Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

31 oktober, 2016

buchtDebatt Landsbygden blir en allt hetare fråga, både i den politiska debatten och i media. Det här är väldigt positivt för ju mer fokus som riktas mot landsbygden, desto fler får upp ögonen för landsbygdens möjligheter och utmaningar.

Om skribenten:

Sven-Erik Bucht, S, är Sveriges landsbygdsminister.

Tyvärr illustreras ofta landbygden som något annorlunda, något exotiskt jämfört med större orter och städer. Landsbygden ses som det avvikande och staden normen som förknippas med modernitet, tillväxt och framgång. De flesta av oss vet att den bilden inte stämmer. Svensk landsbygd är närande – inte tärande. Den har gjort Sverige rikt och den kan ge ännu mer, för svensk tillväxt bygger till stor del på råvaror från landsbygden och ingen stad är självförsörjande.

De utmaningar som finns i städerna och i de mindre orterna på vår landsbygd påminner faktiskt mycket om varandra. Ta till exempel kompetensmatchning på arbetsmarknaden, utbildning, bostadsfrågor, demografiska utveckling, klimat och miljö. Och självklart frågan om en fungerande välfärd. Det går egentligen inte att prata om en enda sorts landsbygd, för det finns många olika landsbygder med olika förutsättningar och olika lösningar på de utmaningar som finns.

Regeringen kommer inom en snar framtid att presentera en livsmedelsstrategi, tidigt under 2017 kommer den parlamentariska kommittén för landsbygdens utveckling att lämna sitt förslag till en sammanhållen landsbygdspolitik och under 2017 kommer regeringen även att presentera ett nationellt skogsprogram. Allt detta kommer att skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet.

Regeringen har satsat historiska 10 miljarder kronor på att utveckla välfärden i våra kommuner och vi bygger ut antalet högskoleplatser i hela landet. Vi ökar den statliga närvaron i hela Sverige, bland annat genom att se över om alla myndigheter som är placerade i Stockholm verkligen behöver vara placerade just där eller om de kan flyttas ut i landet.

Om det inte går att handla eller tanka bilen inom rimliga avstånd är det svårt för en bygd att vara attraktiv. Vi satsar därför på att förstärka den kommersiella servicen på landsbygden genom att öronmärka 752 miljoner kronor fram till år 2020 för att på olika sätt stödja tillgängligheten till service och utveckla servicepunkter på landsbygden. Det handlar alltså om att regeringen har mer än fördubblat investeringsstödet till cirka 88 miljoner per år bland annat för ny- och ombyggnation av butiker samt kompetensutveckling. Vi har även infört ett nytt driftstöd på 35 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 till dagligvarubutiker i glesbygdsområden som är särskilt sårbara och utsatta. I nuläget får hela 171 butiker del av detta stöd.

I budgeten för 2017 föreslås att landsbygdsprogrammet förstärks med 850 miljoner kronor till bredbandsutbyggnad på landsbygden för åren 2017-2020. Det innebär att det befintliga bredbandsstödet inom landsbygdsprogrammet ökar från 3,25 miljarder till 4,1 miljarder. Satsningarna ska göras i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas. Dessutom har regeringen möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder inom ramen för de tre nordliga regionalfondsprogrammen.

Infrastruktur knyter ihop landet genom att skapa en grundläggande tillgänglighet för alla. I den nya infrastrukturpropositionen förslår regeringen därför en rekordsatsning och ökar de ekonomiska ramarna med drygt hela 100 miljarder. Det gör vi för att vi vill ha ett Sverige som håller ihop.

Det framförs ibland argument och rena myter om att det är för dyrt att hålla liv i landsbygden. Att tillväxt och utveckling, som genom en naturlag, endast är möjlig i städerna. Det är naturligtvis helt fel av flera skäl och de myterna måste vi göra upp med. Men vi måste alla göra mer för landsbygden – det gäller även regeringen – och det gör vi bäst tillsammans. Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, vi måste fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet.

