Industriarbetarnas tidning

Marbodal plockar fram skolbänkarna

21 september, 2016

Skrivet av

Säkerhet Ett maskinkörkort bevisar att du har koll på hur du använder din maskin säkert och bra. Det används redan på många utbildningar, men på arbetsplatserna har det gått trögare. Marbodal i Tidaholm är ett undantag.

Prov i två delar

Syftet med körkortet är att minska arbetsplats­olyckorna i träindustrin. Det har tagits fram gemensamt mellan GS, arbetsgivarna och Prevent.

Proven består av två delar, en allmän, och en för varje maskin.

För varje maskin finns dels ett teoretiskt, dels ett praktiskt prov, där man får visa att man kan hantera maskinen på ett säkert sätt.

Läs mer!

Är du intresserad av kunskapen men inte av kortet? Allt instuderingsmaterial finns öppet och fritt för alla. Där finns mycket nyttigt om arbetsmiljö, säkerhet och enskilda maskiner.
www.prevent.se/maskinkorkortet

De maskiner man kan ta körkort för är:

Bandsåg
Bordsfräs
Justersåg
Kapsåg
Klyvsåg
Planhyvel
Rikthyvel
CNC
Pelarborrmaskin
Riktlisthyvel
Bredbandsputs
Vertikalputs

Det var lite nervöst, tyckte skyddsombudet Torgny Joelsson när han satt i datasalen. Ungefär som att ta bilkörkort. Vad skulle det komma för frågor?

I september 2014 var han och övriga centrala skyddskommittén först ut på Marbodal att göra proven för maskinkörkortet. De hade pluggat på om säkerhet, risker och arbetsmiljö. Torgny Joelsson hade inget att vara nervös för – han klarade provet på första försöket.

Sedan dess har grupp efter grupp fått läsa på och göra prov, allt under överinseende av huvudskyddsombudet Torbjörn Fridh, som är behörig testledare.

Hur avlägsnar man bäst trädamm? Vilken färg har en påbudsskylt? Sådana frågor kan dyka upp bland de 15 flervalsfrågor man ska klara på 30 minuter. När den allmänna arbetsmiljödelen är avklarad kan man gå vidare och göra prov om enskilda maskiner, för att sedan få maskinkörkortet. Dit har man inte kommit än på Marbodal.

”Jag tycker allmänt att det är ett bra material, genomarbetat och inte för byråkratiskt
skrivet.”

Idén med körkort i träindustrin kom från Danmark för ett tiotal år sedan. Svenskarna hade hört talas om att olyckorna minskat kraftigt. Men det har tagit tid. De som skapat in­studeringsmaterialet har lagt sig vinn om att göra det lättförståeligt.

– Jag tycker allmänt att det är ett bra material, genomarbetat och inte för byråkratiskt skrivet, säger Torbjörn Fridh.

Startskottet gick 2012, men än är inte alla delar på plats. Det används på många utbildningar, men ute på arbetsplatserna har det gått trögare. På Nobia har man kommit relativt långt, mycket för att Torbjörn Fridh varit intresserad från början. 20 har hittills klarat första delen. Hur bra det har gått har varierat.

– De som kommer oförberedda klarar det inte.

Svårt kan det också vara om man har jobbat sedan grundskolan och kan maskinerna utan och innan, men är ovan att läsa in en massa fakta, säger han. Därför har de tänkt om lite när projektet fortsätter i höst.

– Vi har ett nytt upplägg när det gäller självstudierna, vi kommer att ha handledning för dem som tycker att de behöver det.

Även chefer gör provet. För teknikchefen Johan Gustafsson kändes det naturligt, han jobbar redan med maskiner. Foto: David Lundmark.
Även chefer gör provet. För teknikchefen Johan Gustafsson kändes det naturligt, han jobbar redan med maskiner. Foto: David Lundmark.

De senaste att göra provet var ledningsgruppen – med lite blandat resultat. En som det gick bra för var teknikchefen Johan Gustafsson – han jobbar med maskiner hela tiden.

– Jag pratar säkerhet med Torbjörn dagligen. För det jag jobbar med var det här en väldigt naturlig del.

