Industriarbetarnas tidning

Kvarnsveden släpper högskolekrav

16 december, 2016

Skrivet av

Stora Enso Kvarnsveden släpper kravet på högskoleutbildning för att få jobba i driften på bruket.
– Förnuftet har segrat till slut, säger Pappers lokale ordförande Sonny Waern.

Ett par år efter att PM 12:an invigdes i mitten av 2000-talet började företaget plötsligt kräva högskolepoäng för att få anställning. Detta som ett led i att höja kompetensen på företaget.

Från facklig sida var man kritisk. Pappers ordförande på bruket, Sonny Waern menade att man skulle bli det enda bruket i Sverige med så högt ställda krav.

– Att sätta upp en sådan regel till 100 procent är bara dumt. Visst kan man förstå att de vill höja industrins status, men på det här sättet blir det bara fel, sade han då.

Inom hela Pappers område skulle bara var tionde medlem kunna leva upp till ett sådant krav.

Från det lokala fackets sida tog man sedan strid för en medlem med företrädesrätt, som hade sökt jobb i driften, men fått avslag. Han saknade högskolekompetens.

Fallet landade i Arbetsdomstolen. AD konstaterade i sin dom i augusti 2013 att de flesta av brukets operatörer visserligen saknade högskola, men att det var obestridligt att företaget haft ambitionen att höja kraven och kompetensen under 2000-talet.

Domstolen såg därför inte att Stora Enso försökt kringgå de regler som finns om företrädesrätten och som anges i LAS § 25. Företaget hade all rätt att självt bestämma om vilken kompetens de ansåg sig behöva.

Pappers förlorade – men tre av de sju ledamöterna gick på Pappers linje. Förbundet dömdes att betala rättegångskostnader på 300 000 kronor.

– Domen stärker arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet ytterligare, kommenterade Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Sen dess har dock en del hänt.

– Det har varit stora bekymmer till och från, säger Sonny Waern.

Han tar exemplet med semesteravlösare. Där har företagen inte ställt krav på högskola – utom i de fall det handlat om att semesteravlösarna skulle fortsätta på vikariat.

– Då var företaget tvungna att göra sig av med dem som inte uppfyllde kraven och ge sig ut för att leta andra vikarier.

Förutom att företaget hamnat i läget att behöva utbilda folk två gånger för jobbet så har letandet heller inte varit särskilt lätt. Detta har lett till en uppluckring av den tidigare praxisen.

– Företaget motiverar detta med ”att det var rätt då men inte nu”, säger Sonny Waern.

– Men, fortsätter han, lite märkligt är det allt. Det är ju fler som går högskola nu än då. Sanningen är snarare att industrijobben som erbjuds inte är tillräckligt attraktiva för dem man vill nå.

Sonny Waern menar att detta är något man påpekat hela tiden.

– Folk utan högskola fungerar självklart bra här också. Tänk så många bra individer som inte fått jobb hos oss på senare år bara för att de saknat rätt utbildning.

Så här i efterhand tycker Sonny Waern att utvecklingen gett honom rätt.

– Du kan ge dig på att jag är nöjd i dag. Förnuftet har segrat i det långa loppet.

Platschefen Mikko Jokio bekräftar att bruket gjort en omsvängning i frågan.
Han menar att grundkravet på högskoleutbildning är en bra grund för att gå vidare i företaget – till exempel finns nu två före detta operatörer i ledningsgruppen.

Men det har blivit allt svårare att hitta folk med högskolebakgrund för operatörsjobben. Arbetsmarknaden har, särskilt under de två senaste åren, hämmat företagets ambitioner, menar han.

– Därför har vi också kommit fram till att ta bort det ”strikta” krav vi haft på senare år. Det är inte längre det enda kriteriet för anställning – även om vi fortfarande föredrar en högskoleutbildad.

 

En kommentar till “Kvarnsveden släpper högskolekrav

  • Ja man blir brydd.. När började högskolestuderande drömma om ett fabriksarbete..? Nä lite högre torde dom flesta sikta!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

”Vuxen­utbildningen kan rusta oss ur krisen”

Tillsammans måste vi både möta den akuta krisen och förbereda oss för vändningen med snabb omställning. Då är möjligheterna till utbildning otroligt viktiga, skriver Gunilla Svantorp och Tomas Kronståhl,  ledamöter (S) i riksdagens utbildningsutskott.

”Följ med oss på kompetensutveckling”

”Följ med oss på kompetensutveckling”

Har verkligen företagsledningarna och bolagsstyrelserna rätt kompetens för att driva våra företag till framgång genom de föränderliga tiderna? Anders Olofsson på Caterpillar i Göteborg vill se fler samarbeten mellan parterna även efter krisen.

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

”Staten bör ta en del av kostnaden för kompetens­utveckling”

Staten bör kunna subventionera kompetenshöjande insatser i samband med korttidsarbete, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.

Dagens Arbete granskar Samhall

Statsägda Samhall får miljarder varje år för att utveckla människor med funktionshinder. Men idag styr affärerna.
Kunden är i fokus och medarbetarnas hälsa sätts på spel, särskilt under pandemin. Många är rädda. Men flera väljer nu att vittna.

Underbemanning tär på Samhalls personal

Samhall i Karlstad har varit framgångsrikt att vinna kunder. Men personalen räcker inte till. Varje morgon träffas driftledarna för att få ihop folk till alla uppdragen. ”Vi bara kör”, säger Robert Hallstensson.

Dags att agera, närings­ministern

Helle Klein: ”Det sociala företaget blev ett vinstjagande bemanningsbolag som förstör både människor och marknad.”

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

HR styr allt men slipper ta ansvaret

Dagens Arbetes Elinor Torp om en yrkesgrupp som bestämmer allt mer, utan att behöva stå till svars. Det visar sig inte minst i granskningen av Samhall.