”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

Debatt Landsbygden blir en allt hetare fråga, både i den politiska debatten och i media. Det här är väldigt positivt för ju mer fokus som riktas mot landsbygden, desto fler får upp ögonen för landsbygdens möjligheter och utmaningar.

Tyvärr illustreras ofta landbygden som något annorlunda, något exotiskt jämfört med större orter och städer. Landsbygden ses som det avvikande och staden normen som förknippas med modernitet, tillväxt och framgång. De flesta av oss vet att den bilden inte stämmer. Svensk landsbygd är närande – inte tärande. Den har gjort Sverige rikt och den kan ge ännu mer, för svensk tillväxt bygger till stor del på råvaror från landsbygden och ingen stad är självförsörjande.

De utmaningar som finns i städerna och i de mindre orterna på vår landsbygd påminner faktiskt mycket om varandra. Ta till exempel kompetensmatchning på arbetsmarknaden, utbildning, bostadsfrågor, demografiska utveckling, klimat och miljö. Och självklart frågan om en fungerande välfärd. Det går egentligen inte att prata om en enda sorts landsbygd, för det finns många olika landsbygder med olika förutsättningar och olika lösningar på de utmaningar som finns.

Regeringen kommer inom en snar framtid att presentera en livsmedelsstrategi, tidigt under 2017 kommer den parlamentariska kommittén för landsbygdens utveckling att lämna sitt förslag till en sammanhållen landsbygdspolitik och under 2017 kommer regeringen även att presentera ett nationellt skogsprogram. Allt detta kommer att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Regeringen har satsat historiska 10 miljarder kronor på att utveckla välfärden i våra kommuner och vi bygger ut antalet högskoleplatser i hela landet. Vi ökar den statliga närvaron i hela Sverige, bland annat genom att se över om alla myndigheter som är placerade i Stockholm verkligen behöver vara placerade just där eller om de kan flyttas ut i landet.

Om det inte går att handla eller tanka bilen inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv. Vi satsar därför på att förstärka den kommersiella servicen på landsbygden genom att öronmärka 752 miljoner kronor fram till år 2020 för att på olika sätt stödja tillgängligheten till service och utveckla servicepunkter på landsbygden. Det handlar alltså om att regeringen har mer än fördubblat investeringsstödet till cirka 88 miljoner per år bland annat för ny- och ombyggnation av butiker samt kompetensutveckling. Vi har även infört ett nytt driftstöd på 35 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 till dagligvarubutiker i glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. I nuläget får hela 171 butiker del av detta stöd.

I budgeten för 2017 föreslås att landsbygdsprogrammet förstärks med 850 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden för åren 2017-2020. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder till 4,1 miljarder. Satsningarna ska göras i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas. Dessutom har regeringen möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder inom ramen för de tre nordliga regionalfondsprogrammen.

Infrastruktur knyter ihop landet genom att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. I den nya infrastrukturpropositionen förslår regeringen därför en rekordsatsning och ökar de ekonomiska ramarna med drygt hela 100 miljarder. Det gör vi för att vi vill ha ett Sverige som håller ihop.

Det framförs ibland argument och rena myter om att det är för dyrt att hålla liv i landsbygden. Att tillväxt och utveckling, som genom en naturlag, endast är möjlig i städerna. Det är naturligtvis helt fel av flera skäl och de myterna måste vi göra upp med. Men vi måste alla göra mer för landsbygden – det gäller även regeringen – och det gör vi bäst tillsammans. Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, vi måste fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet.

Vi ska, kan och får inte ställa landsbygd och stad mot varandra, utan de är och ska vara komplement till varandra. Hela vårt land behövs och för att hela landet ska leva måste vi skapa förutsättningar för att bo, jobba och verka oavsett var i landet som man har valt att leva. Regeringen vägrar att lämna någon del av landet i sticket.

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister