Svenska kyrkan måste ta sitt ansvar för skogsarbetarna

DEBATT Svenska kyrkan behöver utveckla skogsbruket för både miljö och människa.

Det ställer krav på kontinuerlig uppföljning av arbetsvillkoren, avtalsefterlevnad för entreprenörer och att både kyrkoförvaltningen samt politikerna aktivt jobbar för skogsarbetarnas bästa.

Det skriver S och GS-facket inför kyrkovalet.

Inför kommande kyrkoval den 21 september handlar mycket av debatten om Svenska kyrkans skog och om hur skogsbruket kan göras mer ekologiskt hållbart. Det är rätt och viktigt. Såväl GS-facket som Socialdemokraterna i kyrkan värnar ett ekologiskt hållbart och aktivt skogsbruk. Oavsett vilken bruksmetod som används i Svenska kyrkans skogsbruk är det viktigt att sysselsättningen och arbetsvillkoren värnas.

För GS-facket är det viktigt att Svenska kyrkan tar sitt ansvar som en av Sveriges största skogsägare och en viktig arbetsgivare i skogsbruket. Det påverkar många GS-medlemmar både som anställda och entreprenörer. Vi vill att kyrkan tar sitt ansvar i skogsbruket och på arbetsmarknaden: med trygga jobb, schyssta villkor och en säker arbetsmiljö för alla. Det kan hela Sverige vinna på, särskilt landsbygden.

Dock missar debattörerna ofta de som utför själva arbetet i skogen, skogsarbetarna. Ett hållbart skogsbruk behöver också inkludera den sociala hållbarheten: där vi utvecklar tillgången på bra skogsjobb i den lokala bygden och garanterar schyssta villkor för alla de som jobbar i skogen. Få har dessvärre koll på de omfattande arbetsmarknadsproblemen som finns inom svenskt skogsbruk.

Arbetsgivarorganisationerna uppger själva att 97 procent av arbetskraften som utför skogsvård är utländsk. Många av de utländska arbetarna kommer utifrån EU, ofta hela vägen från Asien och Afrika. Detta är arbetstillfällen som tidigare kom den lokala bygden till del. Nu lockas hit utländska arbetstagare under stor risk för utnyttjande då man jobbar begränsade säsonger mitt ute i skogen långt borta från samhällets skydd och allmänhetens vetskap.

Myndigheter varnar för att detta är en riskbransch och GS-facket kan bekräfta att utländska arbetare utnyttjas i hög omfattning, exempelvis genom ockerhyror eller felaktiga ersättningar. Den svenska modellen och kollektivavtalen måste efterlevas.

Skogsarbetare är överlag stolta över sina viktiga arbeten och älskar att få jobba i skogen. Men den nuvarande utvecklingen – där många små entreprenörer pressas att konkurrera allt hårdare för att få uppdrag – riskerar att försämra arbetsvillkoren. Skogsmaskinförare halkar efter jämförbara yrken trots att vinsterna i skogsindustrin har varit stora.

Arbetsgivarna och skogsbolagen behöver ta ansvar för att värdet kommer den lokala bygden och skogsarbetarna till del. Häri kan den Svenska kyrkan bli ett föredöme för hela branschen genom att alltid försäkra sig om att det finns kollektivavtal och att arbetstagarna har goda villkor. För att nå dit behöver kyrkan samverka med facket och utveckla den sociala hållbarheten inom sitt skogsbruk.

Svenska kyrkan behöver utveckla skogsbruket för både miljö och människa. Det ställer krav på kontinuerlig uppföljning av arbetsvillkoren, avtalsefterlevnad för entreprenörer och att både kyrkoförvaltningen samt -politikerna aktivt jobbar för skogsarbetarnas bästa. Om Svenska kyrkan lyckas med det, kan man bli ett viktigt föredöme för hela det svenska skogsbruket och en motor i att utveckla den svenska landsbygden med fler schyssta jobb.

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket

Wanja Lundby-Wedin, 1:e viceordförande Svenska kyrkan (S)