Industriarbetarnas tidning

Nu avgörs Stampens framtid

26 september, 2016

Skrivet av

I dag påbörjas sista steget i räddningsförsöket. Efter en process på drygt fyra månader ska Stampen få ett slutligt svar i tingsrätten – ja eller nej till skuldnedskrivning. På spel står bland annat Nordens största tryckerikoncern och 14 tidningar.

Det är moderbolaget Stampen AB som går först ut i Göteborgs tingsrätt och DA är på plats när ackordsförhandlingarna nu inleds klockan tio.

Enligt ackordsförslaget som presenterades den 30 juni erbjuds borgenärerna att få ut 25 procent av sina fordringar på bolaget. De ska alltså skriva ner sina krav med 75 procent för att rädda Stampen från konkurs.

Skatteverket och tillräckligt många andra borgenärer har redan sagt preliminärt ja till ackordsförslaget, men det är först nu när förhandlingarna hålls i tingsrätten som den slutliga omröstningen sker. Minst 75 procent av antalet borgenärer måste säga ja till förslaget och de måste samtidigt tillsammans ha minst 75 procent av fordringarna. Annars faller förslaget och rekonstruktionen stoppas.

Stampen AB är koncernens moderbolag, men det är inte här som anställda och verksamhet finns. Här finns koncernledningen och centrala funktioner som ekonomi och finansiering. Enligt handlingarna från rekonstruktören hade bolaget 17 anställda när rekonstruktionen inleddes.

Koncernens drygt 3 000 anställda och omsättningen på 3,6 miljarder kronor finns i de andra bolag som under den närmsta veckan ska ha sina ackordsförhandlingar. Ett ja till Stampen AB innebär alltså inte automatiskt ett ja till hela koncernen.

Direkt efter Stampen AB:s förhandling – klockan elva – följer tidningsbolaget Stampen Local Media AB, som ger ut Göteborgsposten, fem andra dagstidningar och åtta gratistidningar. Efter lunch står annonsbolaget Stampen Local Media Försäljnings AB på tur. Drygt 400 anställda arbetar inom tidningsverksamheten.

Sist i dag är det dags för moderbolaget i koncernens andra stora affärsområde – V-Tab AB, som med sex tryckerier bildar Nordens största tryckerikoncern. Den står för ungefär hälften av hela Stampenkoncernens omsättning och har över 600 anställda.

Flest anställda finns inom Västsvensk tidningsdistribution, med ungefär 2 100 deltidsanställda tidningsutdelare.

Även om ackorden godkänns behöver koncernen få in nytt kapital från nya investerare för att säkra framtiden. Vid sidan av arbetet med ackordsuppgörelsen har ledningen fört samtal med intressenter. I förra veckan gick Stampens kommunikationschef Hampus Knutsson ut med uppgifter om att man är nära en överenskommelse med en grupp västsvenska investerare. Några detaljer avslöjades inte, men det ska handla om ”betydande belopp”, skrev TT.

Om ackorden godkänns ska bolagen betala 25 procent av sina leverantörsskulder och andra oprioriterade skulder inom fyra månader. Bankerna är prioriterade och ingår därför inte i uppgörelsen.

Följande datum håller bolagen sina respektive förhandlingar:

  • 26 september: Stampen AB, Stampen Local Media AB, Stampen Local Media Försäljnings AB, V-Tab AB.
  • 27 september: V-Tab i Norrtälje och V-Tab i Västerås.
  • 28 september: Västsvensk Tidningsdistribution, Stampen Media Partner, V-Tab Landvetter och Stampen Digitala Medier AB.
  • 30 september: V-Tab i Vimmerby
  • 3 oktober: V-Tab i Norrahammar

V-Tab i Falkenberg är inte längre i rekonstruktion eftersom de har kunnat betala sina skulder.

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Stampen klarade slutbetalningen

Mediejätten Stampen där tryckerikoncernen V-Tab ingår har nu betalat hela skulden som återstod efter ackordsuppgörelsen i höstas.

V-Tab fortsätter att leverera

V-Tab fortsätter att leverera

Medan Stampen krisar fortsätter tusentals anställda att gå till jobbet varje dag. Tryckpressar rullar, nyhete­r skrivs och tidningar delas ut precis som vanligt. På V-Tab i Västerås vill man hellre se framåt än älta det som har varit.

Klartecken för alla tryckerier

Klartecken för alla tryckerier

V-Tabs tryckerier i Södertälje, Västerås, Landvetter, Vimmerby och Norrahammar har fått ackordet godkänt. Nu väntar de anställda på besked om investerarna.

V-tab får sina skulder avskrivna

V-tab får sina skulder avskrivna

Moderbolaget för tryckerikoncernen V-Tab fick har fått sin skuldavskrivning godkänd vid förhandlingarna vid Göteborgs tingsrätt. Tre grafiker från nedlagda Backa röstade emot. De anställda där har förlorat 7,5 miljoner på Stampen-krisen.

Ett första ja för Stampen

Ett första ja för Stampen

Ett första steg i räddningsprocessen är avklarat när borgenärerna röstade ja till ackordsförslaget i Stampen AB. För tidningsbolaget dröjer dock beskedet en hel vecka.

Stampens skuldsanering fortsätter

Stampens skuldsanering fortsätter

Skatteverket säger preliminärt ja till Stampens förslag till skuldnedskrivning. Därmed kan koncernen begära ackordsförhandlingar i tingsrätten för att försöka livrädda bland annat VTAB-tryckerierna. Enligt planen ska allt vara klart i slutet av nästa månad.

Stampens skuldsanering fortsätter

Ett bolag ska säljas och koncernen behöver få in nytt kapital. Planen för Stampens rekonstruktion lades fram i tingsrätten i dag och den fick godkänt av borgenärerna.

Uppsagda grafiker stäms av kronofogden

Krisen inom Stampen leder nu till att flera grafiker som blev av med jobben när V-Tab i Backa lades ned kan få betala tillbaka sina löner. Under rekonstruktionen omfattas de av den statliga lönegarantin och får betalt. Kronofogden anser att detta är fel och har stämt nio personer vid tingsrätten.

V-Tab har varit en kassako för Stampen

Efter beslutet om rekonstruktion har det sagts att tryckerimomsen var droppen som fick bägaren att rinna över för Stampen. Det håller inte, skriver DA:s Marie Edholm. Koncernen har i själva verket berikats med 300 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Nu ska Stampen få ner fordringsägarnas krav

Stampen köpte tidningar och tryckerier med lånade pengar och bankernas goda minne. Olyckskorparna har kraxat länge och i förra månaden tvärbromsade Stampen och ansökte om rekonstruktion. I nästa vecka möter koncernen sina borgenärer i tingsrätten och ber om ett ja till fortsatt rekonstruktion. Lyckas inte det väntar konkurs.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.