Replokalen är en magisk plats

Hur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

Striden om tiden har börjat – igen

Precis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

I Kata Dalströms liv hittar jag min dröm

Foto: David Lundmark.

Ledarkrönika Jeanette Herulf läser en bok om Kata Dalström och längtar efter tron på solidaritet och jämlikhet.

Om skribenten

Jeanette Herulf är mångårig DA-medarbetare som efter en längre sjukskrivning nu är tillbaka på redaktionen på deltid. Hon medverkar med ledarkrönikor varannan vecka.

”Det finns olika sätt att se på samhället. Kanske blir det annorlunda när man är långtidssjukskriven och en del av det så kallade ‘utanförskapet’. Detta, och annat som ligger mig nära, står nu i fokus för mitt skrivande.”/Jeanette Herulf.

I dessa tider är det lätt att bli vilsen. I varje fall om man som jag har allmänna socialistiska ideal och drömmer om ett bättre samhälle. Det är kompromisser och pragmatism för hela slanten. Det enda målet i sikte är att tjäna mer pengar, bli en omtalad person. Men drömmarna då? Finns det inga visioner längre?

Då är det en befrielse att läsa en nyutkommen biografi om Kata Dalström, Agitatorn som gick sin egen väg (Historiska media 2017) skriven av Gunnela Björk.

På något sätt hade Kata Dalström figurerat i mitt liv, men nu vet jag betydligt mer om henne och hennes tid i början av 1900-talet.
Och i dag är hon mer aktuell än någonsin. Hon var den där som vågar säga ifrån, inte följa strömmen, ha en egen definition på vad som är en människa och vad en människa behöver.

Hon föddes in i ett borgerligt medelklasshem på gården Emtöholm på gränsen mellan Småland och Östergötland, 1858. I tonåren blev hon övertygad socialist, helt emot vad hennes samhällsklass förespråkade. Men hon visste vad hon ville: större jämlikhet mellan människor, minskad fattigdom.

Däremot ville hon inte sälla sig till borgarklassens ”kvinnoorganisationer” som kämpade för kvinnlig rösträtt. På den tiden, i början av seklet, fanns rösträtt till riksdagen endast för män med en viss status och inkomst. Kvinnlig rösträtt är att bara gå halva vägen, tyckte Kata och ställde sig i stället utanför socialdemokratiska kvinnoklubbar. De ville bredda rösträtten – till fler män, men inte ge kvinnorna rösträtt först. Fel taktik, ansåg de.

Men det tyckte inte Kata

Många människor upptäckte att Kata var en duktig talare och agitator. Hon fick uppdrag i olika föreningar och organisationer. Det var de som byggde upp den svenska arbetarrörelsen, efter tyska och italienska förebilder.

Läran om socialism och alla människors lika värde kom följaktligen också söderifrån, främst från olika tänkare och filosofer i Italien, Storbritannien och Tyskland (Karl Marx). Kata var med och spred idéerna till norra Sverige, där hon bildade arbetarklassföreningar och kvinnoföreningar i små svenska orter. Hon älskade norra Sverige med sina höga berg, svindlande utsikter och djupa skogar.

Det var många som såg hennes utstrålning och talarförmåga. Hon hade stora, mörka, glänsande ögon, var liten och satt och använde envisa tydliga gester med händerna när hon talade. Det var bara ett problem. Hon vägrade att följa ledarna i en viktig fråga: rösträtten.

Kata och hennes gelikar förde en rejäl kamp för att visa att rösträtt bara för vissa män inte är en allmän rösträtt. Hon kom i konflikt med flera betydelsefulla herrar inom den växande arbetarrörelsen: Hjalmar Branting, August Palm och kommande LO-ordföranden Herman Lindqvist.

Men Kata gav sig inte. På hennes resor runt om i Sverige fortsatte hon att agitera för allmän rösträtt för alla, oavsett kön och position i samhället. Och människor från arbetarklassen fortsatte att komma på hennes ”föreställningar”, bildade nya föreningar och lyssnade till hennes brandtal.

