Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Sänkta löner fel väg att gå”

28 september, 2016

berit-lo-debattDebatt Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. Men kravet på frysta eller sänkta lägstalöner säger LO bestämt nej till – eftersom det inte fungerar, skriver Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande.

Om skribenten

Berit Müllerström är andre vice ordförande i LO.

Jonas Frycklund har rätt i att integreringen av nyanlända är en avgörande fråga för Sverige och jag uppskattar den konstruktiva ansatsen i hans artikel. Det är bra eftersom vi tillsammans, både parterna och samhället i övrigt, behöver utveckla nya vägar för de som har svårt att möta kraven på arbetsmarknaden. En erfarenhet från exempelvis yrkesintroduktionsavtalen är, som Jonas Frycklund också påpekar, att arbetsgivare är ovilliga att anställa om de också måste ansvara för den anställdes utbildning. Från LOs sida är vi gärna med och diskuterar bättre modeller för att kunna kombinera studier med arbete till avtalsenliga löner och villkor.

Från en del arbetsgivare och från borgerliga politiker har förslagen på lösningar dock varit allt annat än seriösa. Framförallt har kraven handlat om sänkta lägstalöner. Det är en väg som vi från LOs sida bestämt avvisar.

För det första fungerar det inte. De sänkta arbetsgivaravgifterna för unga gav inte många nya jobb. Att sänkta eller frysta ingångslöner skulle få större effekt är knappast troligt.

För det andra behöver även nyanlända en lön som det går att leva på. Maten kostar lika mycket och hyran är lika hög oavsett varifrån du kommer.

För det tredje innebär låga ingångslöner att hela löneläget trycks ner. Arbetsgivare har ingen anledning att anstränga sig för att behålla personal om det blir billigare att anställa ny. På sikt pressar det lönerna nedåt för alla.

Det går helt enkelt inte att belägga att sänkta lägstalöner har någon nämnvärd effekt på arbetslösheten eller skulle underlätta integreringen av nyanlända. Det enda vi vet är att det gör människor fattigare.

LO menar att vägen framåt istället måste handla om stora investeringar i utbildning. Huvudskälet till att nyanlända har lägre sysselsättning är att de i genomsnitt har kortare utbildning än infödda.

Enligt PISA-undersökningarna har resultaten i svensk grundskola fallit mer än i de flesta andra OECD-länder. Samtidigt är skillnaderna tydliga utifrån födelseland. Andelen i befolkningen som har otillräckliga kunskaper i läsning och räkning uppgår till 35 procent bland utrikes födda, motsvarande andel utgör cirka fem procent bland inrikes födda. Därför menar vi att olika människors olika behov måste ges större tyngd.

Vuxna nyanlända utgör idag tre relativt jämnstora grupper. Inom dessa grupper finns det förstås individuella skillnader, men för att förklara vilka utmaningar vi står inför på arbetsmarknaden kan det vara bra att göra en sådan här uppdelning.

En grupp har kortare utbildning än nioårig grundskola och saknar i regel realistiska möjligheter till reguljärt arbete. Många av dessa är dock unga och har alltså många årtionden i arbetslivet framför sig. Här måste insatserna handla om att lyfta deras utbildningsnivå.

En annan grupp har god utbildning, åtminstone motsvarande svensk gymnasieskola. De har relativt goda möjligheter på arbetsmarknaden förutsatt att insatser görs för att överbrygga så kallade migrationseffekter, exempelvis språkutbildning.

En tredje grupp har utbildning motsvarande nioårig grundskola eller bristfällig gymnasieskola. Detta är en grupp som behöver fler vägar framåt än vad som erbjuds i dag.

Utmaningen med stora grupper nyanlända som söker sig ut på arbetsmarknaden är stor men man bör också komma ihåg att den inte är ny. Sverige har klarat liknande utmaningar förr. Under efterkrigstiden har arbetsmarknaden tagit emot vågor av flyktingar, friställda textilarbetare, hemarbetande kvinnor liksom småjordbrukare, lantarbetare och skogsarbetare. Det är omställningar som vi klarat tillsammans.

Om vi ska klara det igen och även idag kunna bygga vidare på vår modell med begränsade skillnader i produktivitet och löner krävs ett kunskapslyft för ökade färdigheter. Här kan parterna göra viktiga insatser. Men det är politikerna som måste ta ansvaret för att Sverige har en bra skola och ett långsiktigt hållbart flyktingmottagande.

Berit Müllerström
LOs andre vice ordförande

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Vi är lika i mycket, jag och jag på nätet

Min nya vän på internet är precis som jag. Precis som jag, skriver Carl-Einar Häckner.

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Varför inte sänka rösträttsåldern?

Medborgarnas rösträtt är numera vältäckande men det finns fortfarande många människor som politikerna inte intresserar sig för, skriver författaren Jan-Ewert Strömbäck.

Livet på landet – så lätt är det inte

Livet på landet – så lätt är det inte

Krönika Kan man som klyschig stockholmare få svära över sin övergivna åkerlapp, frågar sig författaren Sven-Olof Karlsson.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Stoppa myterna om nya las

Stoppa myterna om nya las

När vi diskuterar nya las är det viktigt att vi pratar om vad som faktiskt står i överenskommelsen. Allt annat förlorar vi på, skriver vi Marie Nilsson.

Facket får hantera skadorna

Facket får hantera skadorna

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu jämnar vi ut skillnaderna

Nu jämnar vi ut skillnaderna

På papperet ska det inte vara någon skillnad mellan tjänstemän och arbetare. Nu är det dags att vi får fram avtal som gör att det också blir verklighet, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Nano kan bli en ny asbestskandal

Nano kan bli en ny asbestskandal

Facken och arbetsgivarna måste lära sig att hantera nano på ett säkert sätt. Det brådskar, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Det behövs gränsvärde för svetsrök – snabbt

Svetsrök kan orsaka flera allvarliga sjukdomar, som cancer och KOL, och även påverka foster. Arbetsmiljöverket bör snabbt ta fram ett gränsvärde utifrån de nya kunskaper som kommit fram de senaste åren, skriver sex arbetsmiljöforskare.

Du kanske också vill läsa…

”Vi behöver sänka timkostnaden”

Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

”Dubbla myndigheternas resurser”

”Dubbla myndigheternas resurser”

Det krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

”Nej Timbro – förändringar måste till”

”Nej Timbro – förändringar måste till”

Timbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.