Industriarbetarnas tidning
Gästkrönika Måndagmorgon. Kaffebryggaren är igång och datorn startas upp. En kopp kaffe och en snabb koll i mejlen. Har det hänt något under helgen? Har det kommit in några riskobservationer, tillbud eller olyckor under helgen? Iväg på veckans första möte.
Camilla Falk är huvudskyddsombud på Plåt & Logistik SSAB Oxelösund
Genomgång av arbetsmiljö, säkerhet och produktionsläge. Efter mötet träffar jag några skyddsombud i produktionen och vi bollar några frågor inför det storstopp som snart drar igång. Jag tar mig till nästa möte som är ett stort möte med alla entreprenörer som ska in på företaget och jobba på storstoppet. I två och en halv timme pratar olika representanter från företaget om vikten av att ha en säker arbetsmiljö. I fikapausen kollar jag mejlen i mobilen.
Ett från Dagens Arbete. Jag har fått en fråga om jag kan skriva en krönika om hot och trakasserier mot skyddsombud. Funderar. Förekommer det på det här företaget? Jag måste erkänna att jag väldigt sällan har tänkt tanken. Eller är det så att det kanske bara är jag som inte ser verkligheten? Jag kollar med några skyddsombud om de har en annan upplevelse? Upplever de att det förekommer hot o trakasserier mot skyddsombud? Svaret blir även där nej. ”Kanske kan bli lite gnäll om man påminner om ett regelverk, men inget annat”, säger ett skyddsombud.
Hur kommer det sig då att det, om inte aldrig, så i alla fall väldigt sällan förekommer hot o trakasserier mot skyddsombud i vår verksamhet?
Jag tror att det finns flera delar.
En del är att vi jobbar på ett stort företag. Det finns en skyddsorganisation som är delaktig i de flesta arbetsmiljöforum som finns på företaget. Det är oftast en självklarhet att huvudskyddsombud eller skyddsombud är med på möten gällande arbetsmiljö o säkerhet.
Den fackliga organsationen har jobbat hårt för att vi ska bli accepterade som en del i hela arbetsmiljöarbetet på företaget. Vi som skyddsombud är oftast dem som har mest utbildning och kunskap i arbetsmiljö och det har företaget börjat uppmärksamma. Man ser helt enkelt ett värde i att från början involvera skyddsombuden.
Sen finns det, som i allt såklart, förbättringspotential men jag tycker ändå att vi har kommit en bra bit på väg.
En annan del är samverkan. Företaget vill att skyddsombuden ska ha en aktiv roll på arbetsplatsen. Många ges tid och utrymme under arbetsdagen för att faktiskt kunna verka som skyddsombud på arbetsplatsen. Företaget ser ett värde i att ha aktiva skyddsombud.
Ett exempel är att skyddsombuden är kallade på möte med enhetschefen varje vecka. Där finns ingen dagordning och heller inget protokoll som skrivs utan det är ett öppet möte där skyddsombuden bestämmer vad som är viktigt just nu och man lyfter aktuella frågor. Både skyddsombud och chef ser ett värde i att träffas. Chefen får direkt information om vad som pågår och får även en inblick i skyddsombudens upplevelser i vardagen.
Den viktigaste del för mig är ändå mina kollegor. Alla de som jobbar för att vi ska ha en trygg o säker arbetsplats. Vi är flera huvudskyddsombud och skyddsombud på företaget. Om jag någon gång behöver ha stöttning i en fråga så finns dem alltid där. Jag känner mig aldrig ensam i mitt uppdrag utan jag vet att jag har stöd och var jag kan hämta det. Jag vet att jag har en stark organisation bakom mig och det gör mig stark i mitt uppdrag som huvudskyddsombud.
Min bestämda uppfattning är att ingen accepterar hot eller trakasserier mot någon på den här arbetsplatsen. Om hot eller trakasserier mot ett skyddsombud skulle förekomma så skulle vi inte bara säga att vi inte accepterar det utan det skulle vara vår gemensamma sak att agera och sätta stopp för det omedelbart.