Rösträtten var dock inte allt som intresserade Kata. Hon vägrade också följa dåtidens regler för hur män och kvinnor skulle umgås. Själv var hon gift flera gånger och hade sju barn. Detta naturligtvis, vilket hon själv insåg, tack vare hennes ekonomiska välstånd som gjorde det möjligt att lämna över barnen till en barnflicka när plikten kallade.

Om vi återgår till början av artikeln. Jag avundas Kata och människorna runt omkring henne för deras kompromisslöshet och egna val. För Kata var socialism mycket mer än ekonomisk rättvisa. Hon hade en vision om människorna också, och om vår framtid. Hon trodde på ett samhälle ”befriat från privatkapitalismens förbannelse”. Ett samhälle befriat från klasskillnader. Ett samhälle som blir hemvist för goda, kloka och utvecklade människor vars hela livsåskådning genomsyras av tanken om solidaritet.

Åh, vad skönt det låter i mina öron!

Läs mer: Ledare | Opinion

Jeanette Herulf

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer från Dagens Arbete:

Replokalen är en magisk plats

KRÖNIKAHur mycket får drömmar kosta?, undrar Carl-Einar Häckner.

”Ge oss en välfärd att lita på, politiker”

DebattVälfärd är plötsligt ordet på alla politikers läppar. Bra så, men vi måste också kunna lita på att vi får del av den, skriver Thomas Nilsson, ordförande i Pappers avd 11.

3

Knarket i industrin

”Utan rehabilitering föds farlig tystnadskultur”

DebattLagstiftningen måste bli tydligare på vilket ansvar som åligger arbetsgivarna om de inte förstår fördelarna att agera på ett ansvarsfullt och humant sätt, skriver Erik Arnberg, som bland annat jobbat med rehabilitering för SSAB.

Droger på arbetsplatsen hotar arbetarens trygghet

DEBATTUnder för lång tid har politiken inte tagit det växande problemet med droger på arbetsplatsen på allvar, skriver riksdagspolitikern Mattias Jonsson (S).

”Knarklangarna får det tuffare om vi bryr oss om varandra”

GÄSTKRÖNIKADet är ingen lätt sak att förhålla sig till när arbetskamrater är en del av en organiserad kriminalitet – som bryter ner andra människor på jobbet, skriver Volvoarbetaren  Lars Henriksson.

”Arbetsgivaren ska ha ansvaret för drogrehabilite­ringen”

DEBATTLagen säger att arbetsgivaren har rehabiliteringsansvar för ”Alkohol och andra berusningsmedel”. Vi vill att rutiner för rehabilitering även ska omfatta narkotikamissbruk, skriver IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic.

1

Missbrukaren måste få hjälp

LEDAREArbetsgivaren ska inte vara både spanare, polis och domare. Att slänga ut anställda som fastnat i drogtester är fel väg att gå, skriver chefredaktör Helle Klein.

Årtiondets första utmaningar är här

KRÖNIKADet är inte lätt att sia om framtiden. Men klart är att två stora fackliga utmaningar väntar oss redan i närtid. Ett nytt kollektivavtal och förhandlingarna om arbetsrätten, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Skyddsom­buden är livsviktiga

KRÖNIKASedan några månader tillbaka pågår en het debatt om de regionala skyddsombuden. För IF Metall råder det ingen tvekan om att regionala skyddsombud är ovärderliga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Smörgåsbordet är dukat, varsågoda!

KRÖNIKAArbetsgivarna vill minska fackets inflytande över lönen, tiden och arbetsmiljön. Nu är det viktigt att vi håller ihop så vi får tyngd bakom våra krav.

Avtal 2020

Striden om tiden har börjat – igen

LEDAREPrecis som företagsledare kräver ökad förutsägbarhet av politiken behöver arbetarna känna ökad förutsägbarhet i arbetet, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Därför ska du inte proteströsta på SD”

DEBATTLåt mig berätta vilken politik Socialdemokraterna vill genomföra – och hur SD röstat i viktiga frågor som rör din ekonomi och ditt arbetsliv, skriver Ermine Khachatryan (S).

