzovic lugnet och njutningen.

17 METER MELLAN VINGSPETSARNA

Ett 80-tal luftvärdiga motorseglare finns i dag registrerade. Här är planet som Rejhan använder:

Namn: AVO-68 R SAMBURO.
Längd: 8 meter.
Vingspann: 17 meter.
Max. startvikt: 750 kg.
Motor: Rotax, 80 hk.
Max. hastighet: 200 km/h.
Räckvidd: Cirka 2,5 timmars flygning.

DRÖMPLANET

”Vinner jag miljonerna på lotto skulle jag definitivt köpa ett eget plan. Då finns inga gränser, och jag har redan hittat mitt flygplan. Det är ett tvåmotorigt Diamond DA42. Det ser häftigt ut med lädersits och andra grejer.”

I Rejhan Fejzovics lilla lägenhet, högst upp i ett hyreshus i Avesta, finns ingenting som tyder på att han är pilot. Inga modellflygplan, inga Top Gun-affischer, ja inte ens ett par pilotbrillor syns till. Titeln är faktiskt inget Rejhan brukar slänga sig med.

– Det känns lite halvlarvigt att säga att man är pilot. Det är ju på hobbynivå. Halva planet är gjort av plast och halva är av duk. Det är en leksak. Jag gör inte så stor grej av det, säger han.

Det enda beviset för att Rejhan faktiskt får lov att flyga är det lilla häftet som är själva certifikatet. Det har han haft i snart tre år. Historien om hur det gick till när halvt flygrädde pappersarbetaren blev hobbyflygare börjar dock något år tidigare. Då hade en arbetskamrat från kartongfabriken i Fors bjudit med honom på en flygtur i ett litet motorflygplan. Rejhan såg sin hemstad ur fågelperspektiv för första gången. Men som om inte det vore nog fick han dessutom ta över spakarna under en stund i luften och flyga planet från passagerarplats.

– Jag satt ju och blåhöll i spakarna, helt svettig om händerna, medan kollegan kolugnt satt bredvid och drack sitt kaffe. Men det gick bra, och det var riktigt häftigt!

– Jag tyckte om känslan när jag var där uppe. Det var just fascinationen över att alla andra är där nere och jag sitter 500 meter upp i luften bland fåglarna och kunde titta ner. Det är riktigt häftigt, men svårt att beskriva med ord.

De efterföljande månaderna blev det fler flygningar med arbetskamraten. Turerna gick längre och längre bort från hemmafältet i Avesta. Rejhan fick göra fler och fler manövrar i luften, med kollegan som övervakare. Till slut skötte Rejhan all flygning helt själv, undantaget start och landning.

Tanken började gro. Skulle han själv kunna ta flygcert? Efter lite undersökningar visade det sig att det nog inte skulle vara så hemskt komplicerat. Flygläraren var make till en bekant, och utbildningen gick att göra runt knuten i flygklubbens stuga i Avesta.

Ett år senare, med mycket teori och många lärarledda flygtimmar var flygcertifikatet äntligen hans. Den mest speciella händelsen under utbildningen var när Rejhan för första gången skulle starta, flyga och landa planet helt själv. Den dagen minns han mycket väl.

– Jag var så jävla nervös. Tankarna bara snurrade i huvudet.

”Känslan efteråt var svårslagen, det får man bara uppleva en gång.”

Efter att ha trippelkollat checklistan kom Rejhan upp i luften. Nu gällde det att klara av de olika momenten med planet. Via radion fick han instruktioner av flygläraren som stod på marken. Rejhan var hårt fokuserad på alla instrument, spakar och reglage. Plötsligt blev det helt mörkt i planet. Rejhan undrade vad som var fel och började titta sig omkring. Snart förstod han att det som hänt inte var särskilt dramatiskt. Han hade helt enkelt tappat bort solens position, och i en sväng råkade ena vingen blockera solljuset. En mycket lättad Rejhan fortsatte flygningen, höll nerverna i schack och klarade alla moment inklusive landningen bra.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

– Känslan efteråt var svårslagen, det får man bara uppleva en gång. Jag vet inte hur många glädjesamtal jag ringde till folk efteråt. Det var eufori hela kvällen.

Förutom det rena slitet med flygutbildningen  kostade den också pengar. Närmare bestämt 30 000 kronor. Dessutom kostar det 500 kronor per timme att hyra flygplanet.

– Vissa går ut på krogen och dricker öl varje helg. Jag prioriterar det här i stället. Och det är värt varenda krona!

Ute på flygfältet i Avesta blir det väldigt tydligt att Rejhan kan en hel del om flyg och flygplan. Det tysktillverkade rödvita planet står uppställt i solen. Med van blick och med handen längs planet inspekterar han utsidan för att hitta eventuella skador eller lösa skruvar. Sedan kontrolleras oljenivån och roderkopplingarna.

