”Vilka ges en röst och på vilkas bekostnad?”

Även om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

”Värna asylrätten. Jobbinvand­ringen måste stramas åt.”

Helle Klein om hur generösa regler för arbetskraftsinvandring utnyttjas av kriminella.

Migrationen och den svenska modellen

”Vi behöver sänka timkostnaden”

jonas-frycklundDebatt I den flyktingsituationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden, skriver Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund angående vår debatt om migrationen och den svenska modellen.

Om skribenten

Jonas Frycklund är biträdande avdelningschef på Svenskt Näringsliv. Den 5 oktober deltar han i en diskussion om Svenska modellen och migrationen på Migrationsdagen, som Dagens Arbete anordnar tillsammans med Forskning och framsteg.

Hur går det för de flyktingar som kom till Sverige förra året? Historiken säger att det kommer att ta åtta år för hälften av dem att få jobb. Med jobb i det här sammanhanget menas också deltidsarbete eller subventionerade anställningar.

Är åtta år långt?

Både ja och nej. Flyktingarnas främsta syfte att komma till Sverige är faktiskt inte att arbeta. Syftet är att söka sig undan krig och förtryck. Det är alltså inte konstigt om många inte passar in på vår arbetsmarknad. Trauman och bristande språkkunskaper försvårar ytterligare.

Med andra ord finns det skäl till varför flyktingar kräver mer tid än arbetskraftsinvandrare när de ska integreras på arbetsmarknaden. Det är det här som gör att det ekonomiska utfallet blir så olika och att den sammanblandning som vi hade tidigare i debatten var så förvirrande, när flyktinginvandring ofta blandades ihop med övrig invandring.

Flyktinginvandring har vi av humanitära skäl. Ytterst är det politiken som sätter ramarna för hur stor den ska vara och hur mycket den därmed kommer att kosta ekonomiskt.

Långa processer är förväntade. Men det spelar roll exakt hur långa de blir. Varje år som integrationen kan snabbas på desto bättre blir finanserna. Men ännu viktigare är så klart att en snabbare process blir en stor social vinst för människorna själva och för alla oss andra i det omgivande samhället när integrationen fungerar bättre.

Tyskland är ett land som vi har mycket gemensamt med. Inte minst har vi en liknande industristruktur och ett stort utbyte mellan våra företag. I Tyskland, som också har tagit emot många flyktingar, tar det fem istället för åtta år att få hälften av flyktingarna i arbete.

Vi kommer aldrig att få in alla flyktingar i snabbspår och ge dem jobb på två år som Ylva Johansson pratat om. Men om vi skulle bli lika bra som Tyskland, då skulle mycket vara vunnet.

Det vi har att jobba med är att hälften av deltagarna i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens, många har inte ens uppnått grundskolenivå i sin utbildning. Det vi också ska ha med oss är att av de utlandsfödda som är arbetslösa är det 44.000 som har högst grundskola och samtidigt är över 40 år.

Komvux och yrkesutbildning är jättebra och det ska vi givetvis satsa på. Men i den situationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Vi kan inte blunda för att det behövs något annat för alla de som inte passar in i gamla mallar.

Fler människor skulle kunna få chansen att visa upp sig på ett riktigt jobb om timkostnaden för arbetsgivaren vore lägre. I YA-jobben har arbetsmarknadens parter hittat en metod för att få in ny kompetens. Lönen är 75 procent av kollektivavtalad nivå. Det kan uppfattas som lågt, men parterna har ändå kunnat se att det är löner som det går att leva på. Nivåerna ligger högre än nivåerna i studiestöden eller andra bidragssystem.

Men YA-jobben har inte nått några volymer. Anledningen är att för arbetsgivaren så blir det ingen besparing. En fjärdedel av arbetstiden läggs på utbildning. Det gör att timkostnaden för det arbete som faktiskt utförs blir lika dyr som tidigare. Dessutom är det många arbetsgivare som tycker att systemet är för krångligt och avtalen för strikta.

I den situation vi befinner oss i nu skulle det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden. Ett sätt vore då att ändra på utbildningskravet så att den anställde arbetar full tid och lär sig jobbet på jobbet. Då skulle vi få en reell kostnadsminskning och arbetsgivaren skulle vara mer benägen att ta in personal med bristande eller oprövad produktivitet.

Det finns inget förvånande i att arbetsgivarsidan gärna ser lägre löner och fackförbunden högre. Men arbetsmarknadens parter spelar en stor roll i Sverige och därmed har vi också ett gemensamt samhällsansvar. Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. Påfrestningarna både ekonomiskt, socialt och kulturellt är betydande. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar.

