Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

31 oktober, 2016

buchtDebatt Landsbygden blir en allt hetare fråga, både i den politiska debatten och i media. Det här är väldigt positivt för ju mer fokus som riktas mot landsbygden, desto fler får upp ögonen för landsbygdens möjligheter och utmaningar.

Om skribenten:

Sven-Erik Bucht, S, är Sveriges landsbygdsminister.

Tyvärr illustreras ofta landbygden som något annorlunda, något exotiskt jämfört med större orter och städer. Landsbygden ses som det avvikande och staden normen som förknippas med modernitet, tillväxt och framgång. De flesta av oss vet att den bilden inte stämmer. Svensk landsbygd är närande – inte tärande. Den har gjort Sverige rikt och den kan ge ännu mer, för svensk tillväxt bygger till stor del på råvaror från landsbygden och ingen stad är självförsörjande.

De utmaningar som finns i städerna och i de mindre orterna på vår landsbygd påminner faktiskt mycket om varandra. Ta till exempel kompetensmatchning på arbetsmarknaden, utbildning, bostadsfrågor, demografiska utveckling, klimat och miljö. Och självklart frågan om en fungerande välfärd. Det går egentligen inte att prata om en enda sorts landsbygd, för det finns många olika landsbygder med olika förutsättningar och olika lösningar på de utmaningar som finns.

Regeringen kommer inom en snar framtid att presentera en livsmedelsstrategi, tidigt under 2017 kommer den parlamentariska kommittén för landsbygdens utveckling att lämna sitt förslag till en sammanhållen landsbygdspolitik och under 2017 kommer regeringen även att presentera ett nationellt skogsprogram. Allt detta kommer att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Regeringen har satsat historiska 10 miljarder kronor på att utveckla välfärden i våra kommuner och vi bygger ut antalet högskoleplatser i hela landet. Vi ökar den statliga närvaron i hela Sverige, bland annat genom att se över om alla myndigheter som är placerade i Stockholm verkligen behöver vara placerade just där eller om de kan flyttas ut i landet.

Om det inte går att handla eller tanka bilen inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv. Vi satsar därför på att förstärka den kommersiella servicen på landsbygden genom att öronmärka 752 miljoner kronor fram till år 2020 för att på olika sätt stödja tillgängligheten till service och utveckla servicepunkter på landsbygden. Det handlar alltså om att regeringen har mer än fördubblat investeringsstödet till cirka 88 miljoner per år bland annat för ny- och ombyggnation av butiker samt kompetensutveckling. Vi har även infört ett nytt driftstöd på 35 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 till dagligvarubutiker i glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. I nuläget får hela 171 butiker del av detta stöd.

I budgeten för 2017 föreslås att landsbygdsprogrammet förstärks med 850 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden för åren 2017-2020. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder till 4,1 miljarder. Satsningarna ska göras i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas. Dessutom har regeringen möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder inom ramen för de tre nordliga regionalfondsprogrammen.

Infrastruktur knyter ihop landet genom att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. I den nya infrastrukturpropositionen förslår regeringen därför en rekordsatsning och ökar de ekonomiska ramarna med drygt hela 100 miljarder. Det gör vi för att vi vill ha ett Sverige som håller ihop.

Det framförs ibland argument och rena myter om att det är för dyrt att hålla liv i landsbygden. Att tillväxt och utveckling, som genom en naturlag, endast är möjlig i städerna. Det är naturligtvis helt fel av flera skäl och de myterna måste vi göra upp med. Men vi måste alla göra mer för landsbygden – det gäller även regeringen – och det gör vi bäst tillsammans. Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, vi måste fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet.

Vi ska, kan och får inte ställa landsbygd och stad mot varandra, utan de är och ska vara komplement till varandra. Hela vårt land behövs och för att hela landet ska leva måste vi skapa förutsättningar för att bo, jobba och verka oavsett var i landet som man har valt att leva. Regeringen vägrar att lämna någon del av landet i sticket.

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

Det jobbiga med bra tv

Det jobbiga med bra tv

Varför tittar jag på när familjer går sönder? Måste ju se hur det går, skriver Carl-Einar Häckner.

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

”Statens stöd måste fördelas på annat sätt”

Det behövs fler aktörer som hjälper funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden, skriver tre verksamhetsledare inom rekrytering och utbildning.

Så blev jag ett original

Så blev jag ett original

Med mer i backspegeln än i framrutan kan man undra vad jobbet har gjort med en, skriver Sven Olov Karlsson.

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

”Nu ska Samhall åter stå på de funktionshindrades sida”

L: Efter hårda förhandlingar har vi fått igenom verkningsfulla förändringar av Samhall.

”Nu är det tid för försoning i LO”

”Nu är det tid för försoning i LO”

Las-överenskommelsen som IF Metall och Kommunal anslutit sig till gynnar inte oss som fackförbund. Men nu måste vi – enade – gå vidare i kampen, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Detta har vi lärt oss av pandemin

Detta har vi lärt oss av pandemin

Det har varit ett år fullt av prövningar, men också lärdomar, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Dags att agera, närings­ministern

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

När vi hellre letar efter myskoxar

När vi hellre letar efter myskoxar

En utsatt omhändertagen flicka vädjar för sitt liv. Men vem orkar väl lyssna på det, skriver Alexandra Pascalidou.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.