Industriarbetarnas tidning

Ovako döms för dödsolycka

11 november, 2016

Svea hovrätt upphäver tingsrättens dom och dömer Ovako Smedjebacken till 1,5 miljoner kronor i företagsbot för dödsolyckan 2013. Två arbetsledare döms dessutom till villkorlig dom och böter.

 

Dödsolyckan inträffade vid tre-tiden på nattskiftet den 11 december 2013. Den 49-årige valsverksarbetaren arbetade ensam vid stränggjutningsmaskinen. Den hade fyllts med flytande stål på 1 200 grader. Stålet fördelades sedan till sex formar, så kallade strängar, där stålbalkarna gjuts. 49-åringen avlägsnade bland annat skrotbitar från de kedjor som dragit fram de färdiggjutna stålsträngarna genom gjutningsmaskinen. För detta arbete hade han bara några minuter på sig.

Några arbetskamrater upptäckte att det inte stod rätt till vid maskinen och fann den 49-årige valsverksarbetaren liggande livlös med det heta stålet över sig.

I åtalet – och Arbetsmiljöverkets åtalsanmälan – påpekas att trots den övervakning av processen som skedde från ett kontrollrum var den som utförde arbetet inte synlig hela tiden. Han hade heller ingen möjlighet att påkalla hjälp eller stoppa processen om något hände.

I åtalet hävdade arbetsmiljöåklagare Helena Eckeroth Flodin att den risk för allvarlig personskada som fanns i arbete inte hade identifierats och att arbetsgivaren inte hade vidtagit åtgärder för att förebygga riskerna. Hade man gjort det hade dödsolyckan inte inträffat, hävdade åklagaren. Därför åtalades två arbetsledare för att av oaktsamhet orsakat dödsolyckan, och 1,5 miljoner kronor yrkades i företagsbot.

Arbetsmiljöverket stoppade arbete efter olyckan och förbjöd att det utfördes som ensamarbete, det krävdes två personer enligt Arbetsmiljöverket.

Falu tingsrätt konstaterade i domen att det förelåg arbetsmiljöbrister och att arbetsledningen av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter. Men dödsorsaken var inte helt klarlagd och det kunde inte uteslutas att 49-åringen hade fallit omkull på grund an sjukdom. Därför friades arbetsledarna och Ovako.

I sitt överklagande pekade arbetsmiljöåklagaren att det som i första hand lagts arbetsgivaren till last är att arbete alls tillåtits inom maskinens riskområde. Det borde funnits ett skydd som hindrade arbetare att komma in i riskområdet innan det heta stålet passerat.

Och Svea hovrätt går alltså på åklagarens linje. Arbetet har utförts på ett sätt som inneburit risk för olycksfall, och riskerna borde ha upptäckts, konstateras i domen. De åtalade arbetsledarna har inte uppfyllt sitt arbetsmiljöansvar. Och med tanke på det allvarliga åsidosättandet av arbetsmiljöansvaret i en riskfylld verksamhet är den företagsbot åklagaren yrkat i linje med rådande praxis, konstaterar hovrätten.

 

 

 

 

 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Osäkert anställda vågar    sällan larma

Osäkert anställda vågar sällan larma

Ryckigheten i det nya arbetslivet är en stor för­klaring till varför dödsolyckorna sker. Hur arbetet är organiserat, skriver Elinor Torp.

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Ministern: Företag ska inte leka med människors liv

Straffa företag som försummar säkerheten, och ge skyddsombuden rätt förutsättningar. Så vill arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) förhindra att människor dör på jobbet.

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Kammaråklagaren: De här ärendena måste prioriteras upp

Varken polis eller politiker prioriterar dödsolyckor i arbetslivet. ”De långa utredningstiderna är oacceptabla”, säger Kammaråklagare Christer Forssman.

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Hon startar en minnesfond för anhöriga

Christina Anderssons son Robin fastnade i en maskin och dog på jobbet. Nu startar hon en minnesfond för att hedra sonen och hjälpa andra anhöriga ekonomiskt.

De kom inte hem från   arbetet

De kom inte hem från arbetet

Förra året omkom 46 personer i olyckor på jobbet. Här berättar anhöriga om människorna bakom statistiken.

Utdragen väntan för de anhöriga

Utdragen väntan för de anhöriga

Efter en dödsolycka tar det i snitt 1000 dagar innan åtal väcks, visar Dagens Arbetes genomgång. Sedan kan det dröja över ett år innan domen kommer.

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Föräldrarna: Man vittrar sönder

Olle Andersson Larsson och Christina Andersson fick vänta ett och halvt år innan åtalet lades ner. Ingen ställs till svars för deras son Robins död.

Han ser varför döds­olyckorna sker

Han ser varför döds­olyckorna sker

Michael Nilsson ser mönstret. Varför döds­olyckor sker. Han är inspektör på Arbetsmiljöverket och har i mer än tjugo år utrett vad som leder fram till tragedin i just industrin.

Riskerna som skapar dödsolyckor

Riskerna som skapar dödsolyckor

När de högsta riskerna för alla åtta faktorer sammanfaller ökar sannolikheten att skadas och dö på jobbet 25 gånger.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.