Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Sänkta löner fel väg att gå”

28 september, 2016

berit-lo-debattDebatt Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. Men kravet på frysta eller sänkta lägstalöner säger LO bestämt nej till – eftersom det inte fungerar, skriver Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande.

Om skribenten

Berit Müllerström är andre vice ordförande i LO.

Jonas Frycklund har rätt i att integreringen av nyanlända är en avgörande fråga för Sverige och jag uppskattar den konstruktiva ansatsen i hans artikel. Det är bra eftersom vi tillsammans, både parterna och samhället i övrigt, behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. En erfarenhet från exempelvis yrkesintroduktionsavtalen är, som Jonas Frycklund också påpekar, att arbetsgivare är ovilliga att anställa om de också måste ansvara för den anställdes utbildning. Från LOs sida är vi gärna med och diskuterar bättre modeller för att kunna kombinera studier med arbete till avtalsenliga löner och villkor.

Från en del arbetsgivare och från borgerliga politiker har förslagen på lösningar dock varit allt annat än seriösa. Framförallt har kraven handlat om sänkta lägstalöner. Det är en väg som vi från LOs sida bestämt avvisar.

För det första fungerar det inte. De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga gav inte många nya jobb. Att sänkta eller frysta ingångslöner skulle få större effekt är knappast troligt.

För det andra behöver även nyanlända en lön som det går att leva på. Maten kostar lika mycket och hyran är lika hög oavsett varifrån du kommer.

För det tredje innebär låga ingångslöner att hela löneläget trycks ner. Arbetsgivare har ingen anledning att anstränga sig för att behålla personal om det blir billigare att anställa ny. På sikt pressar det lönerna nedåt för alla.

Det går helt enkelt inte att belägga att sänkta lägstalöner har någon nämnvärd effekt på arbetslösheten eller skulle underlätta integreringen av nyanlända. Det enda vi vet är att det gör människor fattigare.

LO menar att vägen framåt istället måste handla om stora investeringar i utbildning. Huvudskälet till att nyanlända har lägre sysselsättning är att de i genomsnitt har kortare utbildning än infödda.

Enligt PISA-undersökningarna har resultaten i svensk grundskola fallit mer än i de flesta andra OECD-länder. Samtidigt är skillnaderna tydliga utifrån födelseland. Andelen i befolkningen som har otillräckliga kunskaper i läsning och räkning uppgår till 35 procent bland utrikes födda, motsvarande andel utgör cirka fem procent bland inrikes födda. Därför menar vi att olika människors olika behov måste ges större tyngd.

Vuxna nyanlända utgör idag tre relativt jämnstora grupper. Inom dessa grupper finns det förstås individuella skillnader, men för att förklara vilka utmaningar vi står inför på arbetsmarknaden kan det vara bra att göra en sådan här uppdelning.

En grupp har kortare utbildning än nioårig grundskola och saknar i regel realistiska möjligheter till reguljärt arbete. Många av dessa är dock unga och har alltså många årtionden i arbetslivet framför sig. Här måste insatserna handla om att lyfta deras utbildningsnivå.

En annan grupp har god utbildning, åtminstone motsvarande svensk gymnasieskola. De har relativt goda möjligheter på arbetsmarknaden förutsatt att insatser görs för att överbrygga så kallade migrationseffekter, exempelvis språkutbildning.

En tredje grupp har utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola. Detta är en grupp som behöver fler vägar framåt än vad som erbjuds i dag.

Utmaningen med stora grupper nyanlända som söker sig ut på arbetsmarknaden är stor men man bör också komma ihåg att den inte är ny. Sverige har klarat liknande utmaningar förr. Under efterkrigstiden har arbetsmarknaden tagit emot vågor av flyktingar, friställda textilarbetare, hemarbetande kvinnor liksom småjordbrukare, lantarbetare och skogsarbetare. Det är omställningar som vi klarat tillsammans.

Om vi ska klara det igen och även idag kunna bygga vidare på vår modell med begränsade skillnader i produktivitet och löner krävs ett kunskapslyft för ökade färdigheter. Här kan parterna göra viktiga insatser. Men det är politikerna som måste ta ansvaret för att Sverige har en bra skola och ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.

Berit Müllerström
LOs andre vice ordförande

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Bra jobb­satsningar i höstbudgeten

Magdalena Anderssons spara i ladorna har bytts mot satsa järnet. Det är helt rätt, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Vi är på väg in i ett nytt läge

När vi i Sverige skryter lite extra säger vi att vi är världsmästare i omställning, skriver Peter Larsson.

Arbetarna hamnar i frontlinjen

Under pandemin har många fackföreningar blivit tvungna att gå från traditionellt fackligt arbete till att bistå sina medlemmar med grundläggande humanitär hjälp, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Alla tankar går till er på Ortviken

Beskedet att SCA ska lägga ner papperstillverkningen i Ortviken kommer som en kalldusch, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

Vänd oron till framtidstro

Politiken, liksom parterna på arbetsmarknaden, måste nu se till att människor återfår hoppet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”För många arbetare var det ingen hemester”

”Hemestern” är slut för alla som har så mycket pengar att det är exotiskt att inte resa utomlands. För oss andra börjar i stället kampen mot nollavtal och allt sämre anställningsskydd, skriver truckföraren Zara Biske.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Nej Timbro – förändringar måste till”

Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Bristerna i sjuk­försäkringen måste åtgärdas – nu”

Vi kräver nu att regeringen går vidare med de utredningsförslag som tagits fram – annars riskerar ännu fler löntagare att kastas ut i fattigdom, skriver Mattias Vepsä, riksdagsledamot (S) och Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet i Stockholms län.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

Arbetsrätt Striden om las

”Använd strejken mot försämringarna som föreslås”

Det finns ingen anledning att sätta sig vid ett förhandlingsbord där försämringar kommer att bli vägledande, skriver sex tidigare förtroendevalda inom IF Metall.

”Vi förhandlar för att stärka tryggheten”

En stark industri kräver yrkesskickliga industriarbetare med uppdaterade kunskaper och trygga jobb, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

LO-förbunden eniga: Las-förhandlingarna återupptas

På ett extrainsatt representantskap på fredagen beslutades att förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, ska fortsätta.

Pontus Georgsson

Pappers vill ha en ”tredje väg” i las-förhandlingarna

Pappers planerar att säga nej till fortsatta förhandlingar om anställningstryggheten. I stället föreslår förbundet en ”tredje väg” – att föra in frågan i avtalsrörelsen.

Industriarbetsgivarna: Vi ska inte förhandla utifrån politikernas förslag

Mer fokus på kompetens än turordning. Det hoppas Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf blir resultatet när parterna de närmaste månaderna ska förhandla om anställningsskyddet.

Öppnare förhandlingar ska lösa vårens LO-kaos

En rejäl omstart, mer insyn och inflytande och några röda linjer som inte får korsas – så hoppas LO läka ihop sprickan som uppstått under diskussionerna om arbetsrätten.

Kom två minuter för sent – fick inte jobba kvar på Textilia

Nebije kom några minuter för sent vid två tillfällen. Det räckte för att inte få ett nytt kontrakt på Textilia i Rimbo. Där är en tredjedel av arbetsstyrkan visstidsanställd – en otrygghet som tär.