Vi ska, kan och får inte ställa landsbygd och stad mot varandra, utan de är och ska vara komplement till varandra. Hela vårt land behövs och för att hela landet ska leva måste vi skapa förutsättningar för att bo, jobba och verka oavsett var i landet som man har valt att leva. Regeringen vägrar att lämna någon del av landet i sticket.

Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Mer åsiktsmaterial

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Välj förnuftet framför fundamentalismen

Dra tillbaka utredningsförslaget och låt parterna förhandla igen efter avtalsrörelsen utan politiska hot, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

”Industri­arbetare behöver ett starkt anställningsskydd”

Industriarbetare styr ju inte marknaden, dollarkursen eller virusspridningen, skriver Håkan Wågvi.

Sverige är på rätt väg ur krisen

Sverige är på rätt väg ur krisen

Att förstärkningen av a-kassan blir kvar är en seger för tryggheten, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

”Ljugande politiker är ett hot mot demokratin”

Jan Scherman: När Ebba Busch ljuger om sitt festande mitt i en coronakris använder hon sig av samma metod som Donald Trump

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

”Vi måste aktivt skydda demokratin”

Även vi bör återuppta diskussionen om att förbjuda militanta nazistorganisationer som NMR, skriver journalisten Lisa Bjurwald

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

Självklart väljer vi medlemmarnas sida

När vi tar strid för varandra visar vi att vi är en kamporganisation, skriver Pontus Georgsson.

Livets gång syns bara från sidan

Livets gång syns bara från sidan

Det är hjärtat som visar oss vägen. Och hundar, skriver Carl-Einar Häckner.

Fortsätt förhandla

Fortsätt förhandla

Ingen vill att politiken ska rubba maktbalansen på svensk arbetsmarknad, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Första hundra åren i framtidens tjänst

Första hundra åren i framtidens tjänst

Vi har valt att visa människorna på bruken under de senaste decennierna, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Pappers är kollektivet som skapar vinnare

Tillsammans och med nytänkande tar vi oss an de utmaningar vi står inför, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Du kanske också vill läsa…

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

”Ta vara på eldsjälarna”

Städerna går starkt mycket tack vare de ungas inflyttning från mindre kommuner – och landsbygdens förlust av dem är mer förödande än av råvarorna. Det är därför nödvändigt med en kraftsamling av de främsta lokala aktörerna. Det skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, angående framtiden för glesbygden.​

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Är landsbygden storstan evig vinnare?

Riksdagen måste ta kommandot över den nationella infrastrukturpolitiken. I dag får landsbygden inte en rimlig chans att utvecklas, skriver Ronny Svensson, som forskar i regional planering vid KTH.

”Arbetarägande bromsar nedrustningen”

Vi behöver utveckla en svensk modell för arbetskooperativa företag och Värmland är kanske bästa länet i landet att göra det i, skriver Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värmlandskooperativen, angående vår debatt om framtiden för landsbygden.

Utveckling växer underifrån – inte uppifrån

Ska man bygga ett livskraftigt näringsliv – och inte ett system för eviga bidrag och subventioner – måste pengarna och besluten finnas lokalt. Det skriver Metallarbetarens före detta chefredaktör, författaren Per Åhlström, om framtiden för glesbygden.

”Klyftorna kan utjämnas”

Klyftorna är på väg att växa, mellan stad och land, mellan inrikes och utrikes födda. Nu behövs bland annat mer utbildning, statliga investeringar och att vi skyndar på utvecklingen av storregioner, skriver Jan Edling från analysföretaget Flexicurity.

”Så kan landsbygden få nytt liv”

Ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer på landsbygden är nödvändigt om hela Sverige ska leva i framtiden. Men det behövs också pengar, skriver Jan Olsson, tidigare utredare på Metall apropå DA:s reportage ”Uppdrag: Rädda bygden”.

