Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Vi behöver sänka timkostnaden”

20 september, 2016

Skrivet av Jonas Frycklund

jonas-frycklundDebatt I den flyktingsituationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden, skriver Svenskt Näringslivs Jonas Frycklund angående vår debatt om migrationen och den svenska modellen.

Om skribenten

Jonas Frycklund är biträdande avdelningschef på Svenskt Näringsliv. Den 5 oktober deltar han i en diskussion om Svenska modellen och migrationen på Migrationsdagen, som Dagens Arbete anordnar tillsammans med Forskning och framsteg.

Hur går det för de flyktingar som kom till Sverige förra året? Historiken säger att det kommer att ta åtta år för hälften av dem att få jobb. Med jobb i det här sammanhanget menas också deltidsarbete eller subventionerade anställningar.

Är åtta år långt?

Både ja och nej. Flyktingarnas främsta syfte att komma till Sverige är faktiskt inte att arbeta. Syftet är att söka sig undan krig och förtryck. Det är alltså inte konstigt om många inte passar in på vår arbetsmarknad. Trauman och bristande språkkunskaper försvårar ytterligare.

Med andra ord finns det skäl till varför flyktingar kräver mer tid än arbetskraftsinvandrare när de ska integreras på arbetsmarknaden. Det är det här som gör att det ekonomiska utfallet blir så olika och att den sammanblandning som vi hade tidigare i debatten var så förvirrande, när flyktinginvandring ofta blandades ihop med övrig invandring.

Flyktinginvandring har vi av humanitära skäl. Ytterst är det politiken som sätter ramarna för hur stor den ska vara och hur mycket den därmed kommer att kosta ekonomiskt.

Långa processer är förväntade. Men det spelar roll exakt hur långa de blir. Varje år som integrationen kan snabbas på desto bättre blir finanserna. Men ännu viktigare är så klart att en snabbare process blir en stor social vinst för människorna själva och för alla oss andra i det omgivande samhället när integrationen fungerar bättre.

Tyskland är ett land som vi har mycket gemensamt med. Inte minst har vi en liknande industristruktur och ett stort utbyte mellan våra företag. I Tyskland, som också har tagit emot många flyktingar, tar det fem istället för åtta år att få hälften av flyktingarna i arbete.

Vi kommer aldrig att få in alla flyktingar i snabbspår och ge dem jobb på två år som Ylva Johansson pratat om. Men om vi skulle bli lika bra som Tyskland, då skulle mycket vara vunnet.

Det vi har att jobba med är att hälften av deltagarna i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens, många har inte ens uppnått grundskolenivå i sin utbildning. Det vi också ska ha med oss är att av de utlandsfödda som är arbetslösa är det 44.000 som har högst grundskola och samtidigt är över 40 år.

Komvux och yrkesutbildning är jättebra och det ska vi givetvis satsa på. Men i den situationen vi befinner oss i nu räcker det inte med traditionella metoder. Vi kan inte blunda för att det behövs något annat för alla de som inte passar in i gamla mallar.

Fler människor skulle kunna få chansen att visa upp sig på ett riktigt jobb om timkostnaden för arbetsgivaren vore lägre. I YA-jobben har arbetsmarknadens parter hittat en metod för att få in ny kompetens. Lönen är 75 procent av kollektivavtalad nivå. Det kan uppfattas som lågt, men parterna har ändå kunnat se att det är löner som det går att leva på. Nivåerna ligger högre än nivåerna i studiestöden eller andra bidragssystem.

Men YA-jobben har inte nått några volymer. Anledningen är att för arbetsgivaren så blir det ingen besparing. En fjärdedel av arbetstiden läggs på utbildning. Det gör att timkostnaden för det arbete som faktiskt utförs blir lika dyr som tidigare. Dessutom är det många arbetsgivare som tycker att systemet är för krångligt och avtalen för strikta.

I den situation vi befinner oss i nu skulle det behövas en enklare anställningsform som inte bara ger en väg in, utan också sänker timkostnaden. Ett sätt vore då att ändra på utbildningskravet så att den anställde arbetar full tid och lär sig jobbet på jobbet. Då skulle vi få en reell kostnadsminskning och arbetsgivaren skulle vara mer benägen att ta in personal med bristande eller oprövad produktivitet.

Det finns inget förvånande i att arbetsgivarsidan gärna ser lägre löner och fackförbunden högre. Men arbetsmarknadens parter spelar en stor roll i Sverige och därmed har vi också ett gemensamt samhällsansvar. Den flyktingvåg vi har sett de senaste åren har varit exceptionell. Påfrestningarna både ekonomiskt, socialt och kulturellt är betydande. I ett sådant läge behöver vi hitta konstruktiva lösningar.

Jonas Frycklund
Biträdande avdelningschef, Svenskt Näringsliv

2 kommentarer till “Vi behöver sänka timkostnaden

  • Detta ständiga tjat om kostnader hit och dit, om det tar 8 år för en invandrad person att komma i arbete och 5 år i Tyskland så borde man väl titta på hur de hjälper den nye att klara arbetsuppgifterna kontra hur vi gör, tror att vi måste börja titta på det klassiska värderingskravet där vi sedan vaggan får lära oss att hitta anledningar till att värdera människor olika trots att de många gånger är lika som bär, att hela tiden lägga energi på att få ett lägre värde på min medmänniska som ibland till och med kan vara min arbetskamrat, det tror jag är alltför destruktivt för samhällets sammanhållning och gemenskap!

