Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Digitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt”

Peter Larsson om att grundläggande kunskaper kommer att behövas även i framtiden.

Migrationen och den svenska modellen

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Foto: David Lundmark.

Foto: David Lundmark.

GästKrönika Säger ni ”svenska modellen” en gång till så skriker jag. Den primitiva känslan överföll mig vid frukostbordet häromdagen. Som sjukskriven (och tillhörande den icke arbetande delen av befolkningen) har jag ju tid att läsa tidningar och följa nyhetsflödet.

Jeanette Herulf

Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda  när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ”utanförskapet”. Om detta och annat kommer DA-reportern Jeanette Herulf att skriva i sina krönikor.

Den svenska modellen, detta s-märkta ministrars favorituttryck måste vara ett nygammalt fynd. För många som lyssnar på politikernas utspel är uttrycket oklart. Men det guppar fint med i sommarens grumliga flod av ”svenskhet” och ”svenska värderingar”. Och det har ett element av nationalism som också ligger i tiden. Samtidigt finns där ett korn av ideologi, något som tilltalar alla som letar efter visioner och ideal i dagens arbetarrörelse.

Uttrycket används som argument för att förbjuda tiggeri. Tiggeri passar inte in i den svenska modellen, har flera ministrar sagt. Vi har också gjort det svårare för människor som flyr undan krig och fattigdom att komma in i Sverige. Ett viktigt skäl som politikerna angav var att de ville värna den svenska modellen.

Men vad är då den svenska modellen? Enligt nationalencyclopedin och socialdemokraterna själva är den starka välfärdsstaten och kollektivavtalen själva kärnan i detta samhällsbygge. Det handlar om ekonomiska teorier och värderingar. När den svenska modellen började att byggas, på 30-talet, talade man om jämlikhet mellan könen, minskade klasskillnader, solidaritet, lika chanser för alla. Sverige blev en förebild för andra länder som ville skapa ett rättvist samhälle.

Men det finns inget typiskt svenskt i dessa värderingar. Sverige må vara bäst i världen på jämställdhet enligt vissa kriterier, men vi är inte ensamma om att sträva efter lika villkor mellan könen. Vad är specifikt svenskt med viljan att minska inkomstklyftor? Solidaritet?

Visst leder flyktingströmmen till stora utmaningar för det svenska samhället. Och tiggeri rimmar dåligt med vårt system som just går ut på en stark välfärdsstat där samhället stöttar de svaga. Men vi löser inga problem genom att stänga till våra gränser och förbjuda tiggeri. En sådan linje ska framför allt inte ursäktas med att vi måste värna den svenska modellen.

Världen är inte densamma som på 30-talet då man började tala om en svensk modell. Vi är numera medlemmar i EU och har accepterat en fri rörlighet, inte bara för kapitalet och välutbildade akademiker, utan även för utsatta människor.

Kanske behöver den svenska modellen ändras? Men behåll för allt i världen värderingarna om minskade klasskillnader och jämställdhet. Jag är mycket stolt över dessa ideal trots att de inte är unikt svenska.

Läs mer: Gästkrönika | Industrin och migrationen | Krönikor | Opinion

Jeanette Herulf

7Kommentarer

Pelle Johansson:

Förstår dig precis. Gick hem ifrån mitt arbete 2002 och trodde i min enfald att jag skulle få skadorna utredda och klargjorda, så som lagen föreskriver! Men nu sitter jag här 14 år senare och har på grund av den kamp jag varit tvungen att föra mist familjen, huset, självkänslan och min person. Blev sjukskriven 2013 för att få mina skador utredda och klargjorda (men inte huruvida de berodde på arbetet?) och fick då återigen möta utanförskapet. Jag hade inte rätt till min SGI på 680 kr/dag utan som ”arbetslös” var det 486 kr/dag som jag hade rätt till. Tror inte att de socialmoderater som gapar högst om Svenska modellen vet hur systemet ser ut för oss arbetsskadade som fråntagits rätten till arbetsmiljölagen, och utredandet av om jag drabbats av arbetsskador eller det ständiga gissandet mellan tummen och pekfingret som faktiskt förekommer, trots svensk arbetsmiljölagstiftning. Önskar du får uppleva lugnet som verkligen behövs vid sjukskrivning och ett stilla tillfrisknande, hälsningar från en medmänniska!