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Det handlar tamejfan om vår överlevnad”

”Ska vi som tvingas resa längst, med de sämst betalda yrkena, stå för allt?” Carl Hällströmer, brevbärare och deltagare i Bensinupproret, svarar Kennet Bergqvist om bensinpriser och nedmontering av samhällsservice i glesbygd.

Dags för Swedish deal

Dags för Swedish deal

Po Tidholms reportage Resten av Sverige visar på behovet av en ny regionalpolitik. I Dagens Arbete pågår en motsvarande debatt efter reportaget Uppdrag: Rädda Bygden. Dags för en ”Swedish deal” för stad och land, skriver Helle Klein.

Avtal 2020 Det senaste från avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Mer än lön som står på spel i avtalsrörelsen

Lönen är alltid i fokus i en avtalsrörelse, men det är mycket mer än så uppe på förhandlingsbordet. Frågor om makt och trygghet.

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

”Vi skulle haft nya lönen för länge sedan”

På Skärblacka förväntar man sig att lönepåslagen ska gälla från den 1 april, då avtalet egentligen gick ut.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Industrifacken säger nej till första förslag om löneökningar

Facken inom industrin säger nej till första lönebudet för anställda inom industrin. De anser att opo:s förslag är ”oacceptabelt lågt”. Den första hemställan från opo, opartiska ordföranden, nådde fack och arbetsgivare igår. I den föreslogs ett så kallat ”avtalsvärde” på 4,5 procent över en avtalsperiod på 29 månader. Samtliga fackförbund inom industrin säger nej till […]

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Harald Gatu: Ska åtstramningspolitiken begravas nu?

Den bräckliga världsekonomin har legat som en våt filt över årets avtalsrörelse. Men i förra veckan hände det något.

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Arbetarna räddar Sverige ur krisen

Medan vårdpersonal gör heroiska insatser för människors hälsa ser industriarbetare till att landet fortsätter att fungera samhällsekonomiskt, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Tuff väg till ett rättvist avtal

Tuff väg till ett rättvist avtal

Arbetsmarknaden har drabbats på olika sätt av pandemin. Det blir svårt att hitta en lönenivå som fungerar för alla, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Industrin svarar på första avtalsskissen

De opartiska ordförandena föreslår ett 29 månader långt riksavtal för industrin. För att gå med på det kräver facken inom industrin en rad förbättringar.

Arbetsmiljöveckan

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

Tre ombudsmän om Skydds­ombudens dag

21 oktober är det Skyddsombudens dag. DA frågade tre ombudsmän från tre fackförbund hur de tänker uppmärksamma dagen.

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

”Skydds­ombuden kan vara avgörande i mitt arbete”

I över 15 år har Lotten Loberg varit den enda åklagaren i landet som arbetat heltid med arbetsmiljöbrott.
Nu när hon gått i pension tar ingen över hennes arbete på heltid.

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Han har gått 75 fackliga utbildningar

Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.

Dagarna då livet förändrades

Dagarna då livet förändrades

”Jag upprepar allt ännu en gång i huvudet. Har vi missat något?” Regionala skyddsombudet Linda Forså skriver om när uppdraget att arbeta med vår säkerhet tog en ny vändning, och om att äntligen få fika i samma rum som andra människor.

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Slitigt men meningsfullt – så mår skyddsombud i industrin

Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Psykosociala arbetsmiljöproblem bakom mer än var tredje 6:6a-anmälan

Fyra år efter att lagen skärptes – nu handlar mer än var tredje larm från skyddsombud om den psykosociala arbetsmiljön, visar en unik kartläggning från Dagens Arbetsmiljö.

Sätter stopp för smittan

Sätter stopp för smittan

Tredje året som skyddsombud ställs Jesper Johansson inför en oväntad fråga: Vad kan han göra för att hjälpa arbetskamraterna under en pågående pandemi?