4

”Det är en jävla tur att det finns händiga människor”

KRÖNIKATill alla er händiga, som jobbar så att vi andra har en fungerande maskin att köra eller en travers att åka i: I salute you, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Det våras för välfärden!

LEDAREPlötsligt framträder en ny politisk dagordning bortom brott och straff-hegemonin som rått alltför länge, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein efter årets första partiledardebatt.

”Jag hyllar dem som faktiskt härdar ut”

KRÖNIKAI betraktarens öga ter sig konstnärsmyten romantisk. För de som balansera­r på dess tunna egg är den allt annat än just det, skriver Carl Linnaeus.

När slutade jag vara svensk?

GÄSTKRÖNIKA | SVERIGEBILDENAtt det med tiden skulle bli vår lite mörkare hudfärg som skulle definiera oss fanns aldrig i våra vildaste fantasier, skriver IF Metallaren Emma Eriksson.

3

Den sanna berättelsen om en näthinne­avlossning

GästkrönikaEfter en akut ögonoperaration går det att dra några viktiga slutsatser om samhället vi lever i. Och om svenskans vackraste ord, skriver Dan Strängby.

2

Striden om arbetsrätten

”Vi borde vara mer öppet kritiska till S”

REPLIK | LASDet handlar inte så mycket om intern information som att förbundet behöver visa sin ståndpunkt i den offentliga debatten när självklara fackliga frågor får stryka på foten, skriver Jan-Inge Ogenfalk i ett svar till IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

1

”Vi gör allt för att nå ut i de kanaler vi förfogar över”

REPLIK | LASVi delar inte bilden av att förbundet varit tyst i  debatten om januariavtalet och Las, och om informationen har drunknat i mediebruset är det beklagligt. Det skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson om kritiken.

”Er tystnad slår oss med häpnad”

DEBATT | LASDet hörs inte ett knyst från IF Metalls ledning, varken om att S genom januariavtalet säljer ut politiken, eller nu senast om turerna i förhandlingarna om las. Vi frågar oss varför, skriver flera tidigare förtroendevalda från IF Metall i Linköping.

1

Du har faktiskt rätt att åka till fjällen

KRÖNIKADet är dags att ge individerna mer makt över arbetstiden. Och där kan du ge dig på att arbetsgivarna inte håller med.

Ligger vår framtid i en Pinup-kalender?

KRÖNIKAKommer 2020 bli året då vi får en nakenkalender efter besöket hos tandläkaren eller blir det året där alla pinup-kalendrarna göms i stenåldersgrottan som sedan bommas igen för gott? Industriarbetaren Kennet Bergqvist funderar på efterdyningarna av den så kallade Kalendergate.

3

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

Sveriges Byggindustrier: Vi har nolltolerans mot fusk

REPLIKArbetsmarknadens parter är överens om att bygga Sverige på schyssta grunder. Därför har Sveriges Byggindustrier påbörjat ett strategiskt arbete för sund konkurrens i samarbete med fack och myndigheter, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef.

”Det måste bli kännbart straff för den som köper svart arbetskraft”

DEBATTDe organiserade kriminella nätverken tjänar miljarder på illegala arbetare och den största kunden är svenska staten. Det måste bli kännbara straff för dem som anlitar svart arbetskraft, skriver entreprenören Jessica Löfström.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktioner och bättre myndighetssamverkan måste till. Men att strama åt arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.

1

”Regelverket är riggat för osund konkurrens”

DEBATTLagstiftning måste ändras, myndighetssamverkan stärkas och kontrollerna måste bli fler, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

1

Vi kräver riktiga löneökningar

KRÖNIKANu ska vi ge järnet för att få igenom våra krav i avtalsrörelsen: Mer pengar, bättre pension, säkrare arbetsplatser och ett jämställt arbetsliv.

Skulle spelningen göra mig ung igen?

KRÖNIKANågra håller fast vid det ungdomliga, andra har släppt fram tanten och farbrodern, skriver Anneli Jordahl.

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.