– Det är alltid på vänstervingen det blir mest insekter och smuts. Eftersom propellern snurrar åt det hållet kastas allting dit, säger Rejhan samtidigt som han varsamt tvättar av de enorma vingarna med en fuktig trasa.

– Det kan gå åt en hel dag på fältet för en timmes flygning. Då måste man verkligen brinna för det.

Men trots allt meckande på marken blir det en hel del flygtimmar. Nästan varje vecka under sommarhalvåret försöker han komma upp i luften. Om inte vädret sätter stopp. Eller arbetet på fabriken, förstås. Men skiftgången hjälper faktiskt till enligt Rejhan, och ibland har han tur och tajmar in sin lediga vecka med bra väder.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

Flygplanstypen Rejhan använder är ett så kallat motorsegelflygplan. Kort sagt ett segelflygplan med motor. Planet kan faktiskt flyga och landa utan motorn påslagen. Konstruktionen, med stora och långa vingar, gör att planet blir känsligt för vind och dåligt väder. Därför måste Rejhan ha mycket bra koll på väderprognoserna. Bäst gillar han lugna och soliga sommarkvällar.

– Då behöver man knappt röra spakarna för det känns som planet flyger sig självt, och man kan bara sitta och njuta.

Alla flygdagar är dock inte sådär stilla och ljumma. Och även om motorseglare klarar aningen hårdare väder än rena segelplan måste noggrannheten och säkerheten alltid finnas med i planeringen. Både innan start och i luften.

– Med ett vanligt segelplan har du bara en chans att landa. Med en motorseglare däremot kan du dra upp planet och göra nya försök. Det varierar oerhört från landning till landning. Ibland smeker man ner landningen och ibland kommer en vindpust och förstör allting.

Även om det kan låta dramatiskt är segel- och motorsegelflyg en relativt säker hobby. Olyckor är ovanliga, och trots att det är tydligt att Rejhan vet vad han håller på med är hans nära och kära inte helt övertygade om hobbyflygandets förträfflighet.

En av dem är Rejhans syster Adela. Trots hennes oro för brorsans säkerhet, och sin egen flygrädsla hade Rejhan lyckats övertala henne att följa med upp på en liten flygtur.

Motvilligt sa hon ja. Rejhan gjorde som han brukar och förklarade metodiskt hela proceduren för att lugna sin syster. Han pekade på reglage, visade vilka instrument som visade vad, och var de skulle starta och hur de skulle landa. Genomgången fick ingen synbar effekt. Adela höll sig så hårt i bältet att händerna vitnade medan planet rullade ut på startbanan. Rejhan väntade in rätt läge och gav motorn gas.

Starten gick bra. Men så plötsligt, mitt i luften, hände något. Motorn gick förvisso som den skulle, men det började bli varmare än vanligt i cockpit. Rejhan anade att något inte stod rätt till. Han tittade på sin syster. Samma krampaktiga grepp om bältet. Han insåg att hon inte märkt något och han borde hålla god min inför henne, trots att han själv började bli en smula orolig. Han pekade på olika landmärken i hopp om att Adela skulle känna den där maffiga känslan han själv söker när han flyger. Hennes svar var kort: ”Okej, det var kul, men kan vi vända nu?”. Rejhan protesterade inte och tog ner flygplanet för landning.

Inför nästa start, som skulle ske med Adelas sambo, gjorde Rejhan en ny kontroll av motorn. Precis som han misstänkt var det något som inte stod rätt till med motorn. Det visade sig att en av de två magneterna i tändsystemet hade slutat fungera. När han berättade att de faktiskt flugit med en halvtrasig motor gjorde Adela klart för honom att hon aldrig sätter sin fot i ett hobbyflygplan igen.

– Men vi har pratat ut om det. Det är lugnt nu, försäkrar Rejhan med ett brett leende.

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

Plötsligt tystnar motorljudet på flygfältet i Avesta. Planet är varmkört och Rejhan har gjort en kort provtur i luften. Nu står planet parkerat vid sidan av startbanan. Rejhan sitter på kanten till cockpit och nickar mot mig.

– Det är bara att hoppa i egentligen, om du vill åka med.

Jag sneglar mot den stora rödvita vimpeln mitt ute på startbanan. Det ser inte särskilt lugnt ut. Vimpeln hoppar och far. Sedan tittar jag tillbaka på planet. 17 meter i vingspann. Plast och duk.

Hur känns det uppe i luften då?
– Det är lite stökigt på låg höjd, men när vi kommer upp på 500 meter är det bra.

Hur mycket bensin har du i tanken?