  • En konstruktiv lösning vore ju att se till vars och ens reella arbetsförmåga och vad de faktiskt bidrar med. Är det så att en flykting från Syrien trots avsaknad av svensk grundskola och gymnasium klarar av att arbeta med att rekonditionera bilar på ett företag där hen inte avkrävs perfekt svenska så ska hen naturligtvis ha betalt för det arbete som utförs, inte utefter vilken nationalitet hen är.
    Inte alltför svårt att begripa att om målet är att folk ska kunna försörja sig på arbete så behövs de rustas för att arbeta, utefter sina egna förutsättningar och så behöver de självklart få den lön som avtalen anger. Sluta försöka smygsänka lönerna och låtsas gömma det bakom falsk omtänksamhet för nyanlända, tack.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

”Språksvårigheter är inte ett skäl att jobba på Samhall”

SD: Samhall får inte bli en uppsamlingsplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik.

”Ansvaret är politikernas –  Samhall måste reformeras”

”Ansvaret är politikernas – Samhall måste reformeras”

C: Stödet till funktionshindrade måste följa personen och inte gå i klumpsumma till Samhall.

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

”Kravet på affärsmässighet måste bort”

Det är uppenbart att det sociala uppdraget och kravet på affärsmässighet i praktiken inte går att förena, skriver Ciczie Weidby och Ali Esbati (V).

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

”Samhall måste återgå till sitt kärnuppdrag”

Saila Quicklund (M): Samhall snedvrider konkurrensen samtidigt som många vittnar om allvarliga brister i arbetsmiljön.

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

Om en las-kartas kamp att följa terrängen

När papperstigrar skriker är det lätt att slå dövörat till, skriver Jan-Ewert Strömbäck, som i sitt yrkesliv både blivit inlasad och utköpt.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Pappers unga tar oss framåt

Pappers unga tar oss framåt

Vi måste alla se till att våra unga arbetskamrater får ta plats, att de engagerar sig – och inspirerar oss, skriver Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

V: Otrygga anställda vågar inte larma om riskerna

Ali Esbati och Ciczie Weidby: Det behövs en statlig kriskommission som tar ett helhetsgrepp kring dödsolyckor i arbetslivet

Du kanske också vill läsa…

”Sänkta löner fel väg att gå”

”Sänkta löner fel väg att gå”

Jonas Frycklund har rätt i att parterna – och samhället i övrigt – behöver utveckla nya vägar för att få nyanlända ut på arbetsmarknaden. Men sänkta lägstalöner är fel väg att gå – vi måste satsa på utbildning, skriver LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström.

”Bekväma myter – men livsfarliga”

”Bekväma myter – men livsfarliga”

I stället för sänkta löner borde Svenskt Näringsliv propagera för fler högproduktiva jobb – åtminstone om de tar hänsyn till sina egna analyser. Det skriver ekonomen Sandro Scocco angående debatten om migrationen och den svenska modellen.

Står den svenska modellen pall?

Står den svenska modellen pall?

Hur står sig den svenska modellen med kollektivavtal i i en tid av stor inflyttning? Vid debatten på Migrationsdagen fanns allt från starkt försvar för den nuvarande ordningen till att det kan bli läge för staten att lägga skig i lönebildningen.

Du som är skyddsombud – TACK!

Du som är skyddsombud – TACK!

”Hur många liv vi räddat i vårt förebyggande arbete går bara att spekulera i. Men vi behöver bli många fler. Slarvande företag måste straffas hårdare, facken måste bättre på att stå upp för dem som tar fighten.” Det skriver skyddsombudet Claes Thim.

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

”Solidaritet är mer än den svenska modellen”

Vad står egentligen uttrycket ”Svenska modellen” för? Det undrar DA-reportern Jeanette Herulf i sin gästkrönika (som hon skriver utifrån sitt perspektiv som långtidssjukskriven).

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Vi behöver prata om integration – men i vad?”

”Integration har länge varit ett magiskt lösenord när det pratas invandring, men sällan ställs frågan: integration i vad?”, skriver metallaren och frilansskribenten Lars Henriksson.

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Människovärdet står på spel

Kortsiktiga vinstintressen har skapat ett ohållbart och mänskligt ovärdigt arbetsliv som nu också visar sig vara samhällsfarligt i coronasmittans tid, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

”Gå ut och se verkligheten, Svenskt Näringsliv”

Förra året dog nästa 50 arbetare på våra arbetsplatser och 130 000 anmälningar om skador lämnades in. Att då komma med förslag som sätter oss arbetare i en ännu sämre sits är förödande, skriver det regionala skyddsombudet Claes Thim.

Sjuka Samhall

HR styr allt men slipper ta ansvaret

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

Frågetecken kring Samhalls desinfektionsmedel

I ett helt år har Samhall använt desinfektionsmedel som de anställda tillverkar själva. Om medlet inte hanteras rätt fungerar det inte. Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud, kräver att Samhall plockar bort medlet.

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Coronasmittade städade skola – ”en lek med människors liv”

Emilia städar på en skola i Mellansverige och blev nyligen sjuk i covid. Här berättar hon med egna ord.

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

Samhalls vittnen – fler röster från hela landet

”Det finns inget människovärde kvar överhuvudtaget.” Det skriver en av alla anställda på Samhall. Medarbetare och chefer från norr till söder hör av sig för att berätta om situationen på det statligt ägda företaget.

Hon vill skydda de oskyddade

Hon vill skydda de oskyddade

Maj-Len är allas Maj-Len, den Samhall­städarna vänder sig till när de inte orkar mer. Men ibland säger även hennes kropp ifrån.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar äldreboenden, mataffärer och gym. Utan skydd. Lyssna på det inlästa reportaget om Samhalls städare, som glömdes bort i pandemin.

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall – från stiftelse till bemanningsbolag

Samhall har förändrats mycket genom åren. Konflikten mellan uppgiften att erbjuda personer med funktionsnedsättning ett meningsfullt och utvecklande arbete och kraven på lönsamhet har präglat verksamheten under senare år.

Dagens Arbete granskar Samhall

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.