Jonas Frycklund
Biträdande avdelningschef, Svenskt Näringsliv

Läs mer: Debatt | Industrin och migrationen | Opinion

Jonas Frycklund

2Kommentarer

Pelle Johansson:

Detta ständiga tjat om kostnader hit och dit, om det tar 8 år för en invandrad person att komma i arbete och 5 år i Tyskland så borde man väl titta på hur de hjälper den nye att klara arbetsuppgifterna kontra hur vi gör, tror att vi måste börja titta på det klassiska värderingskravet där vi sedan vaggan får lära oss att hitta anledningar till att värdera människor olika trots att de många gånger är lika som bär, att hela tiden lägga energi på att få ett lägre värde på min medmänniska som ibland till och med kan vara min arbetskamrat, det tror jag är alltför destruktivt för samhällets sammanhållning och gemenskap!

Michaela Leo:

En konstruktiv lösning vore ju att se till vars och ens reella arbetsförmåga och vad de faktiskt bidrar med. Är det så att en flykting från Syrien trots avsaknad av svensk grundskola och gymnasium klarar av att arbeta med att rekonditionera bilar på ett företag där hen inte avkrävs perfekt svenska så ska hen naturligtvis ha betalt för det arbete som utförs, inte utefter vilken nationalitet hen är.
Inte alltför svårt att begripa att om målet är att folk ska kunna försörja sig på arbete så behövs de rustas för att arbeta, utefter sina egna förutsättningar och så behöver de självklart få den lön som avtalen anger. Sluta försöka smygsänka lönerna och låtsas gömma det bakom falsk omtänksamhet för nyanlända, tack.

Vad tycker du?

Håll god ton, håll dig till ämnet och skriv gärna kort.

Läs mer på samma tema:

"Sänkta löner fel väg att gå"

DEBATTJonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

"Bekväma myter – men livsfarliga"

DEBATTI stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

1

"Vi behöver prata om integration – men i vad?"

Gästkrönika "Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?", skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

"Solidaritet är mer än den svenska modellen"

GästkrönikaVad står egentligen uttrycket "Svenska modellen" för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

7
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS.

"En fråga om höger och vänster"

KrönikaDet är inte invandringen utan den borgerliga regeringens stora skattesänkningar som ligger bakom utarmningen av vår gemensamma välfärd.

1

Vilket Sverige vill vi ha?

"Vi metallare vet att man måste ställa upp för varandra om det ska bli bra. En human flyktingpolitik hör till den svenska modellen". Det skriver Anna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, angående den lag om tillfälliga uppehållstillstånd som riksdagen väntas anta i dagarna.

1

Läs mer från Dagens Arbete:

DA GRANSKAR SKUGGSAMHÄLLET

”Arbetskrafts­invandringen bör utvecklas snarare än begränsas”

DEBATTKontroller, sanktionsmöjligheter och bättre myndighetssamverkan måste till för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Men att strama åt den legala arbetskraftsinvandringen vore ett slag i luften, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.

”Dubbla myndigheternas resurser”

DEBATTDet krävs snabba skärpningar i lagar, regler och rutiner – och minst dubbelt så mycket pengar till de brottsbekämpande myndigheterna, för att komma tillrätta med den organiserade arbetslivskriminaliteten, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström, och Tove Nandorf, arbetsmarknadsutredare på LO.

”Problemet är fusket, inte arbetskrafts­invandringen”

REPLIK”De problem som finns måste lösas, men den lagliga och värdefulla arbetskraftsinvandringen ska värnas”, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Jobbinvandringen måste stramas åt

LEDARE | ARBETSLIVSKRIMINALITET Detta handlar inte om flyktingpolitik. Värna asylrätten. Bekämpa i stället fusket med arbetskraftsinvandringen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein

2

Tillsammans kan vi skapa en bransch fri från fusk

DEBATTOm alla aktörer delar Sveriges Byggindustrier och Byggnads syn på sund konkurrens skulle staten öka sina skatteintäkter. Samtidigt skulle anställningsvillkoren för de människor som utnyttjas förbättras – och säkerheten på arbetsplatserna öka, skriver Catharina Elmsäter-Svärd och Charlotte Wäreborn Schultz.

1

”Nej Timbro – förändringar måste till”

REPLIKTimbros halvhjärtade erkännande av att det finns problem räcker tyvärr inte. Missbruket har pågått oavbrutet – och vuxit. Dagens system för arbetskraftsinvandringen måste ändras på flera punkter, skriver Tove Nandorf, utredare på LO.

1

”Justera reglerna – men kasta inte ut barnet med badvattnet”

DEBATTEtt öppet system för arbetskraftsinvandring medför stora värden för samhället. Problem uppstår, men kan lösas. Det går att bli av med badvattnet utan att kasta ut barnet, skriver Caspian Rehbinder, Timbro.

1

Skugg­samhället är livsfarligt

LEDAREDen växande arbetslivskriminaliteten hotar både marknadsekonomin och människovärdet, skriver Helle Klein.

4

Debatt arbetsmiljö

”Arbetsledarna måste prioritera säkerheten högre”

DEBATT | ARBETSMILJÖDet finns en svag säkerhetskultur på många svenska industriarbetsplatser. Det behövs mer frekventa riskbedömningar, fler utbildningar och skyddsombuden måste få större mandat och mer resurser, skriver Mikael Hansson, vd för Skydda.

