Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

31 oktober, 2016

buchtDebatt Landsbygden blir en allt hetare fråga, både i den politiska debatten och i media. Det här är väldigt positivt för ju mer fokus som riktas mot landsbygden, desto fler får upp ögonen för landsbygdens möjligheter och utmaningar.

Om skribenten:

Sven-Erik Bucht, S, är Sveriges landsbygdsminister.

Tyvärr illustreras ofta landbygden som något annorlunda, något exotiskt jämfört med större orter och städer. Landsbygden ses som det avvikande och staden normen som förknippas med modernitet, tillväxt och framgång. De flesta av oss vet att den bilden inte stämmer. Svensk landsbygd är närande – inte tärande. Den har gjort Sverige rikt och den kan ge ännu mer, för svensk tillväxt bygger till stor del på råvaror från landsbygden och ingen stad är självförsörjande.

De utmaningar som finns i städerna och i de mindre orterna på vår landsbygd påminner faktiskt mycket om varandra. Ta till exempel kompetensmatchning på arbetsmarknaden, utbildning, bostadsfrågor, demografiska utveckling, klimat och miljö. Och självklart frågan om en fungerande välfärd. Det går egentligen inte att prata om en enda sorts landsbygd, för det finns många olika landsbygder med olika förutsättningar och olika lösningar på de utmaningar som finns.

Regeringen kommer inom en snar framtid att presentera en livsmedelsstrategi, tidigt under 2017 kommer den parlamentariska kommittén för landsbygdens utveckling att lämna sitt förslag till en sammanhållen landsbygdspolitik och under 2017 kommer regeringen även att presentera ett nationellt skogsprogram. Allt detta kommer att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Regeringen har satsat historiska 10 miljarder kronor på att utveckla välfärden i våra kommuner och vi bygger ut antalet högskoleplatser i hela landet. Vi ökar den statliga närvaron i hela Sverige, bland annat genom att se över om alla myndigheter som är placerade i Stockholm verkligen behöver vara placerade just där eller om de kan flyttas ut i landet.

Om det inte går att handla eller tanka bilen inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv. Vi satsar därför på att förstärka den kommersiella servicen på landsbygden genom att öronmärka 752 miljoner kronor fram till år 2020 för att på olika sätt stödja tillgängligheten till service och utveckla servicepunkter på landsbygden. Det handlar alltså om att regeringen har mer än fördubblat investeringsstödet till cirka 88 miljoner per år bland annat för ny- och ombyggnation av butiker samt kompetensutveckling. Vi har även infört ett nytt driftstöd på 35 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 till dagligvarubutiker i glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. I nuläget får hela 171 butiker del av detta stöd.

I budgeten för 2017 föreslås att landsbygdsprogrammet förstärks med 850 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden för åren 2017-2020. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder till 4,1 miljarder. Satsningarna ska göras i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas. Dessutom har regeringen möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder inom ramen för de tre nordliga regionalfondsprogrammen.

Infrastruktur knyter ihop landet genom att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. I den nya infrastrukturpropositionen förslår regeringen därför en rekordsatsning och ökar de ekonomiska ramarna med drygt hela 100 miljarder. Det gör vi för att vi vill ha ett Sverige som håller ihop.

Det framförs ibland argument och rena myter om att det är för dyrt att hålla liv i landsbygden. Att tillväxt och utveckling, som genom en naturlag, endast är möjlig i städerna. Det är naturligtvis helt fel av flera skäl och de myterna måste vi göra upp med. Men vi måste alla göra mer för landsbygden – det gäller även regeringen – och det gör vi bäst tillsammans. Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, vi måste fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet.

Vi ska, kan och får inte ställa landsbygd och stad mot varandra, utan de är och ska vara komplement till varandra. Hela vårt land behövs och för att hela landet ska leva måste vi skapa förutsättningar för att bo, jobba och verka oavsett var i landet som man har valt att leva. Regeringen vägrar att lämna någon del av landet i sticket.

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister

En kommentar till “Svensk landsbygd är närande – inte tärande

  • Har regeringen någonsin sammanställt resultatet av alla dessa satsningar. Avgick inte Bucht redan 2018. Det vore bra att regeringen bekvämade sig att visa effekten av de statliga satsningarna. Det kan inte ha varit helt bortkastade pengar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

IF Metalls röda dröm är grön

I fonden framme vid scenen på Svenska Mässan lyser det i stor stil: Framtiden är här. IF Metall håller kongress i Göteborg och ska staka ut de kommande årens fackliga arbete. Hållbar framtid, är temat för kongressen som nu har öppnat. Förbundsordförande Marie Nilsson tog i sitt öppningstal upp den angelägna klimatomställningen. – Framtiden är […]

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

”Pinsamt att regeringen inte har koll på döds­olyckorna”

Debatt Regeringspartierna har lagt allt fokus på gängvåld och har varken koll på hur situationen ser ut eller en politik för att lösa alla de stora problem arbetslivet står inför, skriver Arvid Vikman Rindevall, (S). Om skribenten: Arvid Vikman Rindevall är heltidspolitiker i Stockholms stadshus med ansvar för arbetsmarknads-, personal-, och jämställdhetsfrågor. När den nya […]

Staten måste spendera mer

Staten måste spendera mer

Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Försiktighet måste gälla vid jobb vid magnetfält

Det finns både ett EU-direktiv och en svensk föreskrift om exponering för magnetfält i jobbet. Företagen måste nu se till att följa dessa, skriver forskaren Kjell Hansson Mild.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Ge er inte på skydds­ombuden!

Ge er inte på skydds­ombuden!

Trygga och säkra ­arbetsplatser är viktigast av allt – och nu gäller det att vi försvarar det systematiska arbets­miljöarbetet, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Utan facket står skyddsombudet ensamt

Utan facket står skyddsombudet ensamt

De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Valrörelsen har skötts som om vi vore kunder på en marknad”

”Med solen kommer en debatt om ökade bensinpriser” skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

”Det finns en gräns för flexibiliteten”

Arbetsrätten har nu blivit en central politisk fråga. Men det är inte las som är krånglig och otidsenlig, det är slimmade personalavdelningar och minskad tro på fackliga förhandlingar som ställer till det, skriver Mikael Ybert, avdelningsordförande på Pappers i Skutskär.

Sverige gynnas av globalisering

Sverige gynnas av globalisering

”Globaliseringen skapar jobb och bidrar till att även små och medelstora regioner kan utvecklas och erbjuda sysselsättning åt sina invånare”, skriver GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

Arbetarrörelsen – nu krävs mobilisering!

När de borgerliga partierna tillsammmans med SD gör människor till kunder i stället för medborgare hotas demokratin på allvar, skriver Peter Persson, riksdagsledamot för S och medlem i Pappers, tillsammans med Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar motsvarande för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

El är inte dyrt – det är slöseriet som är det

Kan vi inte debattera hur vi kunde hamna med uppvärmda utomhusbad och två bilar var i stället, skriver industriarbetaren Kennet Bergqvist.

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Vi är med och bygger ett hållbart samhälle

Som industriarbetare ser jag att det är Socialdemokraterna som bär våra frågor. Och det är upp till oss att hjälpa dem att driva dem ännu bättre, skriver pappersarbetaren Jim Svensk Larm.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.