Jeanette Herulf:

Tack, Pelle Johansson, jag ska tänka på det där om lugn och ro.
Jag och mina kollegor på tidningen har ofta skrivit om människor som råkat illa ut på samma sätt som du. Jobbade ju som reporter på Dagens Arbete i många år. Tror att jag förstår. Det är förfärligt att socialförsäkringarna urholkats, att människor som arbetat hårt inte får en skälig ersättning när de blir sjuka på grund av jobbet. Samma gäller de kollektivavtalade försäkringarna genom Afa (Dagens Arbete skrev om det i vår/vintras http://da.se/2016/03/afa/).
Men man ska inte blanda ihop detta med migrationen. Försämringarna i socialförsäkringarna beror på politiska beslut tagna under Alliansregeringen, men också av socialdemokratiska ledare. Försämringarna i de kollektivavtalade försäkringarna hänger bland annat ihop med att de fackliga organisationerna förlorat i styrka.

Annett Hessel:

Viktig och intressant aspekt att fundera och diskutera vidare om.

Björn Wiberg:

Jeanette, du hakar upp dig på fel saker. Det är inte bristen på solidaritet som är problemet i ”den svenska modellen”, utan angreppen mot den. Vi är säkert överens om att den samhällsmodell som arbetarrörelsen i Sverige byggt och nu strävar efter att behålla, bygger på en solidarisk grund. Generell välfärd, starka fackföreningar, ordning och reda på arbetsplatserna och kollektivavtal, är bärande element i det bygget. Kalla detta för vad du vill, men det är dessa värden vi vill slåss för. Värderingarna är visserligen inte unika för Sverige, men för Norden. Mycket ovanliga med andra ord i ett globalt perspektiv. Välfärden har med åren urholkats men aldrig varit under så stark attack som under de senaste tio åren. Det är där bristen på solidaritet kommer in. Här några exempel: Reinfeldts Allians började med att försöka knäcka facken genom att chockhöja a-kasseavgifterna. Fortsatte tillsammans med Svenskt Näringsliv ge sig på kollektivavtalen med hjälp av EU och Lavaldomen. Alliansen gick sen vidare med försöken att bryta ner facken och kollektivavtalen genom en oreglerad migration. Underbud och social dumping blev ett faktum. Att slå sönder den svenska arbetsmarknaden leder inte till solidaritet. ”Öppna era hjärtan”-talet, där Reinfeldt pläderade för fortsatt öppna gränser för utomeuropeiska migranter, blev också hans fall. Väljarna sa nej. Öppna gränser går inte att kombinera med ett samhälle som vill behålla en generell välfärd.
När det gäller tiggeriet har det aldrig varit en del av den fria rörligheten inom EU. Medborgarna har rätt att söka jobb i andra EU-länder under tre månader, inte tigga och bygga kåkstäder där de vill. Allmosor till migranter är inte heller solidaritet. Det är i stället ett indirekt stöd till hemlandets ledare, som slipper ta itu med sitt lands problem, trots stora EU-bidrag.
Björn Wiberg

Jeanette Herulf:

Visst, vi är till stora delar överens. Starka kollektivavtal och fackföreningar är bra. Generell välfärd, ordning och reda på arbetsplatser är också bra. Men hotet mot allt detta (som tyvärr delvis urholkats) är inte migrationen. Tvärtom är migration nödvändig för ett åldrande Europa. De bosnier som kom på 90-talet till Sverige bidrar i dag till exempel till att betala min mans (och din?) pension. Hotet mot den svenska modellen är snarare illojal konkurrens, att man låter människor som kommer hit arbeta under sämre villkor. Man tummar på de lagar och regler som finns.

Solidariteten tar inte slut vid Sveriges gränser för mig. En stor del av den svenska befolkningen lever i överflöd. Vi har råd att dela med oss till människor i nöd.

Och, vad gäller tiggarna säger jag: EU:s fria rörlighet betyder bl a att EU-medborgare kan röra sig fritt i Europa under tre månader. Det fnns inget tvång på arbete, vill de däremot stanna längre måste de kunna visa att de kan försörja sig. Tiggeri är alltså inte olagligt (Källa: Riksdagens upplysningstjänst). Ibland ger jag pengar till tiggare som jag känner igen, i mitt närområde. Inte för att jag tror att det löser romernas problem i Rumänien. Jag har helt enkelt råd att avstå en tia, eller tjugo kronor, till en människa som har det betydligt sämre än jag.
/Jeanette Herulf

Tobias:

Jag håller med Björn Wiberg helt och hållet.

