Industriarbetarnas tidning

Avtal ska rädda arbetares liv i Qatar

16 november, 2016

Skrivet av

För några år sedan ville Qatars styre inte ens prata med facket. Nu är de båda överens om hur de ska få ner antalet dödsolyckor på byggarbetsplatserna inför fotbolls-VM 2022.

Det finns inga exakta uppgifter om hur många migrantarbetare som har fått sätta livet till för att bygga arenor, hotell och annan infrastruktur inför fotbollsfesten i Qatar 2022. För några år sedan gick världsfacket ITUC ut med siffror som visade att runt 400 arbetare bara från Nepal och Indien dör på arbetet i Qatar varje år.

ITUC befarade att dödssiffran skulle komma att stiga till 600 om året i takt med att allt fler arbetare behövs för att färdigställa VM-byggena. Enligt ITUC var dödsolyckorna på byggarbetsplatser då åtta gånger vanligare i Qatar jämfört med andra rika länder.

Nu har den internationella fackliga organisationen Builders and Woodworker’s International (BWI) tecknat ett avtal med SC – den myndighet i Qatar som ansvarar för byggandet av arenor och annan infrastruktur inför VM. Syftet är att få ner antalet arbetsplatsolyckor.

– Det här är ett första steg, säger BWI:s ordförande Per-Olof Sjöö, som också är ordförande för det svenska fackförbundet GS.

Enligt överenskommelsen ska BWI tillsammans med SC genomföra inspektioner av säkerheten på byggarbetsplatserna. BWI ska också utbilda både anställda och representanter för företagen i säkerhet och arbetsmiljö.

– Backar vi tillbaka några år var det ingen som ens ville prata med oss. Vi fick arbeta i hemlighet. Att gå därifrån till att teckna detta avtal är ett stort steg framåt, säger Per-Olof Sjöö.

Samtalen mellan SC och BWI har pågått sedan mars 2014. Samtidigt har människorättsorganisationer, FN-organet ILO och det internationella fotbollsförbundet Fifa satt press på Qatar för att göra något åt de många olyckorna och de hårda villkor som migrantarbetarna jobbar under.

– Jag tror att Qatars regering känner en väldigt stark press och inser att deras hållning när det gäller migrantarbetarnas situation har varit ohållbar, säger Per-Olof Sjöö.

Avtalet är en avsiktsförklaring, alltså en gemensam intention att arbeta för bättre säkerhet på arbetsplatserna. Det finns inga sanktioner eller möjligheter för BWI att kräva någonting. BWI fortsätter dock att arbeta mot mer långsiktiga mål i Qatar.

– Vår målsättning är att de här migrantarbetarna ska kunna bilda fria och självständiga fackföreningar. Det är långt dit, men nu har vi i alla fall börjat etablera någon form av partsmodell där en facklig organisation erkänns som partner. Det tar tid att bygga upp förtroende, men nu börjar vi så smått att göra det. Jag känner mig hoppfull, säger Per-Olof Sjöö.

Enligt Amnesty International utgör arbetare från andra länder nära 95 procent av arbetskraften i Qatar. De flesta kommer från Asien, bland annat Nepal, Indien och Filippinerna. I en rapport från i mars 2016 berättar Amnesty bland annat om avgifter till rekryterare i hemlandet på upp till 35 000 kronor, om utebliven eller lägre lön än utlovat, om arbetsgivare som tar passen och inte ger utresetillstånd så att arbetarna blir livegna.

Just nu finns ungefär 10 000 utländska arbetare på VM-byggen i Qatar, skriver BWI på sin hemsida. Inom tolv månader beräknas antalet stiga till 36 000 personer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

De ska vända gubbtrenden i skogen

De ska vända gubbtrenden i skogen

Få kvinnor jobbar i skogen – så har det sett ut länge. Men ett nystartat maskinlag utanför Sollefteå kan ändra på det.