Just för säkerhetens skull tror han det kan vara en bra idé att låta fler gå utbildningen.
Skyddsombudet Torgny Joelsson hoppas också på en fortsättning. Än ser han inte någon konkret effekt, och det beror på en sak: att arbetsledarna inte gått utbildningen.

– Jag hoppas det kommer även till dem, så att vi pratar samma språk. Då kan jag förklara bättre för dem vad jag menar.

Foto: David Lundmark.
Foto: David Lundmark.

Här kan du ta maskin­körkortet

Gymnasiet

För den som går en gymnasieutbildning med träteknisk inriktning finns möjlighet att ta maskinkörkortet.

Andra utbildningar

Utbildning och prov för maskinkörkortet finns bland annat på Tibro Training Center.

Arbetsmarknads­utbildningar

För dig som är arbetslös finns flera arbetsmarknadsutbildningar där maskinkörkortet ingår. Vid träcentrum Nässjö kan 18–25-åringar till exempel bli ”TRÄinee”, där en teoretisk utbildning följs av praktik på ett företag. Maskinkörkortet används också när kunskapen hos träarbetare från andra länder ska valideras.

På jobbet

Arbetsgivare kan köpa in kurser, eller själva utbilda en testledare, som Torbjörn Fridh på Marbodal i artikeln intill. Det är dock få företag som kommit i gång ordentligt med detta.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernia: Vi ser över detta och åtgärdar bristen

Lernias rektor i Växjö hänvisar DA till kommunikationschefen Katarina Devell i Stockholm. Här är hennes svar på frågorna om brister på Lernias vuxenutbildning i Växjö.

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Elever på Lernia: oroliga att vi skadas

Slipdamm, thinnerångor, dålig skyddsutrustning och nästan ingen teori alls. Så beskriver Alicia och andra elever sina skoldagar på Lernias fordonsutbildning i Växjö. Nu befarar Alicia att hon har fått skador för livet.

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

Här kan industri­arbetare lära känna nyaste tekniken

På lärfabriken i tyska Bochum får industriarbetare fundera på hur tekniken bäst kan anpassas till arbetsplatsen och människorna.

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Allt mer ensamt när robotar ersätter arbetskamrater

Färre arbetare och smartare maskiner. På SKF:s ”världsklass-fabrik” ersätts människan av förarlösa truckar och robotar. ”En tickande social bomb”, varnar forskare.

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Stora brister i Lernias yrkes­utbildning Liljeholmen

Trots att deltagarna på yrkesutbildningarna på Lernia i Liljeholmen har larmat om stora brister tog det skolledningen över ett år att agera.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Ordlös bok ska öka säkerheten

Ordlös bok ska öka säkerheten

Hur pratar du säkerhet i skogen med kollegan som inte talar svenska? Prevent tog hjälp av en serietecknare och gjorde den ordlösa boken ”Jobba säkert i skogen”.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

Billingsfors byter beteende

Billingsfors byter beteende

Orderböckerna är fulla på bruket, samtidigt som skyddsombuden vill vässa säkerheten. Deras verktyg kallas beteendebaserat säkerhetsarbete. DA for till Dalsland för att fatta vad det betyder.

Snacket som ska ge skydd

Snacket som ska ge skydd

Ny utbildning ska göra det lättare för skyddsombud och chefer att prata med varandra.

Döden på jobbet

Varje år dör runt 50 människor i olyckor på jobbet. Genom de anhöriga visar vi vilka de omkomna var. I snitt tar det tusen dagar innan åtal väcks. En lång väntan för de sörjande.

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

”Det behövs mer pengar till rättsväsendet”

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Så löser Norge brotten på halva tiden

Norge har klart kortare utredningstider vid arbetsmiljöbrott än Sverige. Hur vi jobbar kan kanske därför ses som förslag på förbättringar hos er, skriver norska domaren Rune Bård Hansen.

Åklagaren: Förstår att det kan upplevas som lång tid

Dödsolyckor är svåra att utreda, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef och vice chefs­åklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, Rema.

Las-uppgörelsen

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

”Nu är det slut med ping-pong-politiken”

När IF Metall gjorde upp med arbetsgivarna om anställningsskyddet var det inget svek, utan solidaritet med dem som har det sämst, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.