Kampen står mellan dem som manipulerar och dem som följer till slakten. Vi andra står på sidan av och gapar förvånat över ringa eller inga protester från våra folkvalda/förtroendevalda som väljer att inte hjälpa eller stöttat alla de som är arbetsskadade och behöver arbetsskadeförsäkringen och socialförsäkringen på sin sida. Inte en massa pk-analyser som rinner iväg utan resultat.

Domstolarna har inte ens vett att vara opartiska och oberoende vid arbetsskademål m.m. Det är vi arbetsskadade som tigger och ber, men med den skillnaden att vi får inget stöd eller hjälp. Inte ens empati.

Så vad är det för samhälle man har skapat under 10 – 15 års tid? Ni ser resultatet idag, med flata fackledare och nomenklaturen som Socialdemokraterna har blivit.

Björn Wiberg:

Jag håller med om att vår solidaritet sträcker sig utanför våra gränser. Det ska vi visa genom en generös flyktingpolitik via kvotflyktingar. Då når vi de mest behövande. Inte dem som har råd att betala tusentals kronor till smugglare och sen väljer det land i EU som har de generösaste reglerna. Genom en kontrollerad invandring slår vi dessutom hål på Centerns dröm om det ultraliberala samhället. Ingen stat, ingen välfärd. Alla, svenskar som invandrare får klara sig bäst själva. Ett sådant osolidariskt samhälle vill inte jag ha.
Björn Wiberg

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver sänka timkostnaden"

DebattDen flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar. Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund skriver i vår debattserie om migrationen och den svenska modellen.

2

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika"Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

"En fråga om höger och vänster"

KrönikaDet är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

1

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

Efter coronan

Hej då Hopp-Jerka, och hej på dig Corona-Carolina

KRÖNIKAKommer Coronakrisen att lära oss att uppslukas mindre och engagera oss mer i arbetet? Författaren Jan-Ewert Strömbäck funderar på framtidens arbetsliv med hjälp av Folke Fridell.

”Sverige har lösningarna – nu måste vi nå ut”

DEBATTKlimatkrisen kommer att finnas kvar när Coronapandemin bedarrat. Här finns en möjlighet för Sverige att visa ledarskap och vända kris till möjlighet, skriver Ylva Berg, vd för Business Sweden.

”Vi behöver EU – och mer ödmjukhet”

DEBATTSverige behöver nya system för att trygga leverantörskedjorna, en positiv EU-politik och ödmjukt lärande, skriver Christian Berggren, professor och en en av författarna till boken ”Alternativ till outsourcing”.

”Följ med oss på kompetens­utveckling”

DebattHar verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Dags att på riktigt introducera Närproducerat”

DEBATTVarför ska kretskorten i en styrenhet på ett fordon tillverkas typ 700 mil från bilfabriken, skriver Fredrik Sidahl, vd för Fordonskomponentgruppen.

2
Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall. Foto: Ylva Bergman

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

DEBATTStaten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Regeringen behöver tillsätta en kriskommission”

debattFör att komma igenom krisen bör vi betrakta den som en ofrivillig längre industrisemester, skriver nationalekonomen Susanne Ackum.

1

”Vi måste lära oss att hoppas på framtiden igen”

KrönikaUtan att förminska döden kan vi lära oss något viktigt av 1900-talets sjukdomshistoria: Att optimism – som politisk ideologi – är viktigt för att bygga framtiden, skriver historikern Henrik Arnstad.

”Svensk produktion helt avgörande för vårt välstånd”

DEBATTEn del av lösningen är att lägga mer tillverkning i landet. För det behövs en tydlig politisk vision om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

”Nu behövs en ny väg för ekonomin”

DebattHär är ett antal frågor att hålla ögonen på, när samhället ska byggas upp efter coronakrisen, skriver tidigare finansministern Allan Larsson (S).