Camilla Falk
Huvudskyddsombud
Plåt & Logistik SSAB Oxelösund
Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.
Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.
Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärenden om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.
I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.
Industriarbetaren och ultralöparen Kennet Bergqvist har smärtsamt fått uppleva att träning utan rejäl vila mellan passen är en dålig idé. Nu vill han se samma kunskap i det alltmer stressade arbetslivet och föreslår ett nytt nyckeltal i arbetsgivarnas kalkyler: Återhämtning.
”Arbetsmiljön är en av våra viktigaste frågor, och en medlemsundersökning visar att den ofta brister. Så kan vi inte ha det”, skriver IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.
Svenskt Näringsliv förskräcker med sitt inspel om att fackets inflytande över arbetsmiljön bör minska.
”Även om vi i Norge bara har ändrat på strukturen – inte innehållet – upplever många människor att det nya regelverket är mer komplicerat”, skriver Edvard Eidhammer Sørensen på norska Fellesförbundet.
Fler ska kunna jobba längre. Det är temat för den pågående europeiska arbetsmiljöveckan.
När Lena Smersfeldt, pappersarbetare på Nordic Paper i Säffle, fick frågan om hon ville bli skyddsombud tvekade hon inte.
– Jag svarade ja direkt, säger hon.
Går det att skapa ett hem med enbart loppisprylar? Volvoarbetaren Christer Grindhage är på god väg. Varje rum inreds efter en tidsepok.
Sommaren är högtid för loppisar och auktioner. Men hur mycket får du egentligen tjäna på loppisförsäljning utan att behöva betala skatt? DA:s ekonomiexpert Annika Creutzer reder ut.
Hemma i enplansvillan i Falun föreställer sig pappersarbetaren Magnus Johansson en värld där industrialismen aldrig ägde rum. Hans många modellbyggen löser upp gränsen mellan historia och framtid.
Trots pandemin är orderböckerna fulla hos svenska hantverksföretag. Knivar, yxor, kläder och heminredning är några succébranscher där anställdas skicklighet gör skillnad.
Ibland tycker processoperatören Pär Frankesson att det är extra skoj att kolla aktiekurserna.
Tre män på sågen i halländska Derome. Två av deras arbetskamrater orkade inte leva längre. Nu träffas de för att prata om det som hände.
I sommar släpps deckarförfattaren Elinor Kapps andra bok, men jobbet som processoperatör lämnar hon inte.
En hel ort sörjer när Marbodalkök flyttar produktionen från Tidaholm till Jönköping.
Rädslan för att bli uppsagd. Coronapandemin. Den grå vardagen. Alla tankar på sådant löses upp och försvinner så fort Roger Broman kliver ner i det iskalla vattnet.
Vi önskar en bättre dialog med facken så vi tillsammans kan arbeta för att få fler medarbetarstyrda alternativ till Samhall, skriver Ulrica Persson, ordförande i Skoopi.
I dag behöver vi lägga mer än en heltidstjänst för att någorlunda kunna möta våra medlemmars behov på Samhall, skriver IF Metalls Birgit Birgersson Brorsson.
Det pågår ett arbete om att utbilda flera av våra förtroendevalda på olika nivåer på Samhall. Men i slutändan är det ägarna som måste ändra på vinstkravet, skriver Nicklas Nilsson, avtalsansvarig på Fastighets.
Vi har utbildningar för förtroendevalda och skyddsombud. Vi har både lokala och centrala förhandlingar. Men det räcker inte, skriver IF Metalls Susanne Östh.
LO-förbunden behöver varandras kompetens för att på bästa sätt stötta Samhalls anställda, skriver Tony Berggren, GS.
Facken som Samhall har avtal med lyser med sin frånvaro när det kommer till att stötta skyddsombuden lokalt. Var är ni i den här frågan? skriver regionala skyddsombudet Richard Fredriksson på Fastighetsanställdas förbund.