Dödsolyckorna skulle bli fler med Svenskt Näringslivs förslag

DEBATT | ARBETSMILJÖVad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.

1

Följ med oss på skyddsronden, Svenskt Näringsliv och Företagarna

DEBATT | ARBETSMILJÖI stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.

1

Att bygga broar – inte murar

KRÖNIKAÄven om ryktet om demokratins död är kraftigt överdrivet är hoten i högsta grad hotfulla, skriver Alexandra Pascalidou.

Industrin och klimatet

”Vi män måste helt enkelt rycka upp oss”

GÄSTKRÖNIKASe lite djupare på klimatfrågorna än skattesatsen på bränsle och plastkassar, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist från Umeå.

”S och LO måste enas om en grön politik”

DEBATTMiljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

1

”Skogsbruket har en nyckelroll i klimatomställningen”

DEBATT Ett ökat brukande av skogen gynnar klimatet och gör klimatomställningen mer rättvis då det ger försörjning och framtidstro till glesbygden, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Vilket ansvar har vi som gör bilarna?

GÄSTKRÖNIKASka vi låta klimatskreden drabba oss med full kraft eller, sent omsider, själva försöka ta kontrollen och ställa om produktionen? Att nyktert börja diskutera det borde vara vår viktigaste fackliga uppgift, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson

3

Bekväma tider föder veka människor

KrönikaJag är ingen spågubbe tack och lov, men det känns som att året 2020 kommer att handla om klimat och konflikt mer än på länge, skriver Stefan Eriksson.

Här är striderna vi måste utkämpa

KRÖNIKAVåra arbetsvillkor hotas just nu av flera olika politiska förslag. Nu gäller det att vi håller ihop och bemöter dem, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

1

Då och då blixtrar sorgen till

KRÖNIKASaknaden när en kär har dött ser olika ut för alla människor. Men vi drabbas alla djupt. Pappers skyddsombud är hjältar som försöker förhindra att människor far illa på grund av sitt arbete, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2020

Det är vi som får Sverige att funka

KRÖNIKADet råder ingen tvekan. Vi är redo för en kraftmätning med arbetsgivarna inför ett nytt avtal 2020, skriver Marie Nilsson, ordförande för IF Metall.

Är det här verkligen liberal politik?

KRÖNIKAMan kan bli förbannad på S när de lägger fram en budget för rika män. Men ännu mer på de liberala partierna som kräver dessa kompromisser, skriver Per-Olof Sjöö, förbundsordförande för GS-facket.

1

Kvinnornas löner ökar för sakta

KRÖNIKALönerna i kvinno- och mansdominerade jobb måste värderas lika. Men det får inte innebära att vi ger avkall på våra krav mot att få större del av företagens vinster, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Drogerna ska bort – inte människorna

KRÖNIKAVi måste hjälpas åt att få bort alkohol och droger från våra arbetsplatser – och se till att de som fastnat i missbruk får hjälp, skriver Marie Nilsson är förbundsordförande för IF Metall.

”Hårdför nationalism – en dålig väg framåt för arbetarrörelsen”

GÄSTKRÖNIKAArbetarrörelsens framtid ligger inte i att låna in rasistiskt och antidemokratiskt tankegods från SD. Det finns inte tillräckligt många väljare med rasistiska åsikter i Sverige för att det ska löna sig, skriver historikern Henrik Arnstad

Den här gången tänker jag inte sticka

KRÖNIKAAtt fylla 50 – i vår tid är det lika gammalt som Bockstens­mannen, skriver Carl-Einar Häckner.

”Många tankevurpor om skyddsombuden”

DEBATT | ARBETSMILJÖ Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

Ta rygg på Kommunal – slopa bidraget till S

DEBATTArgumentet att Socialdemokraternas politik är den bästa för LO:s medlemmar faller platt. Vilken politik som är bäst för den ena och den andra är inte upp till någon kongress att besluta om, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

1

Med tåg – och tid – genom Europa

KRÖNIKAAnneli Jordahl: När maken föreslog fjällvandrarryggsäck slog jag bakut. Jag ville anlända till en ny stad med stil.

När löpbandet blir vår nya skärseld

KrönikaDet finns något djupt sorgligt i att vi ställer allt större krav på oss själva samtidigt som förväntningarna på samhället omkring oss sjunker, skriver Daniel Mathisen.

”Höj gärna lönen – men gör det rättvist”

DEBATTDet är sorgligt att facken börjat närma sig arbetsgivarnas och de liberala politikernas krav på ökad lönespridning som något positivt, skriver Anders Törnberg (S).

Hämta mer

Jag förstår DA använder cookies enbart för att läsa av besöksstatistik. Läs mer om vår integritetspolicy här​. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du insamlandet av din IP-adress.