1

Jämlikhet är bästa skyddet

LEDAREPrecis som vi har en försvarsberedning som tolkar de militära säkerhetshoten bör en hälsoberedning tillsättas som värnar vår välfärdsberedskap, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

1

”Det är bara att börja röjningsarbetet”

GÄSTKRÖNIKA”Löntagarmakt, demokratisk planering och jämlikhet. Det som nu behövs, akut och för framtiden, är varken nya eller märkvärdiga idéer.” Volvoarbetaren Lars Henriksson skriver om vägen framåt efter coronakrisen.

Nu måste vi skapa ett hållbart Sverige

LEDARE”Just in time”-filosofin har gällt såväl inom sjukvård och omsorg som i industrin. Det har gjort oss onödigt sårbara, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Arbetsrätten

”Därför borde Liberalerna kämpa för las”

DebattMed tanke på Liberalernas las-historia borde de ha intresse av att – oavsett vissa reformer – bevara en stark arbetstrygghet, skriver L-profilen Olle Wästberg.

1

”Bra Karl-Petter, men ta ett steg till”

DEBATTJag saknar fortfarande en tydlighet från LO:s styrelse om turordningsreglerna i las, skriver Jan-Olov Carlsson, IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar Umeå.

”Risk att arbetsgivaren får säga upp allt för fritt”

DEBATTNuvarande turordningsregler har brister, men det finns inga skäl för facken att gå med på åtgärder som försvagar arbetstagarna, skriver Carl Melin på den TCO-ägda tankesmedjan Futurion.

2

Krisstöd

”Hur var det med hedern och samvetet när krisstödet söktes”

KRÖNIKAOm du skickar in en ansökan om a-kassa måste du på heder och samvete intyga att du verkligen är arbetslös. Precis som företag som söker krisstöd intygar att de är i en djup ekonomisk kris, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

1

”Vi måste kunna saker – på riktigt”

KRÖNIKADigitalisering för framtiden är viktigt, men det är inte allt, skriver Peter Larsson.

Är det Tom Cruise som räddar oss?

KrönikaDet finns tid för tankar nu när verkligheten har blivit som en film, skriver Carl-Einar Häckner.

”Låt unga hjälpa gröna näringar i sommar”

DEBATTLåt oss slå två flugor i en smäll och lösa ungdomars brist på sommarjobb genom att de får för dem anpassade jobb i skogs och jordbruket – som i år inte kan anställa säsongsarbetare på grund av coronakrisen. Det skriver Robert Johansson, S.

2

Vad är prislappen för folkhälsa?

KRÖNIKAMarknaden står handfallen inför den kris som coronaviruset skapat. De marknadsekonomiska instrumenten fungerar inte när det är andra värden än rent ekonomiska som ska in i ekvationen, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Anständiga utnyttjar inte krisen

KrönikaDet finns tyvärr företag som använder krisen för att trycka tillbaka facket. Som tur är ser vi också många exempel på där parterna i stället varit ödmjuka för situationen – och hittat bra lösningar, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

1

Coronakrisen

Ensamheten är inte jämlik 

KRÖNIKACoronakrisen fungerar som ett förstoringsglas över känslor vi redan bär på. Ensamhet är inget naturtillstånd – vi kan organisera ett samhälle som inte splittrar oss, skriver Daniel Mathisen.

Dagarna då livet förändrades

KRÖNIKA”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Nu behövs solidarisk innovation

LEDAREDet är hoppfullt när industriföretag ställer om sin produktion efter samhällets behov, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

När radion slutar funka

KRÖNIKADom som dräper oss har en sedelbunt där hjärtat borde sitta, skriver sågverksarbetaren Stefan Eriksson.

Skäms inte för att själen är trasig

LedarePå arbetet måste vi kunna tala lika öppet om den psykiska ohälsan som att kroppen värker, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Obegripligt och felaktigt om skyddsombuden, Moderaterna”

Moderaternas vilja att skrota ett fungerande system för arbetsmiljöarbete är obegripligt – om inte anledningen helt enkelt är att inskränka fackets makt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Regionala skyddsombud

”Regeringens förslag om RSO missar målet”

Replik | RSOAtt kontrollera arbetsmiljön är en myndighetsuppgift och inte en uppgift för de regionala skyddsombuden, skriver Saila Quicklund (M).

1

Vi som fortfarande tror på demokratin

KRÖNIKAMahmoud från Marocko och Håkan från ­Vällingby. Tillsammans räddar de liv, skriver journalisten och författaren Alexandra Pascalidou. 

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.