– 15 liter, det räcker.

Med lite vingliga rörelser tar jag mig ner i planets passagerarsäte och får på mig bältet.

– Då går vi igenom checklistan. Parkeringsbroms till. Avionics. Elektrisk förbrukare. Propellern är bra. Huvudström på. Förgasarvärmare av. Choken av. Motorn är varm. Pump på. Tändning: Bägge magneter. Okej, nu river vi eld på den här.

Motorn startar och ljudet tvingar oss att ta på radiolurarna för att kunna prata med varandra. Planet rullar sakta framåt och Rejhan vänder det så att vi har landningsbanan rakt framför oss. 800 meter kortklippt gräs i sydostlig riktning. Ett kort anrop i radion och sedan drar Rejhan på full gas. Precis som han varnat för beter sig planet hoppigt och skakigt i stigningen. Väl uppe på 550 meter är upplevelsen en helt annan. Det är lugnt, stilla och förvånansvärt tyst, trots att propellern sitter någon meter framför våra ansikten.

Från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.

Liten från ovan men desto större på marken. Världens största dalahäst, som finns i Avesta, är 13 meter hög och väger nästan 67 ton. Foto: David Lundmark.

– Där, till vänster ligger jobbet, fabriken i Fors. Och längst bort i horisonten rakt fram ligger Västerås, säger Rejhan samtidigt som han drar ner varvtalet på motorn för en ännu mjukare och behagligare tillvaro i planet.

– Det jag tycker är roligast just nu är att ta med folk som aldrig flugit förut och ge dom en wow-upplevelse. Ofta känner jag igen mig själv i dem. Från nervositeten innan start till att man nästan glömmer bort att man flyger. När folk säger att det är den bästa upplevelsen dom haft så känns det jävligt roligt att man fått bjuda på det. Det är en del av charmen.

 

 

JOAKIM ANDERSSON

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Värna framtidens pappersarbetare

LedareBranschen står inför en gigantisk generationsväxling. Företag och fack måste hitta strategier för föryngring.

Återväxten i industrin

Tommy Ölund och Johan Östman

Ont om tid när nya pappersarbetare ska läras upp

ÅterväxtHusum anställer och lär upp nya. Men fack och anställda är kritiska till på vilket sätt det görs. ”Ledningen verkar ta lite lättvindigt på den tid som det tar”, säger operatören Johan Östman.

Panorama över Husums bruk

”Snart försvinner det en massa kunniga människor”

KompetensförsörjningMer än var fjärde pappersarbetare väntas gå i pension inom tio år. Vilka ska då ta över? Och har de kompetensen som krävs?

Makten över företagen

”Investera i de anställda – låt aktieägarna stå tillbaka”

PerspektivDet amerikanska näringslivets toppar har gjort ett gemensamt uttalande om att långsiktighet måste gå före snabba klipp. Det är ett tecken på marken under dem inte känns lika stabil som tidigare, skriver DA:s Harald Gatu.

Vinsten framför allt

Aktieägarna förstFörr tackades de anställda för sina insatser. I dag är aktieägarna viktigas­t. Sveriges största industriaffär gjordes för att ägarna skulle tjäna miljarder.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

PERSPEKTIV”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Northvolt

Rekryteringsträff i Stockholm

Northvolt letar arbetskraft till Skellefteå

RekryteringNorthvolt behöver anställa 2500 personer till sin batterifabrik i Skellefteå. En landsomfattande turné ska ge svar på om det ens är möjligt.

Northvolts tänkta batterifabrik och dess vd Peter Carlsson.

Grönt ljus för batterifabrik i Skellefteå

TEKNIKBatteribolaget Northvolt ska nu ha säkrat finansieringen för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Det kan starta i augusti.

GS stämmer företag som avskedade för fusk med arbetstider

ArbetsrättEtt skogsvårdsföretag avskedade två anställda för fusk med arbetstiden. Den påföljden är alldeles för hård, anser GS-facket som stämmer företaget.

Sömmerskor på Kooperativa Syfabriken Linnéa.

Sömmerskorna startade sin egen syfabrik

ArbetarhistoriaHär styrde arbetarna själva. I trettio år var Kooperativa Syfabriken Linnéa sömmerskornas eget företag. Allt började med att en arbetsgivare jagade ut dem som ville organisera sig i en fackförening.

Stor eltruck

”Största skillnaden är ljudnivån”

ELDRIVNA TRUCKARGruvbolaget Boliden satsar på eldrift i Aitik. Med fyra truckar som går på el från vattenkraft sparar bolaget 800 000 liter diesel per år.

