Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Sänkta löner fel väg att gå”

28 september, 2016

berit-lo-debattDebatt Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. Men kravet på frysta eller sänkta lägstalöner säger LO bestämt nej till – eftersom det inte fungerar, skriver Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande.

Om skribenten

Berit Müllerström är andre vice ordförande i LO.

Jonas Frycklund har rätt i att integreringen av nyanlända är en avgörande fråga för Sverige och jag uppskattar den konstruktiva ansatsen i hans artikel. Det är bra eftersom vi tillsammans, både parterna och samhället i övrigt, behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. En erfarenhet från exempelvis yrkesintroduktionsavtalen är, som Jonas Frycklund också påpekar, att arbetsgivare är ovilliga att anställa om de också måste ansvara för den anställdes utbildning. Från LOs sida är vi gärna med och diskuterar bättre modeller för att kunna kombinera studier med arbete till avtalsenliga löner och villkor.

Från en del arbetsgivare och från borgerliga politiker har förslagen på lösningar dock varit allt annat än seriösa. Framförallt har kraven handlat om sänkta lägstalöner. Det är en väg som vi från LOs sida bestämt avvisar.

För det första fungerar det inte. De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga gav inte många nya jobb. Att sänkta eller frysta ingångslöner skulle få större effekt är knappast troligt.

För det andra behöver även nyanlända en lön som det går att leva på. Maten kostar lika mycket och hyran är lika hög oavsett varifrån du kommer.

För det tredje innebär låga ingångslöner att hela löneläget trycks ner. Arbetsgivare har ingen anledning att anstränga sig för att behålla personal om det blir billigare att anställa ny. På sikt pressar det lönerna nedåt för alla.

Det går helt enkelt inte att belägga att sänkta lägstalöner har någon nämnvärd effekt på arbetslösheten eller skulle underlätta integreringen av nyanlända. Det enda vi vet är att det gör människor fattigare.

LO menar att vägen framåt istället måste handla om stora investeringar i utbildning. Huvudskälet till att nyanlända har lägre sysselsättning är att de i genomsnitt har kortare utbildning än infödda.

Enligt PISA-undersökningarna har resultaten i svensk grundskola fallit mer än i de flesta andra OECD-länder. Samtidigt är skillnaderna tydliga utifrån födelseland. Andelen i befolkningen som har otillräckliga kunskaper i läsning och räkning uppgår till 35 procent bland utrikes födda, motsvarande andel utgör cirka fem procent bland inrikes födda. Därför menar vi att olika människors olika behov måste ges större tyngd.

Vuxna nyanlända utgör idag tre relativt jämnstora grupper. Inom dessa grupper finns det förstås individuella skillnader, men för att förklara vilka utmaningar vi står inför på arbetsmarknaden kan det vara bra att göra en sådan här uppdelning.

En grupp har kortare utbildning än nioårig grundskola och saknar i regel realistiska möjligheter till reguljärt arbete. Många av dessa är dock unga och har alltså många årtionden i arbetslivet framför sig. Här måste insatserna handla om att lyfta deras utbildningsnivå.

En annan grupp har god utbildning, åtminstone motsvarande svensk gymnasieskola. De har relativt goda möjligheter på arbetsmarknaden förutsatt att insatser görs för att överbrygga så kallade migrationseffekter, exempelvis språkutbildning.

En tredje grupp har utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola. Detta är en grupp som behöver fler vägar framåt än vad som erbjuds i dag.

Utmaningen med stora grupper nyanlända som söker sig ut på arbetsmarknaden är stor men man bör också komma ihåg att den inte är ny. Sverige har klarat liknande utmaningar förr. Under efterkrigstiden har arbetsmarknaden tagit emot vågor av flyktingar, friställda textilarbetare, hemarbetande kvinnor liksom småjordbrukare, lantarbetare och skogsarbetare. Det är omställningar som vi klarat tillsammans.

Om vi ska klara det igen och även idag kunna bygga vidare på vår modell med begränsade skillnader i produktivitet och löner krävs ett kunskapslyft för ökade färdigheter. Här kan parterna göra viktiga insatser. Men det är politikerna som måste ta ansvaret för att Sverige har en bra skola och ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.

Berit Müllerström
LOs andre vice ordförande

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Vi sviker inte – vi kämpar”

”Vi sviker inte – vi kämpar”

I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.

Vad jag ska kramas när det här är över

Vad jag ska kramas när det här är över

Johan Airijoki: Efter pandemin vill jag gå loss med kindpussarna.

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

”Vi samverkar för de Samhall­anställda”

Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi utformar framtidens trygghet

Vi utformar framtidens trygghet

En trygg arbetsmarknad måste också omfatta visstidsanställda, inhyrda, och alla vars jobb som förändras av den tekniska utvecklingen, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Välkommen till jobbet, alla nya!

Välkommen till jobbet, alla nya!

Att ta emot sommarjobbare är viktigt, för arbetsplatsen, för samhället och för oss som människor, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

”Vi måste ta till oss av kritiken och göra mer”

Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

GS: Eget Samhallfack får mindre tyngd

LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.

”Var är ni i debatten om Samhall?”

”Var är ni i debatten om Samhall?”

Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.

Ska vi erövra framtiden igen?

Ska vi erövra framtiden igen?

Daniel Mathisen läser Ulf Lundells Vardagar och känner sorgen blandas med hopp.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Nej Timbro – förändringar måste till”

”Nej Timbro – förändringar måste till”

Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.