Industriarbetarnas tidning

Kvarnsveden släpper högskolekrav

16 december, 2016

Skrivet av

Stora Enso Kvarnsveden släpper kravet på högskoleutbildning för att få jobba i driften på bruket.
– Förnuftet har segrat till slut, säger Pappers lokale ordförande Sonny Waern.

Ett par år efter att PM 12:an invigdes i mitten av 2000-talet började företaget plötsligt kräva högskolepoäng för att få anställning. Detta som ett led i att höja kompetensen på företaget.

Från facklig sida var man kritisk. Pappers ordförande på bruket, Sonny Waern menade att man skulle bli det enda bruket i Sverige med så högt ställda krav.

– Att sätta upp en sådan regel till 100 procent är bara dumt. Visst kan man förstå att de vill höja industrins status, men på det här sättet blir det bara fel, sade han då.

Inom hela Pappers område skulle bara var tionde medlem kunna leva upp till ett sådant krav.

Från det lokala fackets sida tog man sedan strid för en medlem med företrädesrätt, som hade sökt jobb i driften, men fått avslag. Han saknade högskolekompetens.

Fallet landade i Arbetsdomstolen. AD konstaterade i sin dom i augusti 2013 att de flesta av brukets operatörer visserligen saknade högskola, men att det var obestridligt att företaget haft ambitionen att höja kraven och kompetensen under 2000-talet.

Domstolen såg därför inte att Stora Enso försökt kringgå de regler som finns om företrädesrätten och som anges i LAS § 25. Företaget hade all rätt att självt bestämma om vilken kompetens de ansåg sig behöva.

Pappers förlorade – men tre av de sju ledamöterna gick på Pappers linje. Förbundet dömdes att betala rättegångskostnader på 300 000 kronor.

– Domen stärker arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet ytterligare, kommenterade Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Sen dess har dock en del hänt.

– Det har varit stora bekymmer till och från, säger Sonny Waern.

Han tar exemplet med semesteravlösare. Där har företagen inte ställt krav på högskola – utom i de fall det handlat om att semesteravlösarna skulle fortsätta på vikariat.

– Då var företaget tvungna att göra sig av med dem som inte uppfyllde kraven och ge sig ut för att leta andra vikarier.

Förutom att företaget hamnat i läget att behöva utbilda folk två gånger för jobbet så har letandet heller inte varit särskilt lätt. Detta har lett till en uppluckring av den tidigare praxisen.

– Företaget motiverar detta med ”att det var rätt då men inte nu”, säger Sonny Waern.

– Men, fortsätter han, lite märkligt är det allt. Det är ju fler som går högskola nu än då. Sanningen är snarare att industrijobben som erbjuds inte är tillräckligt attraktiva för dem man vill nå.

Sonny Waern menar att detta är något man påpekat hela tiden.

– Folk utan högskola fungerar självklart bra här också. Tänk så många bra individer som inte fått jobb hos oss på senare år bara för att de saknat rätt utbildning.

Så här i efterhand tycker Sonny Waern att utvecklingen gett honom rätt.

– Du kan ge dig på att jag är nöjd i dag. Förnuftet har segrat i det långa loppet.

Platschefen Mikko Jokio bekräftar att bruket gjort en omsvängning i frågan.
Han menar att grundkravet på högskoleutbildning är en bra grund för att gå vidare i företaget – till exempel finns nu två före detta operatörer i ledningsgruppen.

Men det har blivit allt svårare att hitta folk med högskolebakgrund för operatörsjobben. Arbetsmarknaden har, särskilt under de två senaste åren, hämmat företagets ambitioner, menar han.

– Därför har vi också kommit fram till att ta bort det ”strikta” krav vi haft på senare år. Det är inte längre det enda kriteriet för anställning – även om vi fortfarande föredrar en högskoleutbildad.

 

En kommentar till “Kvarnsveden släpper högskolekrav

  • Ja man blir brydd.. När började högskolestuderande drömma om ett fabriksarbete..? Nä lite högre torde dom flesta sikta!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Så lätt är det att skaffa truckkort

Så lätt är det att skaffa truckkort

Kan man verkligen skaffa truckkort på bara ett par timmar? DA tog reda på det.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Får jag schemaläggas när jag pluggar?

Jag är delvis tjänstledig på grund av studier, men jobbar tolv timmar i veckan. Min arbetsgivare schemalägger mig på mina skoltider trots att jag säger att det inte fungerar för mig. Får hon göra så?

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Otryggt att jobba helg med hjärtfel

Per har ett medfött hjärtfel. I åtta år har han försökt få Samhall att satsa på att utbilda de anställda i hjärt- och lungräddning.

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

Så kan du påverkas av las-uppgörelsen

I höstas kom arbetsgivare och vissa fackförbund överens om vilka nya regler de vill ha för anställningstryggheten. DA reder ut vad förändringarna skulle innebära för dig.

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

”Ge personligt stöd så fler kan utbildas”

Henrik Valentin: De som behöver yrkesutbildning för att få jobb måste få personligt stöd på Arbetsförmedlingen, inte bara en kontakt via en skärm.

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

”Dags att planera för en omstart efter krisen”

Akutstöden har varit nödvändiga, men vi måste vrida om så att insatserna framöver stöttar snabb återgång i arbete, skriver Klas Eklund, ordförande för omstartskommissionen.

Detta gäller vid korttidsarbete

Detta gäller vid korttidsarbete

Vad gäller vid utbildning, får man jobba mer än vad avtalet säger och hur snabbt kan korttidsarbetet blåsas av? DA har fått många frågor från er läsare – här är svaren.

Redo för framtiden

Redo för framtiden

August Wieser, som DA mötte 2017, har tagit studenten. Dessutom har han fått jobb på Billerud Korsnäs i Gävle. Men om han är pappersarbetare om tio år låter han vara osagt.

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

”Nu måste vi se till att kompetensutveckling också sker”

Trots att korttidsarbete används i stor omfattning sker nästan inga kompetensutvecklande insatser. Vi parter är överens om att det är viktigt – nu måste vi också se till att det blir verklighet, skriver avtalssekreterarna för Pappers, GS och IF Metall tillsammans med Industriarbetsgivarna.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.