Simon Rohdin

Ledtiderna har mer än halverats

Bättre planeringPå fönsterfabriken NorDan i Kvillsfors har effektiviteten höjts utan att stressen ökat. Genom ständiga små förbättringar har alla tillsammans vänt förlust till vinst.

”Alla bara ­gissar och ­spekulerar”

OvisshetDet senaste året har de anställda på parkettfabriken Berg o Berg i Kallinge studsat mellan hopp och förtvivlan. Först nedlagda, sedan räddade i sista stund. Nu hänger allt på en tunn tråd igen.

Stefan Löfven och operatören Marika Hellberg-Bergkvist

Ökat träbyggande kan ge tusentals nya jobb

Ny färdplanTusentals nya arbetstillfällen i glesbygd och minskade klimatutsläpp från byggandet. Det utlovar träbyggnadsindustrin i sin nya färdplan, som överlämnades till statsminister Stefan Löfven.

Pontus Georgsson.

”Allt handlar om att lyssna”

Ny förbundsordförandeNär han var ny på Skärblacka åkte han på stryk. I dag, mer än trettio år senare, har Pontus Georgsson valts till ordförande för hela Pappers.

Varning för nostalgin

LedareTill arbetarrörelsens styrka hörde en gång dess förmåga att odla längtan i stället för saknaden, förmågan att bära de provisoriska utopierna utan att fastna i dogmerna.

1

Ladda ner DA nr 6 här!

Dagens Arbete finns som gratis e-tidning. Här finns också ett sökbart arkiv två år bakåt, du når lätt våra inlästa reportage och kan länka till spännande vidareläsning. Här kan du ladda ner appen.

2

”GS fortsätter att vara medlemsnära”

KrönikaTio år efter bildandet fortsätter vi att blicka framåt, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

”Ta hand om de nya på jobbet”

KrönikaJag är nyvald förbundsordförande, det är på riktigt, inte ens när jag nyper mig i armen försvinner det, skriver Pontus Georgsson, förbundsordförande för Pappers.

Elin Näslund på Runö

”Jag tänker inte skämmas”

Efter dokusåpanSom första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg. Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

1

”Sommarjobbarna är industrins framtid”

KrönikaSommaren är här, och med den chansen för unga människor att påbörja sitt arbetsliv. Se till att stötta dem som sätter foten på industrigolvet för första gången, skriver Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Marie Nilsson: ”Högerextrema ska aldrig få vinna”

AlmedalenIF Metall manifesterar till stöd för RFSL, som i år valt att inte delta under Almedalsveckan på grund av hot från nazister.

1
Lenart Cerqueira har ungefär ett halvår kvar på ledigheten med barnet som de är familjehem åt. Foto: David Lundmark

”Många kom fram och frågade”

VAD HÄNDE SEN?Förra vintern mötte vi Lenart Cerqueira, som hade fått tjänst­ledigt från Volvo Cars för att ta hand om ett barn som ett familjehem. I dag har vardagen kommit åter. Och vissa tankar framåt.

Företag vägrade förhandla – döms i Arbetsdomstolen

DomEtt företag i Stockholmstrakten vägrade förhandla om kollektivavtal med IF Metall. Nu ger Arbetsdomstolen facket rätt: företaget har varit skyldigt att förhandla.

3

Ögonspårning ska sprida ­kunskaper

EYETRACKING Ett par glasögon som registrerar vad du tittar på när du jobbar – kan det vara något? På Gnosjö automatsvarvning håller man på att testa. Kanske blir det lättare för erfarna att lära ut jobbet till nya.

Kassör misstänks för grov förskingring

En kassör vid en av Pappers avdelningar misstänks för grov förskingring. Det är avdelningens ordförande som har polisanmält kassören. ”Exakt hur mycket pengar det rör sig om vet vi inte”.

”Lägg inte på för tjockt”

TIPS FRÅN PROFFSET | BREDSPACKLINGVill du jämna till väggen lite innan du målar kan det vara bra att bredspackla. Robin Norén och Muamer Delic på Eksjöhus ger sina bästa tips.

När röken har lagt sig

arbetsmiljöGummibranschen har en mörk historia. Men nu är arbetsmiljön bättre. Eller? Ingen vet vad gummiröken innehåller, så arbetarna har hittat egna sätt att skydda sig.

Därför är skogen så bra för klimatet

DA REDER UTVår skog är en tyst klimathjälte. Varje år tar den upp lika mycket koldioxid som Sveriges industrier, trafik och jordbruk släpper ut.

1
General Electric i Belfort. Foto: AP

Franska facket tar strid mot GE

TvistGeneral Electric lovade att skapa 1000 nya jobb i Frankrike. I stället blir det tvärtom. Facken är ursinniga. "Företaget drivs av rent finansiella intressen", säger ombudet Philippe Petitcolin.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.